Även om man kan få nya attityder så är vi kapabla att känna igen oss själva även efter mer drastiska förändringar av våra världsbilder då vi i grunden alla vill vad som är bäst för inte bara oss själva men för alla andra, det gäller bara att bryta sig loss från masspsykologin och dennes hypnotiserande påverkan som påverkar individ till individ på olika vis och skapar olika nivåer av destruktiva livsstrilar och tankesätt som är lätta att se är för negativa från utsidan efter att man lyckats att ta ett steg tillbaka och fått chansen att introspektivt reflektera över sina tidigare mönster.

Kognitiv dissonans innebär i princip det fenomen där vi har en naturlig drivkraft för överensstämmelse, genom att vårt trossystem måste vara förenligt med sig själv och det måste vara förenligt med våra handlingar. Men den överensstämmelsen sker inte alltid, och detta kan leda till lidande.

Det var först på 1950-talet som socialpsykologen Leon Festinger skisserade sin teori och gav den ett namn. Festingers ursprungliga antagande var att människor föredrar att leva i en stabil värld, där övertygelser överensstämmer med varandra och där handlingar är förenliga med övertygelser. Så när du hamnar utanför den perfekta harmonin och antingen tänker eller agerar i motsats till ditt trossystem bildas spänningar och du blir orolig. Detta obehag kallas dissonans.

Att gå till botten med sig själv och hitta de områden i livet där det finns motsättningar kan kasta ljus över de områden du kan behöva arbeta med för att bli av med en del av vår gemensamma mänskliga fallgrop, hyckleri.

Som journalisten Moira Lawler skriver “Dissonans är inte nödvändigtvis en dålig sak. Att märka när dina övertygelser och beteenden står i konflikt med varandra – eller att märka när två trosuppfattningar tycks stå i motsats till varandra – kan hjälpa dig att analysera och bättre förstå dina värderingar och vad du står för. Och i slutändan kan upptäckten av den inre konflikten hjälpa dig att bättre förstå dig själv och de värderingar och trosuppfattningar som verkligen betyder något för dig, säger Paraskevi Noulas, PsyD, en klinisk biträdande professor vid NYU Langone Health i New York City.

Att försöka hitta den kognitiva dissonansen i livet kan vara en positiv och fantastisk livsförändrande upplevelse. Den kan öka din självkontroll och hjälpa dig att bygga upp självförtroende och tillit för dig själv och ditt beslutsfattande, säger Dr. Curry.

Sett ur ett större perspektiv har vi den kognitiva dissonansen att tacka för de stora framstegen i samhället. Framgångar med kvinnors rättigheter, miljörättigheter och minskning av barnäktenskap är exempel på positiva förändringar som kommit till tack vare kognitiv dissonans. Dessa förändringar var tack vare att enskilda personer upptäckte motsägelser mellan hur människor såg på kvinnor, miljö och huruvida barnäktenskap var rätt eller inte, och hur vi agerade som ett samhälle (eller tillät andra att agera). Människor upptäckte den kognitiva dissonansen och vidtog nödvändiga förändringar för att bättre anpassa samhällets värderingar till våra handlingar.”

Något av det viktigaste när man studerar historisk och vetenskaplig information är att undvika att hamna i fallgropen av skepticismen som leder till bristande och fördunklande omdömen. Skepticismen räknas inte som ett naturligt sinnestillstånd så som människans intresse och strävan efter sanning och rättvisa och för det mystiska och oförklarade räknas som ett naturligt sinnestillstånd (något oförväntat och icke förklarat som är svårt att förstå inom vetenskap räknas som mystiskt).

Mystik är naturlig och långt ifrån att ogiltigförklara den religiösa upplevelsen, frigör dessa insikter den religiösa upplevelsen från deras kulturella fångster, och som Albert Einstein sa “Det vackraste vi kan uppleva är det mystiska”.

John Dewey den berömda amerikanska filosofen, psykologen och utbildningsreformer vars idéer har varit inflytelserika i utbildning och social reform och som betraktas som en av de mest framstående amerikanska forskarna under första halvan av det tjugonde århundradet, förklarar att mystik är naturlig – faktum är att mystiska upplevelser är så vanliga att Dewey beskriver dem som ”normala manifestationer” som uppträder rytmiskt under hela livet (Dewey, John. 1934. A Common Faith. New Haven: Yale University Press, s. 37).

Något som är väldigt vanligt inom skepticismen är tillhörandet av ett community av andra skeptiker där man tydligt kan se exempel av om man studerar skeptiker hur detta onaturliga sinnestillståndet manifesterar sig genom att en skeptiker blandar sig i en fråga som han inte har någon sann kunskap i alls och kontrar en persons påstående genom ett eget men löst påstående om att han har just en sådan kunskap utan att erbjuda någon vetenskaplig fakta.

