Jag vill uppmana folk att använd dessa tankesätt som jag rekommenderar genom denna artikel som är vetenskapligt baserade och kommer att utveckla en och tillåta en att självgranska saker på ett förnuftigt sätt.

Min rekommendation och det som jag vill lära ut med denna artikel är att man ska väcka sitt enligt människans sinne naturliga intresse och hunger för betydelsen av världen och för förståelsen av mänsklighetens komplexitet som samtidigt för de flesta är den svåraste visdomen att uppnå.

Som Manly P. Hall sa ”Att leva i världen utan att bli medveten om världens betydelse är som att vandra i ett stort bibliotek utan att röra vid böckerna.” – The Secret Teaching of All Ages.

Jag har genom mina år av analyser av historia och allmänt studerande följt ett tankesätt kombinerat av inslag främst från det asiatiska tankesättet Mushin och Stoicism som är en skola för hellenistisk filosofi och som är en filosofi för personlig etik som informeras av dess logiksystem och dess syn på den naturliga världen.

Stoicism lär att ”goda moraler är det enda goda” för människor och att yttre saker – som hälsa, rikedom och nöje – inte är bra eller dåliga i sig själva men har värde som ”material för den goda moralen att agera på”. God moral är tillräckligt för lycka och all moralisk korruption är lika ond.

Ordet ”stoisk” hänvisar ofta till någon som förtrycker känslor och har ett uthärdat tålamod och som är lugn och behärskad under påfrestning; självbehärskad, ståndaktig, karaktärsstark. Att kunna göra goda bedömningar och att ha förmågan att reflektera är viktigt för en stoisk. De fyra kardinaldygderna i den stoiska filosofin är klokhet, tapperhet, måttfullhet och rättrådighet. Negativ visualisering lärdes också ut av stoicism för att lära sig visualisera det negativa och ens problem för att kunna identifiera dem och bli mer klartänkt och glad med inriktning av att göra individen mindre reaktiv vid olika omständigheter och mer kapabel att fungera bra i olika scenarier.

Stoicism inspirerade Dr Albert Ellis, som utvecklade rationell emotiv beteendeterapi, samt Aaron T. Beck, som av många betraktas som fadern till tidiga versioner av kognitiv beteendeterapi. Viktor Frankl tyckte också att Stoicismen var användbar medan han var fängslad i ett nazistiskt koncentrationsläger under andra världskriget; senare utvecklade han sin teori som kallas logoterapi.

I mina analyser av historia och politik följer jag som en utgångspunkt perspektivet av sociologen och teoretikern Charles Horton Cooley som lärde ut empatisk introspektion som en viktig del av interaktionen. Som innebär att man kan sätta sig in i hur en annan person kan känna och tänka utan att nödvändigtvis sympatisera med vederbörande.

Jag utgår utifrån ett introspektivt tankesätt som undersöker viktiga delar av psyket och där jag sätter min förståelse för andras bristande erfarenheter och kunskaper i centrum för att förstå hur deras världsbilder har formats.

Med ett fokus mot masspsykologi med förståelsen för hur den formar individuell psykologi så som psykologen Charles-Marie Gustave Le Bon och filosofen Aldous Huxley lärde och varnade för. Sociala grupper tenderar att samordna kring en gemensam uppsättning av trosuppfattningar. En “social verklighet” avser antingen den värld som impliceras av denna trosuppfattning eller den sociala process som producerar den.

En viktig aspekt av masspsykologi och den sociala verkligheten är principen om den “stora lögnen”, som säger att en upprörande osanning är lättare att övertyga människor om än en mindre upprörande sanning. Många exempel från politik och teologi visar att denna princip fanns med och var känd av effektiva propagandister redan från forna tider.

Le Bon trodde att folkmassans själva känsla av sin egen makt fick den att ge efter för instinkter. Vidare representerade en “psykologisk massa” (dvs massuppfattning om ett allmänt eller specifikt ämne) ett kollektivt sinne som till stor del bildas av omedvetna tankar. Då massor imponerades av enbart bilder, bestämde de sig på grund av ytliga intryck och tenderade att acceptera eller avvisa idéer i sin helhet. Massans uppfattning var resultatet av ett enkelt resonemang genom association och genom känsla även då medlemmarna i en folkmassa var högt utbildade. Le Bon tyckte att folkmassorna var mycket lättpåverkade och då de tänkte i bilder var de avoga mot diskussioner och nyanser. Massan föredrog överdrifter och kunde anse misstänksamhet och rykten som positiva bevis. Folkmassorna saknade ansvar och tenderade att plötsligt fälla ett påstående istället för att få fram detta genom diskussion.

Sedan följer jag den kinesiske filosofen Konfucius och den grekiska filosofen Sokrates lära om självgranskning (Sokrates försvarstal (Platon, bok 1) betonar självgranskning klart) vilket ger en konsten att kunna ta ett steg tillbaka och reflektera och hitta orsaken till sina brister och inte bara att man håller sig till faktakoll utan att granska sitt egna trosystem som bildats av miljontals bitar av fakta och information. Intellektuella och akademiska vanor av ett konstant flöde av faktadetaljer om världen hindrar oftast självgranskning.

Som filosofen Pär Segerdahl säger är det “Väsentligt vid självgranskning att man inte förlitar sig till teorier eller auktoriteter, utan gör egna observationer. Annars går man i fällan av ännu en intellektuell konstruktion, som man sedan rabblar i sömnen.”

