Extremismen i Sverige – Del 2

Termen ”islamofob” har varit särskilt effektiv för att misstänkliggöra och demonisera alla som påtalat problem som ojämlikhet, hedersvåld och radikalism inom islam. Exakt när termen myntades är lite osäkert. I Alain Quelliens bok ”La politique musulmane dans l’Afrique occidentale française” från 1910 finns det ett avsnitt kallat L’Islamophobie,¹ där han skriver att det alltid har funnits västerländska och kristna fördomar mot islam.

Ordet islamofobi nämns även i en annan tidig bok; ”L’Orient vu de l’Occident”, av Étienne Dinet och Sliman Ben Ibrahim från 1925² och den brukar hänvisas till som den första egentliga källan till termen. Den moderna användningen av ordet islamofobi fick emellertid sitt stora genomslag först när den muslimska tankesmedjan Runnymede Trust i Storbritannien gav ut rapporten ”Islamophobia: a challenge to us all” år 1997.³

Aje Carlbom, docent i socialantropologi, menar att de skapat förvirring kring termen genom en definition som fungerat patologiserande eftersom alla som framför kritik mot islam anses lida av ”fobier” kring religionen. Tankesmedjan ansåg att alla kritiska idéer om islam skulle ”botas” istället för att debatteras. Något som omöjliggör olika uppfattningar om religionen då ena parten avfärdas som ”psykiskt störd” innan debatten ens börjat.⁴  

Det är förstås viktigt att man skiljer på kritik av islam och hat mot muslimer. I ett demokratiskt och öppet samhälle så måste vi kunna kritisera både trosföreställningar, idéer och ideologier, förklarar Carlbom. Vi får avsky idéer men inte hota folk:

”Satir, ifrågasättanden, forskning, reformering eller kritik av islam är inte samma sak som hat av muslimska personer. Skillnaden är viktig att ha i åtanke om man vill undvika att gå islamisternas politiska ärenden. För dem fungerar ordet islamofobi som en skyddande sköld mot kritik som riktas mot deras misogyna och trångsynta lära”.⁵

Folkbildningsrådet är en ideell förening som via utbildningsdepartementet fördelar bidrag till studieförbund, folkhögskolor och studerandeorganisationer. Under en lång tid gav de 23 miljoner kronor om året till studieförbundet Ibn Rushd. Insatta forskare som Magnus Ranstorp och Aje Carlbom menar att Folkbildningsrådet därigenom förstärkte en politiskt inriktad grupp som är kopplad till det Muslimska brödraskapets ideologiska skola.⁶

Ranstorp och Carlbom har påpekat att de största verksamhetsområdena för Ibn Rushd har varit det arabiska språket och livsåskådning. Deras målgrupper befinner sig långt ifrån majoritetssamhället och Ranstorp och Carlbom ifrågasätter om studier i arabiska och islam bidrar till att öka delaktighet i en svensk demokratisk gemenskap. Om man stödjer eller arbetar med en kursverksamhet som via sin verksamhet uppmuntrar till mer isolering från majoritetssamhällets normer och språk så blir det ju direkt kontraproduktivt.

Även om Muslimska brödraskapet utgör en minoritet bland muslimerna har de länge jobbat för att skaffa inflytande över deras religiösa tänkande. Via det stora pengaregnet stöttar Folkbildningsrådet ett nätverk som anser sig ha  uppdraget att sprida en tolkning av islam som många muslimer inte delar och som snarare splittrar samhället. Alltså bidrar rådet indirekt till att bygga upp ett islamiskt ”parallellsamhälle” vid sidan av majoritetssamhället.

Något som enligt Ranstorp och Carlbom tydliggörs av Ibn Rushds egen terminologi, i vilket det framgår att muslimskt liv ska särskiljas i ett ”muslimskt civilsamhälle”.⁷ Ranstorp, Carlbom och Hyllengren säger att minst 60 procent av studieförbundens verksamhet kan handla om fiffel. Något som bekräftades i en rapport av Riksrevisionen hösten 2022.⁸ 

Vilka är då Muslimska brödraskapet?

Muslimska Brödraskapet är en nätverksorganisation med en politisk och religiös agenda vars slutmål är ett samhälle grundat på Sharia. De verkar genom broderskapsfrontgrupper och andra organisatoriska enheter. Brödraskapet grundades 1928 av den egyptiske läraren Hassan al-Banna, född i byn Al Mahmoudeya utanför Kairo och son till en lokal imam.

