Mikroplaster är små plastpartiklar som är mindre än fem millimeter stora. De bildas när större plastmaterial, såsom förpackningar, textilier, däck och industriella beläggningar, bryts ner genom värme, friktion eller slitage.
Dessa partiklar bryts inte ner; istället kvarstår de i miljön. Deras storlek gör dem särskilt farliga eftersom de är tillräckligt små för att kringgå kroppens försvarssystem och ackumuleras i vävnader.
År 2019 producerade världen 460 miljoner ton plast, och den siffran förväntas tredubblas till 2060. Det är därför inte förvånande att mikroplaster finns överallt – de förorenar våra hav, kontaminerar vår mat och fyller till och med luften vi andas. En av de tydligaste varningssignalerna kommer nu från fåglar.
Fåglar anses vara miljösentineller eftersom de visar tidiga tecken på ekologiska skador. En ny studie publicerad i Journal of Hazardous Materials fann mikroplaster inbäddade i lungvävnaden hos dussintals vilda fågelarter.
Att plast har ackumulerats i deras lungor innebär att samma sak sannolikt sker hos oss människor – kanske till och med i ännu högre grad.
Ny studie avslöjar luftburna mikroplaster i fåglars lungor
En studie från 2025, publicerad i Journal of Hazardous Materials, analyserade lungvävnad från 51 olika fågelarter som lever i närheten av Chengdu Tianfu International Airport i Kina.
Målet var att undersöka om mikroplaster (små plastpartiklar mellan 1 mikrometer och 5 millimeter) och ännu mindre nanopartiklar av plast (mindre än 1 mikrometer) fanns närvarande – och i så fall i vilken mängd.
Plastpartiklar hittades i varenda fågel som testades
Hos samtliga 51 arter fann forskarna totalt 11 281 plastpartiklar. I genomsnitt hade varje fågel cirka 221 partiklar i sina lungor, vilket motsvarar ungefär 416 partiklar per gram lungvävnad. Vissa fåglar hade endast några få partiklar, som dvärgsparven med 11. Andra, som gråhägern, hade över 1400.
Två typer av plast förekom oftast
Av de 32 plasttyper som identifierades var klorerad polyeten och butadiengummi de vanligaste. Dessa plaster används ofta i förpackningar, kablar och däck. De flesta partiklarna hade formen av filmer eller små pellets och mätte mellan 20 och 50 mikrometer.
Vissa fågelarter hade högre plastnivåer
Forskarna noterade att vissa fåglar, särskilt de som lever på land, äter andra djur eller är större till storleken, tenderade att ha fler plastpartiklar i sina lungor. Dessa skillnader speglar sannolikt hur mycket tid fåglarna tillbringar i förorenade områden och hur deras vanor påverkar exponeringen.
Nanoplaster hittades hos flera arter
Utöver mikroplaster letade teamet efter ännu mindre partiklar, så kallade nanoplaster, hos fem av fågelarterna. Deras tester avslöjade nanoplaster tillverkade av material som nylon 66, polypropen och polyvinylklorid (PVC) – alla vanligt förekommande i kläder, förpackningar och byggmaterial.
Studien rangordnade plastpartiklar efter ekologisk risk
Genom att använda något som kallas Polymer Hazard Index utvärderade forskarna vilka typer och mängder plast som hittades för att uppskatta deras potentiella miljöskada. De flesta lungprover från fåglar rankades på nivå III eller IV på denna skala, vilket innebär att de utgör en högre risk för djurlivet.
Fynden hos fåglar tyder på en gemensam risk för människor
Denna studie är den första storskaliga undersökningen som bekräftar omfattande plastförorening hos dussintals fågelarter.
Tidigare forskning hade endast granskat några få arter åt gången. Enligt Shane DuBay, biträdande professor i biologi vid University of Texas i Arlington och medlem i forskarteamet:
”Vår forskning understryker ett brådskande behov av att ta itu med plastförorening i våra miljöer, eftersom dessa föroreningar kan ha långtgående effekter på både ekosystemens och människors hälsa. Våra resultat kräver ytterligare forskning, finansiering och åtgärder för att mildra de skadliga effekterna av plastförorening och säkerställa en hälsosammare miljö.”
Mikroplaster har även upptäckts i mänsklig lungvävnad
Även hos människor har mikroplaster hittats djupt nere i lungorna. Forskarna bakom fågelstudien hänvisade till en undersökning från 2022 som jämförelse.
Denna studie, publicerad i Science of the Total Environment, analyserade lungprover från 11 patienter i Storbritannien som genomgick kirurgi på Castle Hill Hospital.
Forskarna rapporterade följande fynd.
