Glyfosat skadar spermiernas hälsa hos försöksdjur och kan störa testosteronproduktionen, enligt en ny forskningsöversikt från National Institutes of Health (NIH).
Forskare vid NIH, som analyserade 55 toxicitetsstudier av glyfosat på andra däggdjur än människor, uppgav att de fann starka belägg för att det kemiska ämnet, som används i Roundup och andra vanligt förekommande ogräsbekämpningsmedel, konsekvent var förknippat med lägre spermieantal, minskad spermierörlighet och ett ökat antal spermier med avvikande form.
De fann också belägg för att exponering för glyfosat minskade testosteronnivåerna, särskilt hos unga och vuxna djur som exponerats under 30 dagar eller längre.
Den systematiska forskningsöversikten och metaanalysen, som accepterades för publicering i den sakkunniggranskade vetenskapliga tidskriften Environment International den 9:e november, genomfördes av forskare från NIH:s avdelning för translationell toxikologi vid National Institute of Environmental Health Sciences.
Forskarna analyserade effekterna av både glyfosat som enskilt ämne och glyfosatbaserade ogräsbekämpningsmedel (GBH). De drog med hög grad av säkerhet slutsatsen att båda hade en övergripande negativ effekt på spermiernas hälsa och antal. De uppgav också att de med måttlig grad av säkerhet bedömde att båda minskar testosteronnivåerna.
Enligt forskarna ger resultaten stöd för en ”biologiskt rimlig hypotes om att glyfosat och glyfosatbaserade ogräsbekämpningsmedel skulle kunna påverka mäns reproduktiva hälsa”.
Glyfosatexperten och MIT-forskaren Stephanie Seneff, fil.dr, berättade för The Defender att hon var glad över att studien hade publicerats.
”Jag har länge misstänkt att glyfosat bidrar till den nuvarande infertilitetskrisen. Jag skrev om glyfosatets giftiga effekter på spermier i min bok ’Toxic Legacy’”, sade hon. ”Glyfosat är ett hormonstörande ämne redan vid mycket låga exponeringsnivåer.”
Seneff påpekade att det även finns flera andra artiklar publicerade i sakkunniggranskade vetenskapliga tidskrifter, såsom Toxicology in Vitro, International Journal of Environmental Research and Public Health och ACS Omega, som inte ingick i forskningsöversikten men som också visar samband mellan exponering för glyfosat och skador på spermier och testiklar.
Michael Antoniou, fil.dr, professor emeritus i molekylärgenetik och toxikologi vid King’s College i London, som under många år ledde en internationellt framstående forskargrupp som undersökte hälsoriskerna med glyfosatbaserade ogräsbekämpningsmedel, berättade för The Defender att NIH:s forskningsöversikt var ”väl genomförd”.
Eftersom tillsynsmyndigheter regelbundet förlitar sig på toxicitetsstudier på råttor och möss, menade han att resultaten är relevanta för bedömningar av hälsorisker hos människor.
”Det mest oroande är upptäckten att både glyfosat och kommersiella formuleringar av glyfosatbaserade ogräsbekämpningsmedel uppvisade negativa effekter på hanars reproduktionsförmåga vid doser som tillsynsmyndigheter i både USA och EU, liksom i andra länder världen över, anser vara säkra att få i sig dagligen under en hel livstid”, sade Antoniou.
”Detta bidrar till en växande mängd bevis för att de nuvarande säkerhetsgränserna för exponering för detta bekämpningsmedel, som fastställts av tillsynsmyndigheterna, bör sänkas”, tillade han.
Karl Jablonowski, senior forskare vid Children’s Health Defense, sade att forskningsöversikten bidrar till de återkommande beläggen för att glyfosat är ett hormonstörande ämne med konsekvenser för människors fertilitet.
”I det här sammanhanget är det försiktighet som krävs – och det innebär att man måste agera, inte att man ska vänta och se”, sade han.
Både glyfosat och glyfosatbaserade ogräsbekämpningsmedel sänkte testosteronnivåerna
Flera av de studier som granskades av NIH:s forskare identifierade negativa effekter på fortplantningsförmågan vid doser som överlappar de exponeringsgränser som fastställts av amerikanska och europeiska tillsynsmyndigheter. Forskarna rapporterade reproduktionspåverkande effekter vid doser så låga som 0,5 milligram per kilogram (mg/kg) kroppsvikt och dag.
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har fastställt ett acceptabelt dagligt intag på 0,5 mg/kg per dag, medan den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA:s referensdos är 1,75 mg/kg per dag.
Inför studien sökte författarna i PubMed, Web of Science, Scopus och de kinesiska databaserna CNKI och Wanfang efter forskning publicerad fram till april 2026. De begränsade därefter över 19 000 referenser till 55 studier som uppfyllde urvalskriterierna.
