År 1859 så utkom den brittiske forskaren Charles Darwin med sitt helt banbrytande verk ”Om arternas uppkomst genom naturligt urval eller de bäst utrustade rasernas bestånd i kampen för tillvaron.” Det var ett resultat av drygt tjugo års forskning och skulle förändra vetenskapen. Darwin ovetandes hade naturhistorikern Alfred Wallace under samma period utvecklat en snarlik teori och året innan hade han kickat ett brev till Darwin om sitt arbete.

Darwin trodde knappt sina ögon och skrev till en kollega:

”Jag har aldrig varit med om en mer slående tillfällighet. Om Wallace hade haft mitt utkast till manuskript från 1842 hade han inte göra ett bättre sammandrag!”1

Redan 1809 hade den franske biologen Jean-Baptiste de Lamarck framlagt en teori om hur förvärvade egenskaper ärvs i naturen och därefter skapar förändring. Darwins evolutions-lära var en bred vetenskaplig teori som försökte greppa grunderna i hur naturen fungerade.

Den förklarade processen genom vilken förändring skett i naturen utan att ange resultaten av förändringen. Den var följaktligen, trots sin logiska konkretism, öppen för tolkning. De flesta vetenskapliga teorier brukar formuleras så att om A sker, så blir B bli konsekvensen. Darwins teori konstaterade endast att om A inträffade så skulle en förändring inträffa, men specificerade inte i vilken form.

I essän ”The Great Generalization: The Theory of Evolution in American Political and Social Thought after the Civil War”, skrev Erin Sutter:

“Flexibiliteten i teorin, i kombination  med dess nyhetsvärde och öppenhet för förändring, var kvaliteter som gjorde evolutionen relativt smidig och kunde stödja ett stort antal positioner, även om de låg i opposition mot varandra.”2

Uttrycket ”den starkaste överlever”, (survival of the fittest), härrörde inte från Darwin själv utan från den brittiske filosofen Herbert Spencer,3 redaktör för tidskriften The Economist och i mitten av 1800-talet en av sin tids ledande sociologer. Spencer såg likheter mellan djurorganismer och människans samhällen och menade att båda har tre huvudsystem:

– Det första är regelsystemet, som hos djuren utgörs av centrala nervsystemet och i våra samhällen av regeringen.

– Det andra är det bärande systemet, som för djuren är givande och mottagande av näring och för våra samhällen industri, jobb, pengar, ekonomi och så vidare.

– Det tredje utgjordes av distributionssystemet, vilket hos djuren skulle vara vener och artärer och hos oss vägar, transporter, allt i vilket informations- och varutjänster utväxlas.

En kusin till Darwin vid namn Francis Galton ville värdera människoartens olika individer, eller raser, i en skala av utvecklingsstadier, en idé som blev början på den så kallade socialdarwinismen och tanken på att förbättra människans biologiska natur genom utrensning av mindre livskraftiga individer. Galton föreslog att man skulle tillämpa principerna för hästuppfödning på människor i syfte att skapa en starkare ras som inte lät sig övermannas av ”underlägsna” raser.

Galton och hans likar i överklassen oroades över att massornas allt snabbare förökning skulle äventyra styrkan i den brittiska rasen, och göra Storbritannien olämpligt för dess imperialistroll.4 Socialdarwinismens centrala tankar var alltså att samhället befann sig under utveckling från ett lägre till högre stadium, men att denna utveckling var i fara eftersom mindervärdiga (läs: svaga, sjuka och fattiga) människor fick för många barn, vilket ledde till att befolkningen riskerade  degenereras.

Fattigdom sågs i hög grad som resultatet av dålig karaktär och denna karaktärssvaghet var enligt förespråkarna ärftlig. Man instiftade fattiglagar 1834 utifrån detta resonemang. Som en konsekvens delade man inte ut understöd till behövande människor utan krävde att de skulle bo och arbeta i så kallade work houses, (arbetshus). Dessa var fängelseliknande anstalter som hade gjorts så avskräckande att folk bara sökte sig dit i extrema nödfall.

Det ledde ibland till att familjer splittrades då kvinnor, män och barn inkvarterades på olika håll. Många upprördes över denna brutala behandling av fattiga och sjuka och systemet kritiserades hårt av bland annat Charles Dickens, som illustrerade det i romaner som Oliver Twist. Ett av upphoven till det här tankesättet var demografen och nationalekonomen Robert Malthaus´ bok ”An Essay on Population” som utkom 1798 och i vilken han lanserade föreställningen att vi alla är fångna i en ofrånkomlig kamp för tillvaron.

