Låt oss prata om två ord som blivit nästan laddade symboler i vår tid: woke och awake. På ytan ser de lika ut – båda handlar om att vara vaken, att inte längre sova genom livet – men i praktiken pekar de i två nästan motsatta riktningar. Ändå finns det en sorts gemensam kärna: känslan av att ha sett något som andra missar.
Vad betyder woke?
Woke kommer från USA och betyder bokstavligen ”upplyst” eller ”uppvaknad”. I grunden handlar det om att vara medveten om sociala orättvisor. Det började inom afroamerikanska rörelser som ett sätt att beskriva att man såg rasismen i vardagen, och har sedan spridit sig till att också omfatta feminism, hbtq+-rättigheter, klimatkamp, antikolonialism och andra frågor om jämlikhet.
I progressiva sammanhang i Sverige används det ofta som något positivt: att vara woke är att inte blunda för diskriminering eller strukturella problem. Men ordet används också flitigt av kritiker – ofta konservativa eller nationalistiska röster – som ett skällsord. Där betyder ”woke” snarare att man är överdrivet politiskt korrekt, moraliserande eller att man låter ideologi gå före sunt förnuft.
Vad betyder awake eller vaken?
Här hamnar vi i en annan värld. Awake används i konspirationistiska eller alternativpolitiska miljöer, där det betyder att man genomskådat makten, medierna, läkemedelsbolagen eller globala eliter. Det är ett uppvaknande inför de dolda spel som påstås styra världen. Istället för att fokusera på sociala orättvisor, handlar awake om misstro mot institutioner och en känsla av att världen styrs bakom kulisserna.
Det är därför man i awake-miljöer pratar om ”den sovande massan” – vanliga människor som fortfarande litar på staten, forskningen eller nyhetsmedierna. Att vara awake är att ha tagit av sig skygglapparna och sett sanningen.
Där de möts – och där de skiljer sig
Trots att rörelserna står på varsin sida av den politiska kartan, finns det en gemensam nämnare: båda bygger på idén om ett uppvaknande. Båda vill bryta med mainstream och säger sig ha sett det som den breda massan missar. Och båda skapar gemenskaper där man stärker varandra i tron att man är mer medveten än genomsnittet.
Men skillnaderna är avgörande:
Woke fokuserar på strukturella orättvisor – rasism, könsmakt, klimatförändringar.
Awake fokuserar på dolda makter – globalister, läkemedelsindustri, medier, EU, FN.
Woke litar ofta på forskningen och institutionerna, och vill reformera dem för mer rättvisa.
Awake misstror just dessa institutioner och ser dem som en del av problemet.
Det är alltså två olika uppvaknanden: det ena socialt och rättviseinriktat, det andra systemkritiskt och ofta konspiratoriskt.
Vem stödjer woke?
Här hittar vi framför allt de etablerade institutionerna:
Universitet och forskningsråd, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora.
Statliga och internationella organisationer som EU, FN, UNESCO och WHO.
Privata stiftelser med progressiv inriktning, som Open Society Foundations eller Ford Foundation.
Storföretag som satsar på mångfaldsarbete och inkluderingsprojekt, ofta för att stärka varumärke och legitimitet.
Kort sagt: woke har starkt stöd från ”uppifrån”, från maktens institutioner och globala samordningsorgan.
Vem stödjer awake?
Awake däremot är i stort sett ett gräsrotsfenomen. Här finns inga stora forskningsråd eller FN-program som pumpar in pengar. Stödet kommer istället från:
Alternativmedier, både i Sverige och internationellt.
Gräsrotsrörelser och nätverk mot vaccin, 5G, Agenda 2030, NATO och EU.
Influencers och oberoende röster på sociala medier.
Småföretag inom alternativ hälsa, prepping eller holistiska livsstilar.
Crowdfunding, donationer och prenumerationer från sympatisörer.
Här handlar det alltså om stöd ”underifrån” – från individer, små aktörer och digitala gemenskaper.
Hur ser awake-rörelsen på woke-stödet?
För awake-rörelsen är de institutioner som stödjer woke – staten, universiteten, storföretagen, internationella organisationer – precis de aktörer man alltid varit misstänksam mot. Långt innan ”woke” blev ett begrepp, kritiserade awake-miljöer banker, EU, FN, läkemedelsindustrin och media. När samma aktörer sedan också började driva frågor om jämlikhet och inkludering, såg awake-rörelsen det som ytterligare bevis på att de driver en dold agenda.
Ur awake-perspektiv är woke alltså inte en genuin gräsrotsrörelse för rättvisa, utan ett styrt projekt uppifrån – ett sätt att kontrollera språk, kultur och identitet. Att woke har stöd från just de institutioner som awake redan misstror gör bara att motsättningar blir tydligare.
Är det bara en slump att exakt de aktörer som vakenrörelsen misstrott sedan dess vagga är de största pådrivarna till woke-rörelsen?
Köper vi att storföretagen, bankerna och akademin driver på för att skapa ett bättre samhälle?
Mikael Cromsjö, Woke vs Awake
