Detta ska handla om hur viktigt det är att våra terminala arterioler inte tappar sin elasticitet och spänst. För om en eller för den delen flera terminala arterioler gör det så minskar antalet röda blodkroppar fulla med syre, som ska in i den efterföljande kapillären. En följd av detta blir att den mängd syre som kommer att diffundera från kapillärerna genom vävnaderna till enskilda celler minskar och faktiskt kan upphöra helt så småningom. Redan vid minskande mängd syre till cellerna i vår ”kommandocentral”, det limbiska systemet i hjärnan, kan du märka av det exempelvis genom försämrat minne eller minskad initiativförmåga mm. När leveranserna av syre nästan upphört till många celler i det limbiska systemet har du blivit dement.
Det är sant att det inte bara är syre som måste komma in i cellen för att den ska producera energi ATP. Det behövs också fettsyror, aminosyror eller glukos. Men dessa molekyler är så små att de tar sig fram också i stelnande terminala arterioler. Problemet är de ”stora” röda blodkropparna på 7-8 µm som får svårt att passera genom stelnande terminala arterioler. Det blir tyngre för hjärtat att pumpa fram de röda blodkropparna genom dessa stelnande terminala arterioler och in i kapillärerna och blodtrycket stiger.
Vad är terminala arterioler?
Terminala arterioler är de yttersta delarna av artärerna som övergår i kapillärer. De är mycket korta och har en inner diameter om 2-10µm. En röd blodkropp har en diameter om 7-8 µm – vid B12-brist kan de vara större än så. Precis som alla artärer och arterioler har också de terminala arteriolerna en tunica media dvs ett glatt muskelskikt utanför endotelcellerna.
Glatt muskulatur tappar sin elasticitet i takt med att leveranserna av kväveoxid NO från endotelcellerna minskar. För denna upptäckt fick Furchgott, Ignarro och Murad Nobelpriset i fysiologi och medicin år 1998. Senare forskning har visat att den håriga ytan på endotelcellerna, glykokalyx, genom sitt vajande fram och tillbaka efter hjärtats pumpslag, ger signaler om att endotelcellerna ska leverera kväveoxid NO till tunica media, det glatta muskelskiktet utanför endotelcellerna. Alltså signaler skickas iväg genom rörelse – i detta fall genom att glykokalyx rör sig fram och tillbaka i takt med hjärtats pumpslag. För att få maximala pumpslag måste glykokalyx vara hög och tät. I takt med att glykokalyx tappar höjd och täthet minskar leveranserna av NO till tunica media.
Cellens liv
Cellen måste få regelbundna leveranser av syre för att av glukos, fettsyror eller aminosyror, vilka levereras på samma sätt som syret dvs genom blodet, tillverka energi (ATP adenosintrifosfat) för att 1. kunna leva, 2. tillverka nya celler och 3. för att så småningom kunna begå självmord. Så ser cellens livscykel ut.
Med hjälp av syre och glukos, fettsyror eller aminosyror, vilka alla alltså levereras till cellerna med hjälp av syresatt blod, tillverkar cellerna så mycket energi att du kan leva och må bra – men under vissa villkor. Den basala energiproduktionen räcker till för att cellen ska kunna leva och begå självmord. För att cellen ska tillverka nya celler måste cellen 1. få signaler om detta, 2. tillräckligt med syreleveranser, vilket inte är möjligt om de terminala arteriolerna har stelnat på grund av brist på NO. Detta sker på samma sätt som endotelcellerna tillverkar NO och levererar detta till tunica media genom att hjärtats pumpslag får glykokalyx att röra sig fram och tillbaka och på så vis ge signaler till endotelcellerna att leverera NO till tunica media, det glatta muskelskiktet. De signaler som ges till celler att tillverka så mycket energi att det räcker för tillverkning av nya celler kommer genom att du ser till att din kropp är i rörelse. Ju mer du rör på dig desto fler signaler går fram till cellerna om att din kropp vill ha fler celler tillverkade exvis skelettmuskelceller och hjärtmuskelceller. Är du inte i rörelse så blir det inte många signaler om att cellerna ska tillverka nya celler. Detta kommer att synas på dina armar och ben när du åldras och inte längre rör på dig utan bara sitter eller ligger.
Fler tecken på att dina celler inte tillverkar nya celler
Jag har nämnt att dina muskler på armar och ben minskar i storlek och kraft när cellerna inte får tillräckligt med syreleveranser. Detta kan du själv lätt se och i takt med att du inte tar dig samman och börjar röra på dig genom promenader och gymnastik så fortsätter dina skelettmuskler att minska. Jag skrev ”inte tar dig samman”, vilket är detsamma som att din ”kommandocentral” uppe i hjärnan inte orkar fatta beslut om att du ska börja röra på dig och inte sitta stilla hela dagarna. ”Kommandocentralen” verkar alltså också lida brist på syreleveranser, förmodligen på grund av stelnande terminala arterioler – din beslutsamhet håller på att tackla av.