Mikroplaster påträffades i nästan varje prov
Av 13 testade vävnadsprover innehöll 11 mikroplastpartiklar. Totalt identifierades 39 enskilda fragment med en metod som kan upptäcka plaster så små som 3 mikrometer – tillräckligt små för att vara osynliga för blotta ögat, men stora nog att tränga in i och stanna kvar i lungvävnad.
Plastpartiklar fanns i alla delar av lungan
Prover togs från lungans övre, mellersta och nedre lober, och plast påträffades i varje region. De nedre loberna hade de högsta nivåerna, med ett genomsnitt på 3,12 plastpartiklar per gram vävnad. Som jämförelse hade de övre loberna 0,80 per gram och de mellersta loberna 0,41.
Tolv olika plasttyper identifierades
De vanligaste plasterna var polypropen (används i förpackningar och textilier), PET (vanlig i dryckesflaskor) och harts. Andra inkluderade polystyren, PVC och polyuretan – alla material som ofta används inom byggnation, isolering eller konsumentprodukter.
Partiklarna hade olika former och storlekar
Fragmenten varierade kraftigt i form och storlek, från små fibrer och filmer till större oregelbundna bitar. Vissa var endast 12 mikrometer långa, medan andra sträckte sig över 2 400 mikrometer. Den största var en PET-partikel som mätte 2 475 mikrometer i längd och 12 mikrometer i bredd.
För en djupare inblick i hur luftburna mikroplaster påverkar hälsan, se gärna artikeln ”Luftburna mikroplaster kopplas till flera hälsoproblem”.
Vilka andra hälsoproblem är kopplade till exponering för mikroplaster?
Mikroplaster stannar inte bara i lungorna. När dessa partiklar väl har kommit in i kroppen interagerar de med dina celler, organ och hormoner. Här är fem viktiga områden där mikroplaster har visat sig störa den mänskliga biologin:
Störning av hormonbalansen
Plastpartiklar bär på föreningar som kallas hormonstörande ämnen, såsom ftalater och bisfenol A (BPA).
Dessa kemikalier stör hormonbalansen genom att efterlikna eller blockera kroppens naturliga hormoner. De binder till östrogen- och androgenreceptorer och stör viktiga funktioner relaterade till ämnesomsättning, fertilitet, humör och sköldkörtelreglering.
Dessutom, när de kombineras med naturligt östrogen, leder exponering för hormonstörande kemikalier till östrogenöverbelastning och sätter igång en rad skadliga händelser. Läs mer om effekterna av hormonstörande ämnen i artikeln ”Avslöjar giftiga kemikalier i konsumentprodukter”.
Kronisk inflammation och aktivering av immunsystemet
Ditt immunsystem behandlar plastpartiklar som inkräktare. När dessa partiklar fastnar i vävnader utlöser de en inflammatorisk respons. Forskning har visat att mikroplaster ökar immunaktiviteten och nivåerna av inflammatoriska markörer.
Med tiden ökar detta risken för autoimmuna sjukdomar, långvarig låggradig inflammation och kroniska hälsoproblem.
Oxidativ stress och mitokondriell dysfunktion
Mikroplaster är kopplade till ökad produktion av reaktiva syreföreningar (ROS), som skadar DNA, proteiner och cellmembran.
Denna oxidativa stress är särskilt skadlig för mitokondrierna, vilket i sin tur försämrar cellernas energiproduktion. Det leder till nedsatt ämnesomsättning, kognitiv förmåga och kroppens förmåga att återhämta sig från stress eller skador.
Störning av tarmhälsa och matsmältning
Mikroplaster irriterar och inflammerar tarmens slemhinna, vilket försvagar tarmbarriären och tillåter skadliga ämnen att ta sig in i blodomloppet.
De stör också tarmens mikrobiom genom att minska mängden nyttiga bakterier och främja tillväxten av skadliga stammar. Denna obalans påverkar näringsupptag, matsmältning och immunreglering, vilket bidrar till uppblåsthet, överkänslighet och kronisk tarminflammation.
Tränger in i kroppens skyddade områden
Nanoplaster har visat sig kunna passera både moderkakan och blod-hjärnbarriären. Det innebär att de når fosterets vävnader och centrala nervsystemet. Detta väcker allvarliga frågor om långsiktiga neurologiska och utvecklingsrelaterade effekter.
Om du är gravid, försöker bli gravid eller uppfostrar barn bör minimering av exponering för mikroplaster vara en prioritet.
Läs gärna artikeln ”Mikroplaster fortsätter att hota folkhälsan” för en djupare förståelse av hur dessa partiklar stör biologiska system och påverkar den långsiktiga hälsan.
5 strategier för att minska din exponering för mikroplaster
De flesta tänker på plastföroreningar som ett problem i haven. Men sanningen är att den mest skadliga exponeringen sker i ditt eget hem. Du andas in det, äter det, sover i det och sitter på det. Om du vill minska plastbelastningen i din kropp måste du förändra din omgivning.
