Mikroplaster har upptäckts i både manliga och kvinnliga reproduktionsvätskor, vilket väcker oroande frågor om deras påverkan på fertiliteten.
Forskare undersökte follikelvätska från 29 kvinnor och sädesvätska från 22 män. Dessa reproduktionsvätskor spelar båda en avgörande roll vid befruktning.
Ett brett spektrum av mikroplastpolymerer upptäcktes i vätskeproverna. Polytetrafluoreten (PTFE), polystyren (PS), polyetylentereftalat (PET), polyamid (PA), polypropen (PP) och polyuretan (PU) hittades i båda grupperna.
Mikroplaster fanns i 69 procent av de analyserade follikelproverna. Den vanligaste polymeren var PTFE, som ofta återfinns i non stick-beläggningar, inklusive stekpannor med non stick-yta. Över 30 procent av proverna innehöll denna polymer.
Mikroplaster fanns i en mindre andel – 55 procent – av sädesproverna. PTFE var återigen den vanligaste polymeren och upptäcktes i 41 procent av proverna.
Studiens huvudförfattare, Dr. Emilio Gomez-Sanchez, kommenterade:
– Tidigare studier har redan visat att mikroplaster kan hittas i olika mänskliga organ. Därför blev vi inte helt förvånade över att hitta mikroplaster i reproduktionssystemets vätskor, men vi blev slagna av hur vanliga de var – de återfanns hos 69 procent av kvinnorna och 55 procent av männen vi studerade.
En studie förra året fann mikroplaster i 100 procent av sädesproverna tagna från en grupp män i Kina.
Det uppskattas att mer än nio miljarder ton plast producerades mellan 1950 och 2017, och mer än hälften av den totala mängden har producerats sedan 2004. Den absoluta majoriteten av plast hamnar i miljön i någon form, där den bryts ned genom väderpåverkan, UV-strålning och organismer av olika slag, till mindre och mindre partiklar och blir till mikroplaster och senare nanoplaster.
I våra hem produceras mikroplaster främst när syntetiska fibrer från kläder, möbler, mattor och andra plastföremål lossnar. De samlas i stora mängder i damm och svävar i luften, som vi sedan andas in.
Ny forskning kopplar redan mikroplaster till en rad kroniska sjukdomar, från Alzheimers och autism till fetma och diabetes. Förutom mikroplasternas fysiska egenskaper, som gör att de kan orsaka inflammation och fysiska blockeringar i kroppens vävnader, fungerar de också som bärare av giftiga kemikalier och transporterar dem djupt in i kroppens vävnader, inklusive hjärnan, lungorna, levern och reproduktionsorganen.
Exponering för mikroplaster kopplas även till den allvarliga fertilitetskris som drabbar den utvecklade världen, inklusive katastrofala nedgångar i spermiekvalitet som experter menar kan göra naturlig reproduktion omöjlig inom några decennier.