Al-Banna förkunnade att:

”Det ligger i islams natur att dominera, inte att bli dominerad, att påtvinga dess lagar på alla nationer och sprida sin makt över hela planeten”.⁹  

Brödraskapets talespråk lyder:

”Allah är vårt mål, Profeten är vår ledare, Koranen är vår lag, jihad är vårt sätt. Att dö enligt Allahs väg är vårt högsta hopp”.¹⁰

I slutet av 30-talet fick de via Jerusalems Stormufti, Haj Amin al-Husseini, ledare för Palestinas nationaliströrelse, ekonomiskt och ideologiskt stöd av Hitler. Stormuftin delade al-Bannas judehat¹¹ och bodde  1941-45 i Berlin där han blev en viktig del i nazisternas arabiska propaganda riktad mot Nordafrika och Mellanöstern. al-Husseinis tal gavs ut i tusental till hundratusentals lyssnare via arabiska radiosändningar från naziregimen.

Stormuftin hjälpte även till att rekrytera bosniska muslimer till SS¹² och agiterade för hårdast möjliga åtgärder mot judarna. Efter andra världskriget fick brödraskapet hjälp av nazister som flytt till Egypten och  brödraskapet medlemmar fick en fristad i Saudiarabien där de i många år kom att verka som lärare. 1946 etablerade sig de sig i Västtyskland med mål att skaffa politiskt/socialt inflytande i europeiska länder med muslimska kommuniteter.

Brödraskapet säger sig vilja skapa sitt samhälle via politiska reformer och har utarbetat strategier för att bilda, ingå, och påverka utbildningsinstitutioner, sociala nätverk och traditionella partier i länder där de verkar. Med stöd av den ideologiska legitimiteten i kulturella, politiska och akademiska miljöer i väst kan organiserade islamistgrupper obehindrat uttrycka förakt mot västvärlden samtidigt som skattebetalarna finansierar dem.

För en utomstående betraktare ter det sig förstås obegripligt att våra egna institutioner och skattepengar aktivt stödjer grupper som föraktar och bekämpar vårat demokratiska levnadssätt. Olivier Roy, en av de mest framstående forskarna inom ämnet, pekar på vad han kallar för vänsterns ”tredje världen-sympatier”, (tiermondism) och menar att dessa missriktade omfamningar legitimerar både antisemitism och anti-västretorik.

Enligt Roy handlar ideologin mindre om islam och mer om hur arabiska pro-palestinska uppfattningar kommer till uttryck. De ursprungliga teoretikerna för aktivister eller salafi-jihadister har inte  fått sin politiska skolning i moskéer eller religiösa skolor, utan vid universitet i Europa där de umgåtts med militanta marxister. Efter kommunismens fiasko och murens fall omfamnades muslimerna som det nya proletariatet. Islamisterna lånade marxisternas koncept och idéer som därefter laddades med begrepp från Koranen.¹³

Medan islam betecknar en tradition av religiös tro och praxis för personlig religiositet åberopar islamismen den religiösa traditionen för politiskt agerande. Med andra ord: religion som samhällsordning. Islamism är ett västerländskt och relativt nytt begrepp. I akademisk litteratur så dök det upp under 60-talet men muslimer använder det sällan som en självbeteckning. En rimlig definition kan väl sägas vara ”politisk islam”.

Majoriteten av världens muslimer får anses fredliga och sympatiserar inte med extremister. Islamister däremot, föraktar det västerländska samhället och dess demokrati och vill att samhället istället ska styras av dogmatiska sharialagar. Islamister gör generellt ingen skillnad mellan islam som texttolkning och livshållning. De urkunder sharia bygger på, Koranen och Hadith, kan enligt islamister enbart förstås och tillämpas på ett sätt.

Det finns dock en viss skillnad mellan islamism och salafism även om båda eftersträvar en återgång till en ursprunglig form av islam där det är sharialagar som styr samhället. Medan islamismen representeras av exempelvis Muslimska brödraskapet, som säger sig vilja verka genom reformer, så kan man inom salafismen urskilja 3 riktningar:

Inåtvända purister, politiskt orienterade samt våldsbenägna jihadister.

Enligt SÄPO har de salafist-jihadistiska miljöerna i Sverige mångdubblats på senare år,¹⁴ varav de mest extrema är anhängare av Islamiska Staten, (IS). Även om det finns svenska konvertiter till IS visar en rapport från Försvarshögskolan att 66 % av dem som reste från Sverige för att slåss med IS är född utomlands¹⁵ med minst en utlandsfödd förälder.