Malthus beskrev de fattigas umbäranden som något naturligt och i viss mån önskvärt. Fattigdomen hade ett syfte eftersom människa av naturen är ”trög, slö och arbetsskygg.”5 Enligt Malthus fanns ondskan i världen för att stimulera oss till verksamhet. Denna tanke, att lidandet har ett högre syfte, blev ett av socialdarwinismens grundelement.

Vad Francis Galton beträffar var hans egen bakgrund föga imponerande. Han hade vid två tillfällen hoppat av sina medicinstudier. Först efter ett nervöst sammanbrott och sedan efter att ha ärvt en förmögenhet av fadern.6 Herbert Spencer brukar kallas socialdarwinismens upphovsman men var emot både översitteri och imperialism.

Spencer ansåg att människor och samhälle ska utvecklas fritt och var motståndare till kolonialism och krig. Exempelvis kallade han militarism en ”återbarbarisering” efter en kort gyllene epok med fred och frihandel.  Han var även kritisk till inskränkningar av  fri- och rättigheter. ”Diktatoriska åtgärder, som snabbt multiplicerats, har tenderat att ständigt begränsa individernas friheter, och detta på ett dubbelt sätt,” skrev han 1884:

”Förordningar har gjorts i årligt växande antal som hindrar medborgaren där hans handlingar tidigare var okontrollerade, och tvingande handlingar som han tidigare kunde välja att utföra, samtidigt som tyngre offentliga bördor, främst lokala, ytterligare begränsat hans frihet genom att minska den del av hans inkomster han kan spendera efter önskan, och ökat den del som tas från honom för att användas som offentliga agenter behagar.”7

Flera intellektuella och inte minst folk inom makteliten tog fasta på den brutalare aspekten av naturläran för att applicera den på samhället som sådant. Darwins lära och Spencers ord om de starkastes överlevnad tycktes ju legitimera deras anspråk på makt och kapital.8

Med andra ord såg man socialdarwinismen som en rimlig förklaringsmodell till samhällets ojämlikhet och menade att den snarare berodde på arbetarklassens oduglighet, än brister inom företagsbranschen och marknadsekonomin.9 ”Storföretagens tillväxt är bara de starkastes överlevnad,” sa John D. Rockefeller jr  senare. ”Detta är inte en ond tendens i verksamheten,” hävdade han. ”Det är bara ett resultat av naturens och Guds lag.”10

Socialdarwinismens förespråkare inkapslade alltså idén om att ”den starkaste överlever,” med samhället i stort. Dess främste apostel i 1800-talets USA var sociologen William Graham Sumner vid Yale. ”Låt det stå klart,” skrev han, ”att vi inte kan gå utanför detta alternativ: frihet, ojämlikhet, de starkaste överlever; inte frihet, jämlikhet, de svagaste överlever. Det förra bär samhället framåt och gynnar alla dess bästa medlemmar. Det senare drar samhället ner och gynnar dess värsta.”11

Föga överraskande kom socialdarwinismen att tilltala dem som förordade krig som ett medel att tillämpa politik.  Under krig så visas ju vilka som är starkast och  hade rätt att bestämma över framtiden, resonerade de. Det var ju genom krig som romerska riket och andra mäktiga riken uppkommit och expanderat och det det var via krig som första världskrigets förlorare föresatte sig att återupprätta sina förlorade heder.

Teorin banade väg för läran om att förbättra människans ärftliga egenskaper via selektiv avel, eugenik, (rashygien). Det ledde till fruktansvärda åtgärder mot dem som ansågs mindre värda och livskraftiga, en föreställning som blev skrämmande populär i många länder, inte minst i Sverige, med forskare som bland annat Herman Lundborg, en läkare från Värmland som utvecklade metoder för rasundersökning.

Lundborg mätte, fotade och samlade in och jämförde utseenden med särskilt fokus på tornedalsfinnar och samer. Ironiskt nog inledde han ändå ett förhållande med en kvinna av tornedalsk och samisk börd med vilken han först fick barn och sen gifte sig. I USA var den amerikanske advokaten Madison Grant stark förespråkare för eugeniska insatser och avsåg att med hjälp av tvångssterilisering av misshagliga element och selektiv avel av folk med önskvärda egenskaper rädda den mänskliga rasen och ”skapa en bättre värld”.

