Planerade utfall och strategisk underhållning

Efter två års väntan lider äntligen denna till synes oändliga historia kantad av både rädsla och ilska mot sitt slut.  Det som vände upp och ner på hela världen, och delade upp befolkningen i två olika läger, är nu på väg att ebba ut. Slutet börjar uppenbara sig där långt borta i horisonten. Regeringar och myndigheter går nu ut och häver restriktioner, klassar om benämningar, justerar, vrider och vänder, löser upp knutar och slopar tidigare åsikter. Det sägs att vi nu kan återgå till det normala. Att vi äntligen återfår vår frihet. Att de som styr och ställer har retirerat på grund av det stora uppvaknande som sker och att de inte längre kan klamra sig fast vid sina lögner.

Ledsen att göra er besvikna, men nej. Precis som de senaste två åren var även detta strategiskt planerat och noga uttänkt. Den där friheten det skanderas om har vi ju egentligen aldrig haft och trots att fler än vanligt verkar ha öppnat upp ögonen och sakteligen börjar vakna ur sin slummer, lägger sig ju inte våra makthavare och slavägare platt bara för att några demonstrationer anordnats och en handfull så kallade kändisar slutit upp bakom slagord och megafoner. Nej nej, de vet exakt vad de gör. Detta är bara en liten del av allt som sker bakom kulisserna. Vi har inte vunnit någonting. Vi har bara vänt blad och påbörjar snart ännu ett nytt kapitel i den ännu inte avslutade oändliga historien.

Det man under dessa två år har åstadkommit är ändå ganska beundransvärt. Dessa två år visar tydligt hur man med enkla medel, piska och morot, bröd och underhållning, kan dela upp och erövra, och med hot och skrämselmetoder få en hel världsbefolkning exakt dit man vill. Stora delar av den i alla fall. Allt har gått precis enligt plan, även det som sker i det andra rummet. Hos de som vägrat lyda eller följa order. Hos de som gapat och skrikit i kommentarsfält på sociala medier, demonstrerat med plakat och delat ut massvis med statistik och information till höger och vänster. Visst, man kanske har funnit likasinnade på vägen och börjat bygga på någonting nytt, men vunnit? Fått vår frihet tillbaka? Gjort så att de som styr backat? Nej.

De flesta grupperingar som fötts fram under dessa två år har sin grund i den så kallade pandemin, virusvarianter, PCR-tester, vaccin och korruption när det kommer till makteliten, läkemedelsjättarna, mainstreammedia, förvriden statistik och de vinstdrivande faktorerna som ligger bakom hela karusellen. De flesta grupperingar som fötts fram under dessa två år har byggt hela sin existens kring dessa samtalsämnen och allt de kämpat för handlar om att föra fram sin sanning i ljuset, exponera de som styr och ställer, och försöker förgäves ruska liv i de runtomkring sig; nära och kära, vänner och bekanta, gamla klasskompisar på sociala medier och kollegan på jobbet. Sanningen måste fram – upp till kamp! Slopa vaccinpassen och exponera de snedvridna siffrorna och de nedtystade biverkningarna. De gör det för pengar, för makt! Ser ni inte?! Ja, de gör det för pengar. Och nej, alla ser inte.

Och nu då, vad ska du göra nu då? När rubrikerna svalnat, slagorden tystnat, de fogliga fåren fortsatt följer strömmen och jublar över att samhället äntligen öppnar upp igen. Äntligen kan de samlas, kramas, gå på konsert och bio. Utan vaccinpass. Men tre doser, ja, det har de tagit ändå. Och en fjärde blir det säkerligen, en femte också. Tre per år kanske. Vi får se vad myndigheterna säger. De som bestämmer. Man måste ju ta sitt ansvar och bidra till ett friskt samhälle. Den sovande Svensson kommer att gå vidare, glömma dessa två år och fortsätta vandra i sin slummer. Men den sovande Svensson har blivit präglad av det som hänt; lite räddare, lite svagare, och lite mer foglig och på sin vakt mot sådana som du. Allt har gått som planerat och de som styr har fått precis som de velat. Och de har nästa kort gömt upp i skjortärmen.

Så, vad ska du göra nu då? Jag är medveten om att en stor del av de som följt denna debatt, och varit aktiva i den, säkerligen kommer att stanna kvar ett tag till. Och absolut, till viss del kan det faktiskt behövas; att exponera en korrupt läkemedelsbransch, farliga biverkningar i medicin som marknadsförs som säker och massproduceras och distribueras ut som en självklarhet, bakomliggande agendor – ja listan kan göras lång. Det är jättebra att detta undersöks, exponeras och informeras om – men. Den debatten förtjänar att skötas av individer och forum med goda intentioner, inte av uppmärksamhetssökande personer som vill synas och höras, kunna bäst, veta allt, skrika högst, men innerst inne bara gör det för att rida på trendvågen i riktning mot applåder och hejarop.

Det viktiga är, och kommer alltid att vara, kärnan i det hela. Grunden. Vad är syftet? Hur ser helhetsbilden ut? Vad är inne just nu och vad kommer att trenda nästa säsong? Ur vilken intention görs saker och ting? Och vart någonstans står du i det hela?