När det gällde enbart glyfosat fann 10 av 11 studier som undersökte de tre huvudsakliga spermierelaterade problemen skador på spermiernas hälsa. För glyfosatbaserade ogräsbekämpningsmedel (GBH) rapporterade 16 av 18 studier en högre andel spermier med avvikande form, 12 av 14 rapporterade minskad rörlighet och 13 av 17 rapporterade minskat spermieantal.
Forskarna fann att effekterna var mest konsekventa när exponeringen pågick i 30 dagar eller längre, vilket ungefär motsvarar den tid som krävs för en fullständig spermieproduktionscykel hos de undersökta djuren.
De fann också belägg för att både glyfosat och glyfosatbaserade ogräsbekämpningsmedel sänkte testosteronnivåerna, särskilt när djuren exponerades som unga eller vuxna, snarare än vid försök in vitro.
Sju av tolv studier av glyfosat visade denna tendens, och 13 av 23 studier av glyfosatbaserade ogräsbekämpningsmedel fann också signifikanta minskningar av testosteronnivåerna.
”Den huvudsakliga orsaken till de flesta av de observerade effekterna var glyfosatet, eftersom djur som exponerades för enbart glyfosat konsekvent uppvisade negativa effekter jämförbara med dem hos djur som exponerades för formuleringar av glyfosatbaserade ogräsbekämpningsmedel”, sade Antoniou.
Han påpekade dock att formuleringarna av glyfosatbaserade ogräsbekämpningsmedel hade större effekt på spermiernas rörlighet och morfologi än enbart glyfosat, vilket enligt honom tyder på ”att de övriga ämnena i formuleringarna spelar en viktig roll när det gäller att skada spermier”.
”De verkliga effekterna är förmodligen värre än vad som rapporteras i denna forskningsöversikt, eftersom relevanta data från industrin inte fanns tillgängliga i sin helhet för författarnas granskning”, tillade Antoniou.
Exponering för glyfosat är utbredd
På grund av den utbredda exponeringen har de flesta amerikaner mätbara halter av glyfosat i urinen, enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten Centers for Disease Control and Prevention (CDC).
Människor exponeras för glyfosat genom livsmedel, dricksvatten, hudkontakt och inandning av luftburna partiklar.
Det giftiga ämnet förekommer på frukt och grönsaker och i högre koncentrationer i livsmedel där rester av ämnet finns kvar, särskilt spannmål och baljväxter.
Jordbrukare som använder kemikalien på sina grödor har högre halter av glyfosat i kroppen. Studier har dock även påvisat glyfosat i damm i bostäder som inte är knutna till jordbruk.
En fransk studie från 2024 fann glyfosat i 55 procent av spermieproverna från en fertilitetsklinik.
Förra året drogs en omfattande vetenskaplig studie, som tillsynsmyndigheter världen över i årtionden hade förlitat sig på för att motivera fortsatt godkännande av glyfosat, diskret tillbaka på grund av allvarliga etiska problem – däribland att anställda vid Monsanto i hemlighet hade medverkat som författare. Detta väckte frågor om processen för godkännande av bekämpningsmedel i USA och globalt.
I mars 2015 klassificerade Världshälsoorganisationens internationella cancerforskningsinstitut (IARC) glyfosat som ”sannolikt cancerframkallande för människor”.
Tre dagar kvar att lämna synpunkter om glyfosat till EPA
Den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA håller på att uppdatera sin riskbedömning för människors hälsa och sin utvärdering av glyfosatets cancerframkallande potential. Som en del av processen har myndigheten gjort sin genomgång av den öppet tillgängliga forskningslitteraturen tillgänglig för allmänheten att lämna synpunkter på.
När EPA granskar ett bekämpningsmedel förlitar sig myndigheten vanligtvis till stor del på konfidentiella data som finansierats och lämnats in av kemikalieföretag.
Glyfosat har dock studerats ingående av forskare världen över, och resultaten har publicerats i den vetenskapliga litteraturen. Denna samlade oberoende forskning kallas ”öppen litteratur” (open literature).
EPA har publicerat ett dokument som beskriver hur myndigheten planerar att genomföra den systematiska forskningsöversikten och som innehåller en förteckning över publikationer i den öppna forskningslitteraturen som samlats in sedan myndighetens senaste granskning 2017.
I september förlängde EPA tidsfristen för att lämna synpunkter med 60 dagar och uppmanade forskare, jordbrukare, familjer och alla andra berörda parter, inklusive allmänheten, att lämna in bevismaterial som de anser bör beaktas.
Exempelvis lämnade Antoniou in ett yttrande där han uppmanade EPA att beakta de nästan 1 000 studier om glyfosatets och glyfosatbaserade ogräsbekämpningsmedels effekter på hälsa och miljö som publicerats enbart under de senaste tolv månaderna, samt att sluta använda den tillbakadragna studien.
Sista dagen för att lämna synpunkter via Regulations.gov är den 23:e november.
childrenshealthdefense.org, NIH:s genomgång av 55 djurstudier kopplar glyfosat till lägre spermieantal och minskade testosteronnivåer