Genom att säga till en annan skeptiker att “Både du och jag vet att detta inte kan vara fallet och vet vidare exakt varför det inte kan vara fallet. Om vi ​​självständigt skulle sammanställa en lista med skäl till varför det inte kan vara så, skulle våra listor i stort sett vara desamma trots att vi skulle närma oss frågan från mycket olika perspektiv.” detta är den klassiska mentaliteten av skepticismen där två individer som inte vet vad de faktiskt talar om medvetet hittar på att de har sann kunskap i frågan och uttrycker en förutbestämd överensstämmelse med varandra utan att vara insatta i frågan och utan att erbjuda någon verklig vetenskaplig fakta.

De flesta av de mer tyngre skeptikerna i dagens värld har väldigt många år på nacken av att sitta och just diskutera mellan varandra i ett community som alla psykologer förstår har en stark påverkan på psyket när man hela tiden kommer från denna infallsvinkel i sitt sätt att resonera och bemöta information vilket förklarar den djupa bristande förmågan av att hålla sig balanserad och misslyckandet av de mest väsentliga och nödvändiga metoderna av introspektiv, självgranskande och saklig informativ granskning.

Sokrates överger alla anspråk på kunskap om det absoluta och faller inte i “fallgropen av skepticismen”. Sanningen kan bara vara det permanenta målet att sträva efter och idealet att agera utifrån. Sokrates lärde inte bara denna insikt: han bevisade det genom sitt liv.

Michael Williams tillhandahåller i Unnatural Doubts: Epistemological Realism and the Basis of Skepticism (Cambridge, MA: Blackwell, 1991), en omfattande undersökning av flera skeptiska argument. Williams hävdar att skeptiska argument inte är “naturliga”; skeptiska argument vilar på mer än vår naturliga intuition och våra folkepistemiska begrepp och principer. Detta är en användbar kritisk följeslagare till Stroud 1984, Stroud 1989 och Nagel 1986. Se Gascoigne 2014 för en inledande recension.

Williams hävdar att skepticism huvudsakligen beror på dessa kontroversiella idéer, och att de, då de är teoretiska, inte tvingas på oss av våra vanliga epistemologiska tänkesätt. Detta antyder att skepticism är onaturligt och att bevisbördan därmed tillhör skeptikerna. Men då skeptikerna knappast kan bära den här bördan, har vi enligt Williams ingen anledning att ta skepticism på allvar.

Gascoigne, Neil. Skepticism. Abingdon, Storbritannien: Routledge, 2014. Publicerades ursprungligen 2002 och är en omfattande och tydlig översikt över några av de viktigaste metatepistemologiska frågorna kring skepticismproblemet. Särskilt Gascoigne tillhandahåller användbara förklaringar av argumenten från Stroud 1984, Nagel 1986 och Williams 1991 och placerar deras åsikter i ett sammanhang av samtida skepticism.
Professor Dengjian Jin är Schumpeter-prisets medvinnare tillsammans med boken The Great Knowledge Transcendence från 2016: The Rise of Western Science and Technology, där han skriver om hur modern skepticism är “onaturlig” då den går emot den mänskliga naturen och inte naturligt kan dyka upp och upprätthållas under normala omständigheter.

I konstgjord skepticism anstränger sig människor hårt med att tvivla på så många övertygelser som möjligt och accepterar endast ett kunskapsanspråk efter att de kan hitta tillräckliga bevis och skäl för dess rättfärdigande och använder sig av tradition och antikens texter för att rättfärdiga kunskapspåståenden istället för att projicera kvarvarande tvivel de har mot dem.

Därför är det ytterst viktigt att vi inte vänder oss till skeptiker som några seriösa kunskapskällor när vi ska undersöka betydelsen av världen och bristerna i våra institutioner och det sociala kontraktet som sedan forna tider skadat civilisationen och format och påverkat de psykologiska mönstren av massorna negativt. Precis som Ronald Mourad Cohen påpekar så behöver vi idag ett nytt socialt kontrakt som tar hänsyn till de ojämlikheter som finns i samhället.

Istället måste vi från början som nybörjare lära oss att se det som experten förbiser och bygga vidare därifrån på våra egna och unika uppfattningsförmågor som inte bör låtas formas av för mycket interaktioner med andra då detta istället ofta förhindrar den självgranskande förmågan att växa fram som är en nyckel till förhindrandet av ständiga felprioriteringar och som är det ända sättet att bekämpa vår genetiska hårdvara som förser många med troskap till stamideologier med tribalistiska tankesätt i en biologisk process som är skadlig för mänskligheten.

Mushin: Behåll ett naturligt sinne – del 5

Läs även del fyra

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här