Begreppet rashygien myntade 1895 när den tyske läkaren Alfred Ploetz publicerade verket ”Rashygienens grundlinjer”. Enligt Ploetz så handlade rashygienen om att ta fram ett politiskt och medicinskt program för att ta itu med de problem som rasbiologin uppmärksammar. I Tyskland så skulle dessa idéer få sitt mest groteska uttryck.

Efter det nazistiska maktövertagandet 1933 togs Hitler och hans anhang initiativ till flera eugeniska projekt. Man började med att införa sterilisering av folk som föreföll ha nedärvda defekter som bland annat alkoholism, epilepsi och schizofreni. Under de första sex åren under Hitlers ledarskap steriliserades 360 000 människor i Tyskland.12

Det värsta rashygienprogrammet av alla syftade till massmord på människor som hade psykiska och fysiska funktionsnedsättningar och kallades Aktion T4, (efter adressen på huvudkontoret, Tiergartenstrasse 4 i Berlin). Sammanlagt  70 000 människor beräknas ha dött mellan 1939–1941. Räknar man in alla som dödades i de fortsatta eugeniska utrotningsåtgärderna fram till 1945 blir siffran runt 200 000 människor. Mördandet skedde genom giftinjektioner, överdosering av läkemedel och gasning.13

Michael Delavante, Socialdarwinismen och dess konsekvenser

Källor:

  1. Charles Darwin, ”The Annotated Origin: A Facsimile of the First Edition of ”On the Origin of Species”: A Facsimile of the First Edition of ”On the Origin … First Edition of ”On the Origin of Species,” Harvard University Press, 2009, (sidan 2)
  2. The Great Generalization: The Theory of Evolution in American Political and Social Thought after the Civil War, by Erin Sutter, 2013, (sidan 9)
  3. John Cartwright, “Evolution and Human Behavior: Darwinian Perspectives on Human Nature”, Bradford Books, 2000, (sidan 321) Se även:The Great Generalization: The Theory of Evolution in American Political and Social Thought after the Civil War, by Erin Sutter, 2013, (sidan 9)
  4. A dead idea that will not lie down, Michael Billig, Institute For Study of Academic Rasism. http://www.ferris.edu/HTMLS/othersrv/isar/archives2/genewar/deadidea.htm
  5. Thomas Robert Malthus, ”Population: The First Essay,” University of Michigan Press, (sidan 127)
  6. Joel Wallach, Ma Lan, Gerhard Schrauzer, “Epigenetics: The Death of the Genetic Theory of Disease Transmission1st Edition,” SelectBooks; 1 edition, 2014) (sidan 175)
  7. Herbert Spencer, The Man Versus the State, Albert Jay Nock, (introduktion), Caxton, 1940, (sidan xii)
  8. John Cartwright, “Evolution and Human Behavior: Darwinian Perspectives on Human Nature”, Bradford Books, 2000, (sidan 321) Se även:The Great Generalization: The Theory of Evolution in American Political and Social Thought after the Civil War, by Erin Sutter, 2013, (sidan 9) Samt:Phillip Darrell Collins,Paul David Collins, “The Ascendancy of the Scientific Dictatorship: An Examination of Epistemic Autocracy, From the 19th to the 21st Century,” iUniverse (12 Feb. 2004, (sidan 124)
  9. John Murrin, Paul Johnson, James McPherson, Alice Fahs, Gary Gerstle, “Liberty, Equality, Power: A History of the American People”, (sidan 521)
  10. Geoffrey M Hodgson, “The Evolution of Institutional Economics (Economics as Social Theory) , 2004 , (sidan 125)
  11. William Graham Sumner, “The Challenge of Facts: And Other Essays”, Yale University Press, 1914, (sidan 25) Se även: Robert B. Reich, ”Reason: “Why Liberals Will Win the Battle for America”, Vintage; Reprint edition, 2005, (sidan 120)
  12.  Teorin som hävdade att krig är bra, Dick Harrison, SvD, 2021-08-2
  13.  Teorin som hävdade att krig är bra, Dick Harrison, SvD, 2021-08-25

RELATERADE ARTIKLARMER FRÅN SKRIBENTEN

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här