Vägskälet

1
2347

Som så många andra har jag ofta tidigare i livet fått höra att jag har en negativ inställning till stora aspekter av mänskligt agerande. Jag försöker då förklara för dem att erkänna ett problem aldrig i sig kan vara negativt. Speciellt när man understryker de otroliga förbättringarna som är möjliga om problemet överkoms. Är man en person som accepterar dagens ställning som status quo, ett läge som förmodligen är det bästa mänskligheten förmår vid det här laget så kan våra utsikter se ganska grymma ut.

Mänskligheten står verkligen vid ett vägskäl. På ena sidan har vi alla fantastiska möjligheter de teknologiska framstegen och globaliseringen erbjudit oss. Vi har nu för första gången i historien potentialen att skapa ett helt nytt typ liv för oss. Automatisering kan nu på stor skala börja ta hand om våra grundbehov och man kan se en drömvärld runt hörnet där vi inte längre behöver lägga större delen av våra liv på meningslösa saker bara för att få tillvaron att gå ihop. På andra sidan ser vi kontrollsystemet som systematiskt med små justeringar ökar sitt inflytande och fortsätter leda oss på en bana mot ofrånkomligt lidande. Ju fler justeringar de gör, ju fler större justeringar tillhandahåller det i sin tur för. Effekten blir exponentiell.

På samma sätt är små justeringar synnerligen också vårt enda hopp. Plötsliga förändringar likt revolutionerna vi sett under 2000-talet kan aldrig sluta bra för folket. Många såg Euromajdan i Ukraina som en början på något positivt. Men liksom de flesta revolutionerna var den för enspårig i sin inriktning och saknade konkreta framtidsutsikter. Med valet då bara ett år bort kunde man lätt avsatt dåvarande presidenten Viktor Janukovytj via demokratiskt vis. Många hävdar att demokratin är helt urholkad och pekar på korrupta räkningar av valröster. Skulle så vara fallet hade det synnerligen varit enklare för Ukrainas befolkning att bestrida det problemet, snarare än att kasta in landet i kaos.

Kontrollsystemet vill inget annat än att vi ska misstro demokratins slagkraftighet. I en tid då utomordentligt många av våra rättigheter tas bort från oss ska vi inte glömma makten den kan ge folket. De rådande storpartierna håller en järnhand på makten med hjälp av lobbyismens bidragsgivare, lagstiftning, propaganda och så vidare. Men i Sverige kan alla starta ett parti, och även om den rådande demokratin bara tillåter gradvisa förändringar kan de ge grunden för större förändringar i framtiden.  Som jag beskrev innan kan också här effekten bli exponentiell.

Vi är många som uppfattas av vår omgivning som negativt inställda, och jag var synnerligen en av dem. Jag vägrar dock nu att den inställningen ska få triumfera. Om jag för någon i min närhet redogör för ett koncept i vår värld som inte fungerar väl är jag alltid noga med att framhäva de stora möjligheterna en korrektion av svårigheterna skulle kunna innebära. Jag ser också alltid till att kunna kommunicera konkreta positiva förändringar som skulle kunna genomföras. Om man erkänner ett problem, målar upp otroliga förbättringar som kan åstadkommas och anger konkreta idéer på hur vi ska ta oss dit kan de knappast kalla oss negativa längre!

Det finns dock alltid undantaget som bekräftar regeln och här kommer vi till det viktigaste. Det finns så många talangfulla personer där ute som ägnat otroliga mängder tid till att försöka pussla ihop hur allt hänger ihop. Det här är individer som nu har en bra grundförståelse för under vilka koncept den här världen opererar genom. Vi har förstått hur det politiska systemet fungerar, hur det ekonomiska verkar, vi har sett tillbaka på historian och byggt upp samband som ofta också blir relevanta i dagens läge. Tillslut blir dock ofta informationen till synes överflödig om man inte gör något med den. För många av oss har suttit där hemma, hordat kunskap och onödiga löpande teknikaliteter.

Som jag ser det finns det bara två vägar fram. Antingen fortsätter vi pumpa i oss information, men nu istället nyttjar den till något konkret. Vi kan använda den till att skriva artiklar, kommunicera med vänner och familj, dela och förklara på sociala medier. Vikten av detta jobb ska inte underskattas. Information är allt och vill vi generera en värld i vilken våra idéer kan blomstra är det inte bara otroligt viktigt, det är en nödvändighet. Men alla av oss vill inte ta den vägen. Då bör man, inte bara för sitt eget bästa men också för kollektivets välmående fokusera på några av våra stora grundproblem.

Även om många av de lite mer sensationella konspirationerna är eller inte är sanna så föds samtliga ur ett och samma problem. Att angripa och stirra sig blind på enstaka skeenden är förlorad tid och energi.  Det är verkligen ett informationskrig vi är under och på samma sätt som klassiska strategier i krigsföring appliceras på krigsfältet måste vi också inse dess faktorer i den här. Tänk er att ni hade befälet för ett land som låg i krig med ett annat. Det hade varit omöjligt att överta den fienden om det enda man gjorde var att bemöta de olika offensiva drag opponenten gjorde, skicka upp flygplan för att möta fientliga sådana, skicka ner marktrupper där fienden rör sig – ständigt varande på defensiven. Det enda logiska blir givetvis att försöka slå ut fienden rent strategiskt på dess platser de här aktionerna organiseras, tillförses och rent geografiskt rör sig på så att attackerna inte bara besvaras, utan slutar upphöra helt.

Många av oss vet redan vad som är fel med världen. Vi vet att banker nu åtagit sig rätten till att skapa nytt kapital från tomma intet och sen ta ränta på det, vi vet hur det poliska systemet korrumperats via gigantiska koncerner som ackumulerat större och större marknadsdelar tills de nu vid det här laget skapat monopol på de globala marknaderna, och hur dem i sin tur med bankerna styr media.  Alla de här sakerna är exempel på ett grundsystem som möjliggör för alla de andra galenskaperna, som t.ex. varat eller icke varat av chemtrails, makten ur slutna sällskap eller massövervakning.

Vi måste tillsammans fokusera på uppkomsten av dessa problem istället för att för oss själva åter och åter reprisera maktens enskilda olika offensiver. Vi måste enas för att överkomma dessa uppenbara problem istället för att delas av missinformation spritt från etablissemanget i ett klassiskt divide and conquer-scenario.

Kontrollsystemet är rädda, de tappar inflytande, och ju mer det händer ju mer desperata blir dem. En följd av det har blivit ett accelererande av sin plan i ett så högt tempo att det nu i sin tur ständigt ökar takten av fler uppvaknande personer. Vårt största hot är plötsliga händelser som kan trycka tillbaka momentumet som nu skapas. Det kan vara en naturkatastrof, men framförallt fler konstruerande ekonomiska kriser och krig.

Vi står nu vid vägskälet och vi är nära, men tiden är knapp – vi måste skynda oss.

 

Martin Ernestam,

Entreprenör och sanningssökare