Även i andra europeiska länder är det främst dem med utomeuropeisk invandrarbakgrund som gått med i IS.

Vid sidan av Belgien och Tyskland var Sverige det land med flest personer som reste till Syrien för att slåss.¹⁶ Som om inte det var illa nog har minst 45 personer som anslutit till IS levt på svenska bidrag under tiden i Syrien enligt en stor granskning av GT.¹⁷ Dessutom har IS-terrorister lyckats ansöka om mer bidrag på plats i Syrien när reskassan tagit slut.¹⁸ Sammanlagt handlar det om flera miljoner. En anledning till det är att svenska myndigheter inte haft rätt att dela information med varandra. Något som har underlättat svindleriet.

Utöver Försäkringskassan fortsatte både Arbetsförmedlingen, A-Kassan, CSN samt socialtjänsten att betala ut pengar efter att IS-anhängare hade lämnat landet.¹⁹

I flera fall så har SÄPO känt till att svenskar rest till Syrien utan myndigheters vetskap. ”Folkfördrivningar, halshuggningar och sexlaveri, skattebetalarna har alltså via barnbidrag, studiemedel och föräldrapenning finansierat vår tids kanske allra mest grova människorättsbrott”,²⁰ konstaterade Expressens ledarskribent Patrik Kronqvist.

Finns det något demokratiskt land i världen som skulle tillåta någonting dylikt?

I samarbete med Doku, en partipolitiskt och religiöst obunden stiftelse som sysslar med granskande journalistik och försöker sprida kunskapen om våldsbejakande/radikala islamistiska miljöer i Sverige, avslöjade Expressen 2019 att Vetenskapsskolan i Göteborg hade fyra IS-resenärer anställda, varav två som lärare.²¹ 2020 meddelade SÄPO att ett tiotal skolor och förskolor drevs av personer med koppling till våldsbejakande extremism.²²

Under en intervju med SVD 1998  uttalade sig dåvarande statsministern Göran Persson negativt om friskolor. Samtidigt hjälpte sossarnas sidoorganisation Broderskapsrörelsen via politiska representanter till att etablera islamiska skolor. Sameh Egyptsson, islamolog och doktor i teologi vid Lunds universitet., hittade i sin forskning samtalsnoteringar i Arbetarrörelsens arkiv från ett möte Broderskapsrörelsens representanter och Sveriges muslimska råd höll 26 augusti 1998.²³

Med på mötet var även Mahmoud Aldebe, som då var ordförande för Sveriges Muslimska Råd, samt Ahmed Ghanem, då ordförande för Islamiska förbundet. I ett öppet brev 2006 krävde Aldebe särlagstiftning för muslimer. Han var då anställd vid Socialdemokraternas högkvarter på Sveavägen och blev sedan VD och imam vid Göteborgs moské. ”Sveriges muslimska råd hotade att avsluta samarbetet med Socialdemokraterna om partiet fortsatte vara kritiskt mot friskolor”²⁴ förklarar Egyptson.

I noteringarna från samtalen mellan Broderskapsrörelsen och Sveriges muslimska råd står att ”SMR blivit säkrare på vad man vill. Internt finns  relativt sett mer kritik mot samarbete med socialdemokratin än med kristna”.²⁵ Broderskapsrörelsen redogör i noteringen hur viktigt stödet från Sveriges muslimska råd är i valkampanjen och det här blev avgörande för etableringen av Römosseskolan, berättar Egyptson.

Skolinspektionen litar på det som ledningen för islamiska skolor skriver i officiella rapporter till myndigheterna men i Sveriges muslimska råds interna rapporter, som oftast  är på arabiska, låter det helt annorlunda, förklarar Egyptsson. Han hänvisar bland annat till en rapport från år 2001 där islamiska skolor beskrivs som räddningen från det svenska samhället, vilket utmålas som ”en rutten miljö”.²⁶

Och sedan undrar vi varför integrationen i Sverige  inte fungerar?

