Sveriges television släppte i dagarna dokumentärserien ”Rörelsen” som tittar närmare på människorna bakom demonstrationerna mot vaccinpass och restriktionerna.
På SVT kan man läsa om programmet – ”Pandemin och restriktionerna ger dem stark medvind. Revolutionen står för dörren. I Sverige är det den så kallade Frihetsrörelsen som tar ledningen i kampen mot den elit som de anser försöker kontrollera oss medborgare och begränsa våra liv. Vad är det för behov som växer sig så starkt att människor blir beredda att utmana lag och ordning? Etnologen Kalle Ström söker svar, under nästan två års tid har han fått unikt tillträde och följt Frihetsrörelsen inifrån.”
Hela programmet går att streama på SVT Play. Mycket av intervjuerna går även att återfinna i en radiodokumentär producerad för Spotify.
Efter att själv ha tittat på programmet så blev jag nyfiken att höra vad andra tyckte. Var det en bra och riktig presentation av vår rörelse? Jag har pratat med några av nyckelpersonerna som deltar i programmet för att höra deras bild av ”Rörelsen”.
Pierre:
Jag tyckte att reportaget var ganska ytligt och hade inget större djup. Tittaren fick ingen tydlig förståelse för varför vi gör vad vi gör. Man tar t.ex. inte upp den problematik som vi arbetar med och varför vi var emot massvaccinering, nedstängningarna och vaccinpass. Det var även många olika perspektiv som blandades ihop i programmet.
Den viktigaste aspekten som missas i dokumentären är alla de människor som har bidragit och gjort frihetsrörelsen till vad den varit och är idag. Rörelsen är inte Max och Filip. Den består av alla de tusentals människor som dykt upp på demonstrationer och alla som bidragit med sin tid och sina resurser och som fortsätter att bidra på många sätt. Rörelsen lever i högsta grad vidare. Fler och fler människor vill aktivera sig och bidra till förändring. Vi ser att nätverket växer, människor samarbetar i högre grad och relationer stärks för varje dag. Det essentiella i hela rörelsen är alla de fantastiska människor, från Sveriges alla hörn, som gått samman i kampen för vår frihet. Det är för mig definitionen vad rörelsen är.
Max Winter:
Jag fick ett blandat intryck. Både positivt och negativt. Det var tydligt att man valde att nysta in element som var utanför rörelsen. Bland annat en ceremoni och ett mansläger som inte direkt berörde rörelsen och en festival med en ceremoni mellan kvinnor och män. Det kan göra det svårt för tittaren att förstå vad som är vad. Det var olika grupper av människor, som kanske delade våra värderingar, men jag tror att det var på flit man försökte skapa en missvisande bild av oss. Det positiva är att det samtidigt avdramatiserar rörelsen. Man försöker spela på att vi är hotfulla men snubblar samtidigt på sig själva när man även framställer oss som hippies.
Sedan lyfter de in situationen mellan mig och Filip på ett onaturligt sätt och placerar det i centrum. Det ger en känsla av konflikt och splittring. Det började nästan likna en reality show istället för en dokumentär. Det gav utrymme för en del komiska inslag som de sedan försökte bygga berättelsen kring för att göra den mer löjeväckande. När Filip valde att lämna frihetsrörelsen så borde de slutat fokusera på honom, men hela den situationen hamnade med i centrum med flit för att skapa en icke önskvärd effekt. Natalie Jonssons roll som egentligen varit väldigt framträdande valde de istället att minimera för att hon hade många bra och sunda saker att säga. I övrigt ser jag ändå att budskapet gick ut på ett bra sätt och jag är väldigt nöjd med min insats. Vi lyckades dela med oss av bland annat problematiken med korrupt media och centralbankernas kontroll över vårt finansiella system. Att även få kalla ”eliten” för parasiter var en oförglömlig upplevelse.