Dessa fem steg riktar sig mot de vanligaste källorna. Här är fem praktiska och målinriktade åtgärder jag rekommenderar:
Använd återanvändbara påsar istället för plast – Varje plastpåse du använder bidrar till den långsiktiga plastbelastningen på miljön. Återanvändbara påsar i tyg eller canvas släpper inte ut plastpartiklar och bryts inte ner i ditt kök, din bil eller soptunna. Om du handlar ofta kan du spara in på hundratals plastpåsar per år bara genom att göra detta byte.
Förvara mat i glas- eller rostfria behållare – Plastbehållare bryts ner med tiden, särskilt när de värms upp. Det släpper ut mikroplastfragment och kemikalier som hamnar i maten och luften. Använd istället glasburkar, Pyrex, rostfria behållare eller bivaxdukar. Undvik plastfolie eller billiga plastlådor.
Sluta använda engångsplast – Sugrör, bestick och vattenflaskor är slösaktiga och släpper mikroplaster vid användning. Jag rekommenderar att du bär med dig egna bestick, byter till en vattenflaska i metall och undviker alla plastartiklar som är designade för att kastas efter en användning. Om du redan minimerar engångsartiklar, fokusera sedan på att byta ut plastredskap i köket som stekspadar, skopor eller skärbrädor.
Minska plastbaserade produkter i hemmet – Det inkluderar syntetiska mattor, möbler med polyuretanskum, plastbelagda gardiner och plasttandborstar. Dessa produkter bryts långsamt ner och släpper ut luftburna partiklar. Om du är osäker på var du ska börja, fokusera på de saker du använder ofta – som sängkläder, madrasser eller matlagningsredskap. Välj naturliga alternativ som bambu, trä, ull, bomull eller keramik.
Förbättra inomhusluftens kvalitet – Vädring regelbundet, dammsug och damma ofta och använd en luftrenare med HEPA-filter för att fånga upp fina luftburna partiklar, särskilt om du bor i en stad eller ofta vistas bland syntetiska tyger och material.
En annan viktig punkt är att många plastkemikalier är xenoöstrogener, som imiterar effekten av östrogen i kroppen. Faktum är att många av hälsoriskerna från dessa kemikalier beror på att de stimulerar östrogenreceptorerna.
Vid östrogendominans kan tillskott av progesteron vara till hjälp. Progesteron är en naturlig motvikt till östrogen och motverkar negativa effekter av överskott. Det är ett av tre hormoner som jag anser att många vuxna kan dra nytta av. De andra två är DHEA och pregnenolon.
Min nya bok, Din guide till cellhälsa: Lås upp vetenskapen om livslängd och glädje, går igenom detta i detalj.
Vanliga frågor om mikroplaster och hälsa
Fråga: Vad är mikroplaster, och varför är de farliga?
Svar: Mikroplaster är små plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter stora. De bildas när plastprodukter bryts ner och tar sig in i kroppen via luft, mat eller vatten. Eftersom de är så små kan de ta sig förbi kroppens försvarssystem och ansamlas i vävnader, där de orsakar inflammation, hormonstörningar och långvariga hälsoproblem.
Fråga: Har mikroplaster hittats i människor?
Svar: Ja. Studier har hittat mikroplaster i mänskliga lungor, blod, avföring och till och med i moderkakan. En studie från 2022 upptäckte plastpartiklar i nästan varje testat lungvävnadsprov. Dessa plaster kommer från förpackningar, kläder, möbler och vanliga hushållsartiklar.
Fråga: Vilka hälsoproblem orsakar mikroplaster?
Svar: Mikroplaster är kopplade till hormonobalans, kronisk inflammation, oxidativ stress, matsmältningsproblem och mitokondriella skador. De bär också med sig kemikalier som stör fertilitet, ämnesomsättning och immunfunktion. Vissa partiklar är tillräckligt små för att nå hjärnan och till och med passera in i fostervävnad.
Fråga: Vilka vardagliga hushållsartiklar producerar mikroplaster?
Svar: Vanliga hushållsartiklar som avger mikroplaster inkluderar syntetiska mattor, sängkläder i polyester, stoppade möbler med skumkuddar, plastmatbehållare, non-stick kokkärl och kläder gjorda av nylon, spandex eller akryl.
Fråga: Vad är det bästa sättet att minska exponeringen för mikroplaster?
Svar: Små dagliga förändringar i din omgivning gör stor skillnad över tid. Använd glas eller rostfritt stål för att förvara mat, sluta använda engångsplast, välj naturmaterial för sängkläder och hushållsartiklar och förbättra inomhusluften med HEPA-filter.
childrenshealthdefense.org, Mikroplaster bryts inte ner – och deras lilla storlek gör dem farliga
