Aschberg – Om honom må ni berätta

0
8798
Olof Aschberg

År 2017 är nästan till ända och det var nästan att vi glömde bort att det nu är 100 år sedan en av världens största stölder ägde rum. Det gick till så här;  Den av internationella bankirer finansierade statskupp som ägde rum i Ryssland under oktober 1917, och som felaktigt benämns revolution gav omedelbart en mycket god avkastning till statskuppens finansiärer.

Enligt följande; De inströmmande våldsverkarna, varav ett trettiotal tog vägen över Sverige i sällskap med Vladimir Lenin, lade genast beslag på den Ryska statens guldreserv, som var ett resultat av miljoner fattiga ryssars arbete. Det rörde sig om 500 ton guld med statens stämpel. Guldet stals och kom under de närmaste åren att skeppas över till Stockholm där bankiren Olof Aschberg tog emot tackorna med öppna armar. Olof Aschberg, som också kallas ” den röde bankiren ” är farfar till Robert Aschberg. Det var alltså stulet guld med en stämpel som hamnade i Stockholm. För att bort stämpeln gjorde man som kriminella i alla tider har gjort – man smälte ner guldet och stämplade om det. Var det sedan hamnade kan vi bara gissa. Det enda vi vet är att det inte kom den ryska befolkningen tillgodo.

Men det var inte bara guld som man stal. På Nationalmuseum i Stockholm förvaras 275 ryska ikoner som samme Olof Aschberg tog med sig från sin ” revolutionsresa” till Ryssland och donerade till Nationalmuseet. Det var kaos i Ryssland vid den här tiden och begynnande inbördeskrig i ett land där kyrkans Ikoner hade ett ofantligt religiöst värde. Hur kunde då Aschberg röva med sig några hundra föremål som för djupt kristna människor hade oerhört värde.

Situationen för de kristna vid den här tiden i Ryssland var katastrofal. Vid slutet av år 1919 hade ca: 60000 församlingspräster mördats.  I nr.1 av Perms stiftstidning 1919 publicerades en lista på präster och munkar i stiftet som dödats av bolsjevikerna.. Efter varje namn anges dödssättet; dränkt, genomborrad av bajonetter, ihjälslagen med gevärskolv, skjuten och nedfryst, nedhuggen med sablar. Som brott angavs att den döde hade predikat i kyrkan eller ringt i kyrkklockorna, men också vägrat att slåss i röda armen. Samtidigt revs kloster och kyrkor och förövarna sålde vad som kunde säljas av stöldgodset, alltså häleri.

Olof Aschberg skriver i sina memoarer att han handlat ikoner och andra dyrbarheter på loppmarknader.  Om detta säger frilandsskribenten Gunnel Wahlström ( Svd 30 maj 2003): ”Med en västerlännings uppfattning av  begreppet äganderätt vill jag påstå att ikoner av den storlek och kvalitet som Aschberg överlämnade till Nationalmuseet måste ha utsatts för brottshantering innan de friställdes och hamnade på loppmarknaden. Ordet häleri torde  vara adekvat i sammanhanget.” Sedan fortsätter Gunnel Wahlström att kraftfullt påpeka: ” Heliga ikoner som vördats av Rysslands kristna och som stulits från kyrkor och kloster under revolution och inbördeskrig, hör inte hemma på något svenskt museum utan ska i likhet med annat stöldgods återlämnas till sin rättmätige ägare, I detta fall den Ryska Ortodoxa Kyrkan.”

Undertecknad håller helt med Gunnel Wahlström i detta. Och det kan vara extra motiverat i dessa dagar då man runt om i Ryssland bygger nya kyrkor. Tänk att få smycka dessa med klenoder som rövades bort under den tid då bolsjevikerna hade dragit för gardinen och förbjudit solen att lysa över Ryssland. Och allt guldet som stals under samma tid – det borde väl vara angeläget för Olof Aschbergs ättlingar att arbeta för att det  återvänder till Ryssland.

Av: Hans Myrebro

NATO