Filip Sjöström:
Jag är glad att SVT väljer att ge det här utrymme. Mina krav på Kalle Ström som producerat dokumentären har hela tiden varit att han skulle ha ett nyfiket och utforskande perspektiv, vilket jag verkligen tycker att han har haft. Det är flera olika kontexter och sakfrågor som blandas, vilket kan förvirra tittaren. Men jag är säker att budskapet bryter igenom: Det är många människor som vill att den här världen ska fungera bättre och vi som mänsklighet har mycket arbete att göra.
Mina egna kommentarer på filmen (Mikael Cromsjö)
Kalle Ström som är den ansvarige för produktionen säger i en annan intervju för Teller Report att han var splittrad inför vad han såg i rörelsen. Å ena sidan träffade han mycket kärleksfulla människor som hade en annorlunda syn på världen. Å andra sidan tyckte han att det var obehagligt att en politisk rörelse har sin egen säkerhetsgrupp och att man talade om revolution. Det är tydligt att Kalle inte inte tar rörelsens budskap på allvar. Om han själv skulle tro att politiker och globala intressen konspirerar mot folket så blir det uppenbart både varför vi måste upprätthålla egen säkerhet och varför en fredlig revolution är ett måste.
De intervjuer jag gjorde gick mycket i linje med vad jag själv kände. Jag var inte med i något av programmen och arbetade istället med rörelsen i Göteborg. Jag tycker att det kändes som en frisk fläkt att se dokumentär-serien. Det är klart att man skulle kunnat ge en mer korrekt bild av de människor som ligger bakom rörelsen, men personligen gillar jag vinklingen mot det alternativa och andliga som ligger mig själv nära hjärtat. Jag håller ofta i ceremonier och kan se att de flesta av de andliga människorna är politiskt medvetna. Utöver det så arbetar de med sig själva och har ofta en mer balanserad hållning till livet och känns stabilare är de flesta andra i denna rörelse. Självklart finns det många olika subkulturer som är vakna och i princip alla olika alternativa rörelser har en ganska stor förståelse för problemen och riskerna med vaccinerna samt den agenda som vi ser rullas ut i världen.
Slutligen så tycker jag om begreppet ”Rörelsen” som både känns kraftfullt och respektingivande samt ger ett samlingsnamn för det som vi kallar sanningsrörelsen, vakenrörelsen och frihetsrörelsen. Det visar på att det endast finns en rörelse. En global rörelse för frihet, sanning och kärlek som enar alla människor. Det ger en hint om att alla de demonstrationer som sker över hela världen har någonting gemensamt. Vi börjar kollektivt vakna upp till förståelsen att den globala makteliten med multinationella företag och överstatliga organisationer som FN, WHO, WEF försöker att styra oss in i ett kontrollsamhälle.
Mikael Cromsjö
Vaken.se
Hej Mikael och läsare!
Jag undrar om vi sett samma dokumentär? Bland det första som visades var två män som utförde en ritual där de skrek, väsnades och rörde sig på ett ”udda sätt”. En ”seriös” dokumentär som efter en minut utmålar människorna den ska dokumentera som ”galningar”. Jag är övertygad om att flertalet av ”oinvigda” svenskar som såg detta bestämde sig där och då för att ”jaha, en dokumentär om knäppgökar”. De som ändå tittade vidare fick snart veta att denna grupp ifrågasätter covid-19, vaccinen och restriktionerna. Där bestämde sig majoriteten av de kvarvarande ”oinvigda” att ”jaha, en dokumentär om knäppgökar”.
Jag tror tyvärr effekten av denna dokumentär blir att den absoluta majoriteten av de ”oinvigda” som sett delar eller hela blivit stärkta i deras tro om konspiratoriska foliehattar som tror världen styrs av reptiler. Det är inte positivt och inte ett steg framåt. För att locka ”Svensson” att öppna ögonen och se saker ur nya perspektiv krävs att man gör det på ”Svenssons” sätt.
Varma hälsningar
Mattias
Varför blir inte kommentarer publicerade? Vart tar de vägen?