När man inte lärt sig att filtrera bort onödig och oönskad information och man istället lagrar för höga volymer av oönskad information så påverkar detta också ens jag-formande negativt så att man får problem i äldre ålder att ta till sig av faktabaserad information om våran verklighet. Studier från t.ex. 2013 av Dr. Joe Tsien, neurovetenskapsman och meddirektör för GRU Brain & Behavior Discovery Institute, stöder idén att den ökande svårigheten att lära sig ny information och färdigheter som de flesta av oss upplever när vi åldras inte bror på att det är svårt att förvärva den nya informationen som vi hittar utan att det beror på störningen från all den gamla informationen som vi har lagrat, vilket stöds av den tidigare nämnda studien från University of Toronto 2017.
Forskarnas resultat tycks passa in på idén att en huvudsaklig orsak till åldersrelaterad kognitiv nedgång är misslyckandet med att hämma oönskad information och bekräfta vikten av att hålla sitt sinne aktivt engagerat på ett lärande sätt, eftersom detta förhållande också påverkas av erfarenheten.
Denna störningen av den äldre lagrade informationen hade kunnat förhindrats om man följt ett tankesätt baserat på Mushin och med en förståelse för vad psykiatrikern och psykoanalytikern Carl Jung sade angående hur vårat primitiva förflutna formar våra framtida psyken och beteenden tillsammans med förståelsen av nödvändigheten av ett intresse för personlig utveckling och nya kunskaper istället för tillåtelsen av karriärens tillskrivna högre värde, syfte och mening, som i verkligheten inte är nyttigt och sunt för en när man kopplar det till vad som enligt fransk terminologi kallas för – raison d’être – vilket betyder “anledningen till existerandet”.
Jag vill argumentera att den grekiska filosofen Epikuros var över tvåtusen år före sin tid i förståelsen för vad meningen med livet verkligen är och hur vi bör se på fysiska behov, relationer och välbefinnande. Vad Epikuros lärde börjar vi allt mer tydligt i vår moderna värld att se stämma med hjälp av den senaste förståelsen för kemi, genetik, psykologi, teknologi och granskning av historia.
Epikureanism lärde att det största goda var att söka ett lagom och hållbart mentalt tillstånd av psykisk och inte fysisk njutning och nöje i form av ett tillstånd av ataraxi (lugnhet och frihet från rädsla) och aponia (frånvaro av kroppslig smärta) genom världens arbeten och etablerade kunskaper och genom att begränsa människors primitiva fysiska behov och mentala önskningar vilka inte tillåter en att njuta av nuet, som t.ex. orimliga och osunda mentala önskningar av politisk makt.
Man menade att kombinationen av dessa två mentala stater applicerade på rätt sätt utgör lycka i sin högsta form. Ett sådant tillstånd av måttliga nivåer av lycka var viktigt enligt Epikuros för att undvika lidande som uppstår av brist på måttlighet, brist på självkontroll, brist på återhållsamhet och den ohälsosamhet det kan orsaka. Onödiga och särskilt konstgjorda materialistiska framställda önskemål skulle också undertryckas. Man la också tyngd vid att vi inte borde vara rädda och oroa oss för döden.
Precis som Epikuros förstod så genererar konstgjorda önskningar så småningom ofta en hel mängd onödiga och faktiskt onaturliga luster som kallas lyxighet. Precis som Rousseau skiljer Immanuel Kant mellan naturliga och konstgjorda önskemål och observerar att konstgjorda önskningar är skadliga för människor.
Viljan att bli erkänd för något annat än fysisk existens förbereder mänskligheten att så småningom agera av förnuft snarare än av önskningar. Folkets gemenskap manifesterar sig mest i ett samhälle av rationella varelser. De begränsningar som växer ut ur människornas erkännande av varandra som rationella varelser, skriver Kant “är mycket viktigare för upprättandet av det civila samhället än är lust och kärlek”.
Det rationella tillståndet kommer möjliggöra det för oss att uppnå statusen som moraliska varelser och den kunskap vi får genom vetenskapen kommer att förhindra oss från att välja de saker som skadar oss. Eftersom ingenting i världen helt kan tillfredsställa våra önskemål bör vi varken vara beroende av världen och dess materialistiska innehåll eller av våra önskningar av tillfredsställelse. Avgrunden orsakad av en värld av föremål utan något inre värde undviks endast när en individ, därmed befriad, accepterar sin identitet med alla rationella varelser. Denna identifiering med alla rationella varelser är det sista steget för förnuftet och den ultimata tillfredsställelsen.
Som John Stuart Mill, kanske den mest inflytelserika filosofen från 1800-talet, sade “Jag har lärt mig att söka min lycka genom att begränsa mina önskemål, snarare än att försöka tillfredsställa dem.” enligt Mills precis som Epikuros också menade är lycka och glädje livets syfte och moraliska handlingar är de som producerar den största lyckan enligt Mills.
Paul Dolan avdelningschef och professor i beteendevetenskap i psykologisk och beteendevetenskap vid London School of Economics and Political Science säger att den traditionella idén om vad som gör oss glada och lyckliga – pengar, äktenskap och barn – är en vilseledande fantasi.
Livslång lycka kan förprogrammeras genetiskt. Det är tekniskt genomförbart enligt kända metoder att konstruera molekylära signaturer av lycka eftersom lycka verkligen är uttrycket för molekylära signaturer. Denna tekniken är inom vårt räckhåll och kan avskaffa alla former och grader av lidande och öka informationskänsliga lyckor och empatiska känslor i de närmaste 100 till 200 åren. Mentala tillstånd med sublimt välbefinnande är avsett att bli den genetiskt förprogrammerade normen för mental hälsa.
Med framstegen av neural robotik ser vi framför oss en framtid med skapandet av “superhjärnor” som kan utnyttja tankarna och den tänkande kraften hos ett antal människor och maskiner i realtid. Denna delade kognition skulle kunna revolutionera demokrati, förbättra empati och i slutändan förena kulturellt olika grupper i ett verkligt globalt samhälle samtidigt som människans inlärningskapacitet och intelligens avsevärt förbättras.
Dalai Lama, den främsta spirituella ledaren för Gelug eller “Yellow Hat” -skolan i tibetansk buddism, sade: “Om det var möjligt att bli fri från negativa känslor genom en risklös implementering av en elektrod – utan att försämra intelligensen och det kritiska sinnet – skulle jag vara den första patienten.”
Den mänskliga evolutionen och utvecklingen sker nu ungefär 100 gånger snabbare än det långsiktiga genomsnittet under våra sex miljoner år. Enligt evolutionen är människor avsedda att utvecklas med nya miljöförändringar och våra hjärnor bildades av evolution på ett sätt som tydligt gör det möjligt för naturen, kemisk och medicinsk vetenskap, teknik och genterapi att hjälpa oss att utvecklas och bli bättre och mer hälsosamma och sundare men även smartare versioner av oss själva.
I boken The Phenomenal Self av Barry Dainton professor i filosofi och som forskar om medvetandets natur, gör Dainton det klart att vi kan genomgå förändringar men ändå förbli samma person. Därför ska man inte frukta en identitetskris även om man varit fast i en vis ideologi hela livet eftersom vi är utrustade för att utvecklas mentalt och introducera nya perspektiv och lärdomar i våra liv och integrera dem inom oss utan att de leder till för djup förvirring och förändring av vårat jag.
Mushin: Stäng ute utomstående störningar – del 4
