I takt med att vi har blivit bortskämda med konstant adrenalinpåslag dagarna i ända tack vare massmedia och alla skärmar, köpcentrum, socker, snabbmat, energidrycker och informationsflöden från höger och vänster kommer vi inte längre ihåg saker likaväl som vi kanske gjorde förr i tiden. Vi minns knappt vilket år världen blev grundlurad det där magiska datumet 11 september. Var det 2003 eller 2001? Kan du på rak arm säga exakt årtal utan att behöva fundera? Kommer du sedan ihåg vilket år priset den exotiska frukten banan här i Sverige helt plötsligt sköt i höjden, på grund av härjande skogsbränder i Amazonas? 2019? 2020? Minns du att det även brann lite senare på den där ön som England en gång i tiden skickade en massa farliga banditer till? Australien brann samma år som det tog slut på toalettpapper i Sverige.

Precis, det kanske du minns. Eller? Vi blir konstant matade med nytt, nytt, nytt hela tiden att det inte är så konstigt att vi inte längre kommer ihåg någonting. Våra hjärnor går på högvarv hela tiden och processar och bearbetar alldeles för mycket onödig information. Men nu minns du säkert att strax efter Australien brann drog pandemiöverdrifterna igång och toalettpappret tog slut. Helt plötsligt blev vi matade med att det likt andra länder runtom i Europa, och resten av världen, kunde bli lock-down även i Sverige. Bilder och videos på folk som bunkrade upp med matvaror och diverse hygienartiklar för att klara av att överleva när affärer och allt annat stängdes ner kablades ut högt och lågt. Svensson drabbades av panik. Men någon lock-down blev det ju aldrig. Svenska affärer stängde inte. Och någon brist på toapapper, matvaror eller hygienartiklar vart det ju inte heller. Någon kris utbröt aldrig.

Förutom i hemma hos Svensson. I hemmets trygga vrå, där, där var krisen katastrofal. Just därför agerade och handlade man också som om det vore världens undergångsfilm från Hollywood.  Vi i väst har länge blivit pumpade med diverse katastroffilmer och sett och läst så mycket fiktion att vi därför agerar därefter.

Under den senaste tiden har detta beteende ökat, denna tro på att någonting fiktivt kommer att hända. Många pratar om att hösten kommer att bli mörk och tung, att det därför är extra viktigt att vi laddar batterierna – vi ska maxa sommaren och åka runt på diverse festivaler, dansa, dricka, leva livet. Vi höjer våra nävar och kämpar in i det sista för snart, snart kommer det. Den stora smällen.

Andra pratar om att tiden för i energi- och frekvenshöjningen nu är inne och inte alla kommer att klara av dessa vibrationer och uppstigande. Det talas om att de starka och medvetna individerna på denna jord tydligen kommer att behöva hjälpa och rädda de som inte är lika vakna, de som inte ännu är så andligt och själsligt öppna och utvecklade. Jag har hört vissa säga att det likt ljussken eller laserstrålar från himlen kommer att skickas ner från ovan till utvalda personer. Pang bom, som en blixt kommer denna great awakening och med det även det stora kollektiva uppvaknandet.

När jag skriver denna text är det den 22 augusti 2021. Ett magiskt datum. Jag har hört från vissa håll att det var den 21 augusti som det hände. Att folk vaknade. Andra säger att det kommer ske natten mellan den 22e och 23e. Otroligt. Tänk – vi kommer få vara med om att det sker. Världen kommer att förändras över en natt. Som en scen ur Hollywoods bästa sci-fi-rulle kommer där allt äntligen slås i spillror för att sedan byggas upp igen och uppbyggnaden av en ny jord kan börja ta form. Men inget av detta kommer ju såklart inte att ske. Inte än. För det är ju inte förrän vi går in i september som skiftet kommer att ske. Eller var det årsskiftet till 2022?

Jag vill att du läser om ovan stycke en gång till och verkligen känner in hur det känns, vilka tankar som skapas i dig – så här kommer det igen:

Under den senaste tiden har detta beteende ökat, denna tro på att någonting fiktivt kommer att hända. Många pratar om att hösten kommer att bli mörk och tung, att det därför är extra viktigt att vi laddar batterierna – vi ska maxa sommaren och åka runt på diverse festivaler, dansa, dricka, leva livet. Vi höjer våra nävar och kämpar in i det sista för snart, snart kommer det. Den stora smällen.

Andra pratar om att tiden för i energi- och frekvenshöjningen nu är inne och inte alla kommer att klara av dessa vibrationer och uppstigande. Det talas om att de starka och medvetna individerna på denna jord tydligen kommer att behöva hjälpa och rädda de som inte är lika vakna, de som inte ännu är så andligt och själsligt öppna och utvecklade. Jag har hört vissa säga att det likt ljussken eller laserstrålar från himlen kommer att skickas ner från ovan till utvalda personer. Pang bom, som en blixt kommer denna great awakening och med det även det stora kollektiva uppvaknandet.

När jag skriver denna text är det den 22 augusti 2021. Ett magiskt datum. Jag har hört från vissa håll att det var den 21 augusti som det hände. Att folk vaknade. Andra säger att det kommer ske natten mellan den 22e och 23e. Otroligt. Tänk – vi kommer få vara med om att det sker. Världen kommer att förändras över en natt. Som en scen ur Hollywoods bästa sci-fi-rulle kommer där allt äntligen slås i spillror för att sedan byggas upp igen och uppbyggnaden av en ny jord kan börja ta form. Men inget av detta kommer ju såklart inte att ske. Inte än. För det är ju inte förrän vi går in i september som skiftet kommer att ske. Eller var det årsskiftet till 2022?

För visst är det så, att nu när du läst detta igen och verkligen tänker efter, att dessa tankar och förhoppningar på en förändring ter sig ganska banala? Är det så att vi så gärna vill att de ska ske som vi så innerligt hoppas som gör att vi försöker övertyga oss själva på att det faktiskt kommer att hända? Jag hade gärna sett en total zombie-apokalyps men jag vet ju att det dessvärre inte kommer att ske. För innerst inne vet vi att förändring inte sker över en natt. Förändring tar tid och förändring startar inom dig, inte utom dig, någon annanstans.

Även fast det säkert stundtals känns så, så lever vi inte i en utav Hollywoods blockbusters. Du är inte nästa Bruce Willis eller Matt Damon eller Will Smith, inte Tom Cruise heller för den delen. Tyvärr. Och hur mycket jag än hade velat se ekande tomma