Det främsta och viktigaste tankesättet som jag följer är lärandet om vikten av att vara fri från sinnets fäste som kallas Mushin som är ett mentalt tillstånd som kallas “inget medvetande”, vilket är ett tillstånd som Zen- och Daoist-meditatörer försöker nå med målet av ett sinne som inte är fast eller upptaget av tankar eller känslor och därmed är öppet för allt. Mushin är en färsk ström medans det vardagliga mentala tillståndet är en stillastående damm.

Mushin innebär inte att man inte tänker alls. Sinnet är inte helt tomt, precis som en flod med vatten som rör sig genom den inte är tom. Mushin måste nås genom erfarenhetskunskap och inte genom intellektuell förståelse. Du fokuserar på flödet och stoppar inte sinnet på något objekt, koncept eller en tanke.

Mushin handlar lika mycket om att inte vara känslomässigt aktiv som om att inte vara intellektuellt aktiv. Det intellektuella sinnet måste lugnas och kopplas av, bli lugn och still. Känslorna måste också bli lugna. Fram tills det att du kan tystna den känslomässiga sidan av ditt sinne såväl som den intellektuella kommer du inte att uppleva Mushin.

När du har tystat ditt sinne kan du börja komma igång med Mushin. En del av Mushin är ett djupt skikt av medvetande som inte påverkas av alla små tankar. Det är detta här sinnesskiktet som du vill arbeta med. Det är stilla och lugnt och smidigt. Det låter dig reflektera över en situation eller bit information utan att påtvinga dig själv den. Om du inte ålägger och påtvingar dina idéer och antaganden kan du agera på rätt sätt för situationen. Ett lugnt sinne kan svara på vad som verkligen händer istället för ett förutfattat antagande.

Var Mushin verkligen skiner och främst bör appliceras är för informationsbearbetning och granskning av mänsklighetens komplexitet där man med hjälp av Mushin uppnår sanna och djupa former av kognitiv kontroll och begränsning av tankeflödet vilket håller en objektiv och oberoende medans man är öppen för allt.

Sinnet i Mushin har inte nervsystemet i ett hypertensivt tillstånd. Du kan svara mycket bättre. Flödestillståndet och hypofrontaliteten är nyckeln. Högre kognitiv funktion skapar en överbelastning av information som leder till oförmågan att reagera snabbt. Under tillstånden av Mushin och flödestillståndet sägs prefrontala cortexen minskas i aktivitet (blodflöde) vilket gör att beslut kan baseras mer av den instinktiva undermedvetenheten. Detta är vad vetenskapen nyligen har förklarat som kortvarig hypofrontalitet.

Dr. Arne Dietrich, professor vid American University of Beirut, kom på termen transient hypofrontality. Kortvarig hypofrontalitet är det vetenskapligt verifierade sättet att komma ur huvudet och sluta att övertänka.

Flödetillståndet hjälper dig att koncentrera dig och det begränsar också självmedvetandet. Så när du är i detta tillstånd minskar negativt självtvivel och ditt sinne vandrar mindre i allmänhet. Du kan bättre fokusera på det som är viktigast på det här sättet. Och du kommer också att tänka mer positivt på sunt vis. Fördelarna med flödestillståndet ökar nästan exponentiellt när du tar hänsyn till fördelarna som härrör från inlärningen som sker i det här tillståndet. Du lär dig mer när du är i flödet. Och du kommer också att gå snabbare igenom det nya materialet. Att vara i flödet gör att du kan finslipa färdigheter och perfekta tekniker på sätt som helt enkelt inte är möjliga när du är distraherad eller till och med bara mindre engagerad.

Mihaly Csikszentmihalyi är psykologen som erkände och namngav det psykologiska begreppet flödestillstånd. Forskning stöder idén av att uppnåelse av flödestillstånd har en djup inverkan på prestanda. I en studie presenterades försökspersonerna med utmanande hjärntester. Ingen av de 40 personerna kunde lösa problemet innan tiden slutade. Men när försökspersoner i flödesläge testades, hittade 23 rätt svar under den tillhandahållna tiden. Andra studier har funnit att människor är fem till sju gånger mer kreativa när de är i detta tillstånd än vid andra tidpunkter (som rapporterats av psychology today, 25 februari 2014).

Det krävs inte flera år av träning eller speciella och djupa skickligheter för att kunna uppnå ett mentalt tillstånd baserat på Mushin och det betyder inte heller att man inte har lyckats att använda Mushin tidigare om man en dag skulle känna sig infiltrerad av utomstående störningar.

Även om sinnet inte är helt tomt så har man inte heller konstanta strukturella och tydliga tankar. Ibland så behöver man faktiskt inte tänka alls. Lever man dock ett hypersocialt liv så är sanningen att desto mer akademiskt baserat en sådan hypersocial livsstil är desto mer förhindrande är livsstilen mot sinnestillståndet av Mushin och den självgranskade förmågan.

Därför är det nyttigt och viktigt med en hel del egen tid för sig själv ensam för att kunna reflektera och stilla tankarna och bygga på ett så unikt eget jag-formande som det går utan att tillåta andra att forma ens jag allt för mycket och försöka förstå när lärdomarna från interaktionerna med andra är tillräckliga. Som forbes skriver så har studier visar att förmågan att tolerera ensamtid är kopplad till ökad lycka, bättre livstillfredsställelse och förbättrad stresshantering. Människor som gillar ensamtid upplever mindre depression. Ensamhet hjälper dig också att utveckla mer insikt i vem du är som person och hjälper dig att göra val utan påverkan utifrån.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här