Medan massmedia är besatt av klimatkatastrofer pågår en tyst revolution i världens skogar. Ny vetenskaplig forskning bekräftar att träden blir större och starkare tack vare stigande koldioxidnivåer (CO₂) – ett faktum som märkligt nog lyser med sin frånvaro i domedagsrapporteringen om miljön.
Under de senaste fyra decennierna har den globala vegetationen ökat med minst 15 procent. Denna tillväxt har drivits av CO₂-gödsling, där växter absorberar mer av den gas de behöver för att frodas. Långt ifrån att vara ett förorening, är CO₂ naturens växtnäring, och jorden svarar med en dramatisk förgröningseffekt.
Växter – inklusive träd – har under miljontals år utvecklats för att blomstra vid atmosfäriska CO₂-nivåer som var betydligt högre än dagens 420 ppm. Faktum är att de förhistoriska CO₂-halterna var tre gånger så höga som nu, och vegetationen frodades. Moderna experiment bekräftar att när CO₂-nivåerna stiger, ökar även växternas tillväxt.
Birmingham Institute of Forest Research har sedan 2017 genomfört en banbrytande studie där 180 år gamla ekar i Staffordshire, England, exponeras för förhöjda CO₂-nivåer på 550 ppm. Resultatet? En ökning av tillväxttakten med 10 procent jämfört med träd i normala förhållanden, vilket ger ytterligare 1,7 ton torr biomassa per hektar årligen.
CO2-effekten: Globala bevis på förgröning
En av de mest slående upptäckterna är hur effektivt träd använder extra CO₂. Mogna ekar i studien ökade sina fotosynteshastigheter med upp till 33 procent, särskilt i starkt solljus.
Till skillnad från blad, som bryts ner snabbt, lagrar ved kol på lång sikt, vilket innebär att större träd också betyder mer koldioxidbindning. Ännu mer överraskande var att träden bibehöll stabila kol-kväve-kvoter, vilket tyder på att de anpassar sig sömlöst till högre CO₂-nivåer genom att ta upp mer näringsämnen från jorden.
Detta fenomen är inte begränsat till England. Ett långsiktigt experiment i Duke Forest, North Carolina, visade att tallar som exponerades för 200 ppm extra CO₂ växte upp till 27 procent mer per år, med fotosynteshastigheter som ökade med 50 procent.
Samtidigt upptäckte forskare vid Ohio State University att nästan alla större skogstyper i USA – utom asp och björk – har ökat sin biomassa med 20 till 30 procent sedan 1970. Dessa ”feta tallar och popplar”, som studien humoristiskt kallade dem, binder nu uppskattningsvis 700–800 miljoner ton CO₂ årligen, vilket motsvarar 10 till 13 procent av landets utsläpp.
Växtforskare har observerat att när CO₂-nivåerna i atmosfären stiger, gör de flesta växter något ovanligt: de förtjockar sina blad. Men fördelarna med CO₂ sträcker sig bortom skogarna.
Satellitdata visar en ”slående” expansion av global vegetation under de senaste 40 åren, med öknen som drar sig tillbaka i regioner som södra Sahara. Skördeutbyten har skjutit i höjden, delvis tack vare kolvätebaserade gödselmedel och CO₂-berikning – vilket har mättat miljoner människor i utvecklingsländer.
Ändå krockar denna verklighet med det etablerade narrativet som demoniserar koldioxid som en ”djävulsgas”. Medan aktivister driver på kostsamma koldioxidinfångningsprojekt, som Storbritanniens 22 miljarder pund stora fiasko, gör naturen redan jobbet gratis.
I århundraden låg CO₂-nivåerna farligt lågt och sjönk till 280 ppm före industrialiseringen. Vid 150 ppm skulle växtlivet kollapsa och utlösa massutrotning.
Den blygsamma ökningen till 420 ppm har vänt denna trend och återupplivat ekosystemen. Men istället för att fira denna naturliga återhämtning, fixerar beslutsfattare vid ”Netto Noll”-fantasier och ignorerar vetenskapen som bevisar CO₂:s avgörande roll för allt liv.
naturalnews.com, Den tysta boomen: Hur stigande koldioxidnivåer gör träden större och starkare