Andra tecken på att cellerna bara producerar energi tillräckligt för att cellerna ska kunna leva och kunna begå självmord, men inte längre tillverkar nya celler, är att du fått ”genomskinlig” hud, vilket man oftast märker på handryggen. De av oss som i vuxenlivet levt med hår på huden ser detta hår glesna och försvinna. Den som tidigare behövde raka sig varje dag märker att detta inte längre behövs så ofta och så småningom behövs det inte alls. Både män och kvinnor kan märka att håret på huvudet blir allt glesare och kanske försvinner fläckvis.
Men att du börjar röra på dig och motionera regelbundet räcker inte för att syreleveranserna till de enskilda cellerna ska återupptas. Du måste också säkerställa att endotelcellerna levererar tillräckligt med NO till det glatta muskelskiktet (tunica media) som finns också i de terminala arteriolerna. Du måste alltså se till att din endotela glykokalyx växer sig hög och tät.
Tecken som du inte ser
När glykokalyx är skadad och i obalans är den inte längre hög och tät utan låg och gles. Detta innebär att den inte längre utgör skydd mot att något ska kunna nå fram till endotelcellernas membran och inte heller kunna ta sig in genom de små öppningar som finns mellan de tätt sammanfogade endotelcellerna.
När glykokalyx är i homeostas (balans) så är glykokalyx negativt laddad precis som blodkropparna, vilket innebär att dessa aldrig kommer i kontakt med glykokalyx eller cellmembranet och inte heller kan ta sig in i öppningarna mellan endotelcellerna och bilda plack, vilket alltid bildas bakom endotelcellerna. Samma sak gäller för sådant som kan finnas i blodet exvis kolesterol, vilket inte kan ta sig in bakom endotelcellerna så länge glykokalyx är frisk dvs hög och tät.
Men detta ser du inte och inte heller märker du några särskilda symtom på att din glykokalyx har blivit låg och gles och att plackbildning pågår. Det är först när de endotelceller som skyddar det växande placket brister och släpper ut plackets innehåll i blodet som du får tydliga och akuta symtom på att något är galet.
Vad skadar glykokalyx?
Glykokalyx skadas av den kost som Livsmedelsverket rekommenderar eller rättare sagt den dominerande mängd kolhydrater, vilken från 1976 fram till våra dagar har rekommenderats vara minst 60% av vår mat och dryck! Inte konstigt att glykokalyx såväl i tarm som i blodcirkulationen reagerar när dessa under hundratusentals år anpassat sig efter 1/3 vardera av fett, protein och kolhydrater. Den kosten har under den mycket långa tiden skapat en glykokalyx i balans (homeostas). Numera är vår glykokalyx låg och gles och har sämre förmåga att efter hjärtats pumpslag ge signaler till endotelcellerna att leverera NO till tunica media (muskelskiktet), vilket innebär att de terminala arteriolerna tappar sin elasticitet och spänst och stelnar, vilket i sin tur innebär färre röda blodkroppar in i kapillärerna och minskande syreleveranser till cellerna, som kanske inte längre kan tillverka så mycket energi att du mår bra. I stället tycker du att du börjar bli stel, få ont lite här och där och att du inte längre kommer ihåg så bra.
Vad gör glykokalyx frisk igen?
Enkelt uttryckt kan man säga att den blir frisk igen om man inte utsätter den för det som skadat den. Det har påvisats i djurexperiment att glykokalyx kan återhämta sig på ”ett halvt dygn” om man inte utsätter glykolaöyx för det som skadat den enligt Karl Arfors, professor i mikrocirkulation. Att fasta under tolv timmar om man sätter i sig så mycket som 60% kolhydrater, som blir till socker på sin väg ner till tarmen, är inte möjligt. Socker sänder nämligen signaler till hjärnan som skickar ut signaler om att jag vill ha mer socker. Att då fasta är inte möjligt. Du måste gå tillbaka till att äta och dricka 1/3 vardera av fett protein och kolhydrater. Då återfår glykokalyx sin balans (homeostas), men detta kan vara ansträngande för din karaktär. Det allra snabbaste och enklaste är att helt avstå från socker, mjöl och stärkelse och ersätta detta med mer fett och protein. Tro inte att du måste få i dig socker för att din kropp inklusive hjärnan ska kunna fungera. Så är det inte – kolhydrater är inte ett essentiellt (livsnödvändigt) näringsämne eftersom kroppen själv tillverkar den lilla mängd socker som kroppen behöver. Att äta fett och protein är däremot livsnödvändigt.
Om du helt avstår från socker, mjöl och stärkelse och fastar mellan 1800 – 1000 nästa dag (du får dricka vatten, kaffe och te utan socker) så kommer du att märka tydliga positiva resultat på två-tre veckor. Mage och tarm har tystnat, midjemåttet har minskat och du kanske till och med märker av att det börjar bli lättare att tänka. Sedan kommer det ena positiva efter det andra.
Lasse Blomdahl, Glykokalyx och åldrande