När denna text skrivs så hyllas, sedan några dagar tillbaka, en av Sveriges största poddare bland diverse alternativa grupperingar på nätet. Trots att många till synes verkar vilja vara emot det officiella narrativet och ser ner på mainstreammedia och fåraskockarna runt om i landet, blir det alltid en himla massa ståhej så fort någon så kallad kändis gör entré i den alternativa sfären. Då kommer applåderna och hejaropen snabbt fram, det ska delas till höger och vänster, och denne fantastiske person som är så modig, som vågar gå ut och säga vad denne tycker och tänker, ska hyllas och höjas till skyarna. Ser ni, en kändis är på vår sida! Tänka sig! Äntligen vänder det – äntligen är det någon viktig person som hör och ser oss. Och till och med står upp för det vi tror på!

Då passar det plötsligt. Då spelar det märkligt nog inte längre någon roll huruvida poddaren, programledaren, sångaren, komikern, youtubern eller influencern rört sig i de fina rummen genom mainstreamkanalerna och haft, och fortfarande har, åsikter som följer de officiella narrativen, och vidare även förmodligen antingen bara är en bricka i spelet eller ser om sitt eget hus. För att rida på den där trendvågen till applåder och hejarop, det vill ju alla – oavsett vilka rum de utspelar sig i.

För visst är det konstigt, att några vågar lyfta på locket precis när locket ändå är på väg upp och snart klassas som passé? När man inte har så mycket att riska? I två års tid har ingen i massmedia vågat lyfta eller ens diskutera det som skett, men veckan innan restriktionerna lättas och pandemin skrivs om till en säsongsinfluensa, veckan innan allt sopas under mattan och foliehattarna snart är bortglömda – ja då vågar man sticka ut hakan och göra sig viktig. Och vi? Ja, vi sväljer allt med hull och hår som vanligt. För precis som alla andra vill även vi ha ledare att idolisera. Det är vem som säger vad som är viktigt – inte vad som sägs.

Problemet är att alla så kallade ”jag-har-koll-på-läget”-människor som under de senaste två åren spytt galla över allt och alla som tillhör mainstream och det officiella narrativet, snabbt nappar på betet utan att ens blinka. Är det ingen som reflekterar över att vissa saker kommer väldigt lägligt i lagom tid till att restriktioner lättas och det värsta blåsvädret är över? Jag brukar ibland likna saker och ting från en svunnen tid, i min tidigare yrkesroll inom modebranschen där jag under flera år arbetade som inköpare till ett av Nordens största företag för herrkläder. I modevärlden räknade vi ut och förutspådde trender flera säsonger innan de slog igenom. Vi hade ingen magisk spådomskula utan visste vart vi skulle leta, för allt var ju redan strategiskt planerat och noga uttänkt från högre upp i hierarkin. För att maximera försäljning på den nya trenden behövde man ta in de nya kläderna och få ut dem i butik ett par veckor innan de slog igenom på marknaden. När trenden peakade var det fritt fram för kunderna att promenera in i butiken och roffa åt sig något utav de nya, coola och omtalade plaggen – de hängde ju redan där; snyggt och prydligt i väntan på sina glansdagar.

Precis som modebranschen inte är någon tillfällighet utan noggrant uttänkt i vinstdrivande syfte, och även kopplad till en mängd andra olika trender, företag, aktier och korrupta spel i maktelitens fina rum, är det vi ser nu byggt på samma sätt.

Så i stället för att hylla de som redan hyllats, istället för att vilja vara med och leka med de som tidigare frusit ut och mobbat dig, eller vänt dig ryggen och inte vågat säga ifrån, istället för att stå och kika in genom nyckelhålet på en dörr till ett hus du ändå inte vill bo i – istället för att dras med i gapet och skriket i kommentarsfälten på sociala medier – är det dags att söka sig bortom det som exponeras mitt framför näsan på oss. Vänd dig om; vänd dig inåt. Höj blicken.

De sanna hjältarna som arbetar för sakens skull och för ett högre syfte, de som verkligen bör få applåder och hejarop, är de som arbetar i det dolda. De sanna hjältarna är de som drar i de rätta trådarna, kopplar ihop den ene med den andre, agerar som spindeln i nätet och för pusselbitarna lite närmre varandra för var dag som går. Den sanne hjälten är den du aldrig kommer att få se en bild på i flödet på dina sociala medier, den vars röst du aldrig kommer att höra basunera ut ditten och datten i någon podcast, den vars fackla och megafon aldrig kommer att synas längst fram i demonstrationståget på våra gator och torg – den vars namn du aldrig kommer att få reda på.

Det är dessa hjältar och det arbete de gör som borde hyllas – inte de gladiatorer som kastas ut på arenan som lockbete och underhållning till ett redan utsvultet folk.

:Martin:Nilsson., Planerade utfall och strategisk underhållning

holistichalsocenter.com
SKARPT Hemsida
SKARPT Youtube
Instagram
SKARPT Podcast