Fortsättning följer…

För mer detaljerade uppgifter i ämnet köp gärna min bok “Den inbillade kloke: Om konsten att förneka verkligheten”. Den finns för ett billigt pris här:

https://bokshop.bod.se/den-inbillade-kloke-om-konsten-att-foerneka-verkligheten-michael-delavante-9789180075824

Läs även del 1 och del 3

Michael Delavante, Extremismen i Sverige – Del 2

Källor:

1. The language of racism in the national and international context – An interpretive framework which factors in international and constitutional law, Tarek Naguib

in collaboration with Nadine Bircher und Tiziana Fuchs, Zurich University of Applied Sciences ZHAW Winterthur / Bern, 27 August 201

2. Chris Allen, Islamophobia, Routledge, 2016, (sidan 5)
3. Ordet islamofobi används som sköld mot kritik, Aje Carlbom, Dagens Samhälle, 5 februari 2015.
4. Ordet islamofobi används som sköld mot kritik, Aje Carlbom, Dagens Samhälle, 5 februari 2015.
5. Ordet islamofobi används som sköld mot kritik, Aje Carlbom, Dagens Samhälle, 5 februari 2015.
6. Bidrag missbrukas – bygger islamiskt parallellsamhälle, Magnus Ranstorp, Aje Carlbom, Expressen, 28 oktober, 2019.
7. Bidrag missbrukas – bygger islamiskt parallellsamhälle, Magnus Ranstorp, Aje Carlbom, Expressen, 28 oktober, 2019.
8. Studieförbunden behöver ett renande stålbad, Expressen, 28 september, 2022
9. Jerrold M. Post, ”Leaders and Their Followers in a Dangerous World: The Psychology of Political Behavior”, Cornell University Press, 2004, (sidan 39)
10. Bart Labuschagne, ”Religion, Politics and Law: Philosophical Reflections on the Sources of Normative Order in Society”, Brill, 2009 (sidan 280 ) Se även: Jonathan Matusitz, Symbolism in Terrorism: Motivation, Communication, and Behavior, Rowman & Littlefield, 2015, (sidan 177)
11. Christopher Hale, ”Hitler’s Foreign Executioners: Europe’s Dirty Secret”, The History Press, 2014, (sidan 265) Se även: Rolf Steininger, ”Germany and the Middle East: From Kaiser Wilhelm II to Angela Merkel”, Berghahn Books, 2019, (sidan 51) Samt: Steven K. Baum, ”Antisemitism Explained”, University Press of America, 2012, (sidan 176) Samt: Remembrance, by Vladimir Tismaneanu, Bogdan C. Iacob, ”History, and Justice: Coming to terms with traumatic pasts in democratic societies”,Central European University Press, 2015.
12. Isac Jack Lévy, Rosemary Lévy Zumwalt, The Sephardim in the Holocaust: A Forgotten People (Jews and Judaism: History and Culture) 2020, (sidan 135)
13. Olivier Roy, ”Secularism Confronts Islam”, Columbia University press,2007, (sid. 2–3)
14. Mellan salafism och salafistisk jihadism: Påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället, Magnus Ranstorp, Filip Ahlin, Peder Hyllengren, Magnus Normark, Centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier, 2018.Se även: I praktiken finns den läran över hela landet, Kassem Hammadé, Expressen, 29 juni, 2018.
15. 45 IS-resenärer försörjdes av svenska bidrag, Daniel Olsson, GT, 17 dec 2020.
16. 45 IS-resenärer försörjdes av svenska bidrag, Daniel Olsson, GT, 17 dec 2020. Se även: Sverige och Belgien bästa jordmånen för IS-terrorister, Olle Lönneus, Sydsvenskan, 17 november 2015
17. 45 IS-resenärer försörjdes av svenska bidrag, Daniel Olsson, GT, 17 dec 2020.
18. Ardalan Shekarabi kan inte ducka ansvaret för IS-bidragen, Patrik Kronqvist, Expressen, 17 dec 2020.
19. Ardalan Shekarabi kan inte ducka ansvaret för IS-bidragen, Patrik Kronqvist, Expressen, 17 dec 2020.
20. IS-återvändare undervisar barn på Vetenskapsskolan, Daniel Olsson, Magnus Sandelin. Expressen, 9 nov 2019.
21. Extremister driver skolor – Säpo kräver lagändringar, Henrika Åkerman, sverigesradio.se, 27 maj, 2020.
22. banade S väg för islamisternas skolor, Sameh Egyptsson, Expressen, 7 december, 2020
23. Så banade S väg för islamisternas skolor,  Sameh Egyptsson, Expressen, 7 december, 2020
24. Så banade S väg för islamisternas skolor, Sameh Egyptsson, Expressen, 7 december, 2020
25. Så banade S väg för islamisternas skolor, Sameh Egyptsson, Expressen, 7 december, 2020
26. Så banade S väg för islamisternas skolor, Sameh Egyptsson, Expressen, 7 december, 2020