Efter att EU godkände två nya insektsarter som livsmedel i januari har ämnet gått hett i både Sverige och Europa. Vad reglerna egentligen säger gällande insekter har också varit oklart i flera avseenden.
Entomofagi förekommer framförallt i djurriket, men i vissa delar av bland annat Sydamerika, Asien och Afrika är det också relativt vanligt att människor äter vissa insekter. Idag ska upp till 2000 arter kunna förtäras som livsmedel i olika länder, men vanligast är skalbaggar som omkring två miljarder människor äter i världen, enligt den finländska statskanalen Yle. Utöver skalbaggar menas på att människan även ska kunna äta bland annat spindlar, myror, larver, humlor, gräshoppor och bin. I många länder fångas insekterna vilt, men särskilt i media ges nu allt större uppmärksamhet även till insektsodlingar.
Insekter i EU
I Europa är mänsklig etomofagi ett relativt nytt fenomen, med undantag för exempelvis fransmännens friterade gräshoppor och lössen i godisets färgämnen. Insekter räknas dock inom EU som så kallade ”nya livsmedel”, vilket innebär att det handlar om ett livsmedel som inte ätits i större utsträckning inom EU före den 15 maj 1997. I den gamla lagstiftningen inom EU gällande nya livsmedel var lagen formulerad att tolkas på olika vis, vilket gjorde att flera länder sålde insekter som mat tidigare. Den nya lagstiftningen är dock tydligare och kom i bruk 1 januari 2018.
Företag får i och med denna lagstiftning ansöka om att sälja insektsarter som livsmedel. När de blir godkända av Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) och EU-kommissionen får företaget sälja arten och göra det i fem år.
Idag finns det fyra insektsarter som är godkända som nya livsmedel inom EU. Det är europeisk vandringsgräshoppa (Locusta migratoria), som godkändes 2021, mjölmask (Tenebrio molitor), som godkändes 2022, samt hussyrsa (Acheta domesticus) och buffalolarv (Alphitobius diaperinus) som båda godkändes under januari 2023. Bakom dessa ansökningar ligger företagen Fair Insects BV, Cricket One Co. och Ynsect NL B.V.
Dessa arter är godkända för att användas frysta, som pasta, torkade eller i pulverform i exempelvis bröd, soppa, frukostflingor, gröt, chips och kosttillskott.
I samband med att de två nya arterna godkändes har exempelvis insektsmjöl som nu släppts på marknaden rört upp heta känslor i många länder. I exempelvis Litauen finns det uppfödning av hussyrsor som sedan görs om till mjöl som används i bröd, kex, pasta, köttsubstitut och så vidare, vilket skapat stor debatt i landet. Även i Italien har livsmedelsproducenter, restaurangägare och kunder reagerat på insektsmjöl som bland annat ska användas till bröd.
Anmärkningsvärt gällande buffalolarv är att den inte får konsumeras som kosttillskott i pulverform till personer under 18 år. Varför detta kommer sig vet inte Livsmedelsverket, men menar att det kan bero på att man enbart ansökt om godkännande för kosttillskott för vuxna. En sådan insektsprodukt måste samtidigt ha en särskild märkning.
”Jag känner inte till varför; men det är riktigt att det står så i beslutet (preambel 11). Det framgår dock tydligt att sökanden har ansökt om godkännande av buffalolarv i kosttillskott just för vuxna, och då är det detta Efsa och kommissionen tittar på och fattar beslut efter. Jag har läst i Efsas uttalande och inte hittat något annat än detta”, skriver en representant för Livsmedelsverket i ett mejl till Nya Dagbladet.
Får säljas utan godkännande – vid övergångsperioden
Insekter får säljas av andra producenter än de företag som ansökt om produktionen, både godkända och icke-godkända, om det finns en pågående ansökan om just den insektsarten som skett före den 1 januari 2019, samt att arten innan dess varit lagligen tillåten på marknaden i något EU-land på grund av den gamla lagstiftningen gällande nya livsmedel inom EU. Det kallas för ”övergångsperiod” och man får alltså enbart sälja den arten under den pågående ansökningsprocessen. När ansökan sedan blivit godkänd eller icke godkänd får ett företag inte längre sälja arten utan att själv ha fått ett godkännande eller åtminstone ansöka om ett godkännande.
”Alla livsmedel som släpps ut på marknaden måste vara säkra och eftersom de ändå sålts i några länder utan att något allvarligt inträffat har man bedömt att övergångsreglerna inte innebär någon omedelbar fara, även om det mest önskvärda är att de ska vara beslutade godkända av kommissionen”, skriver Livsmedelsverket vidare till Nya Dagbladet.
Även om ett beslut har fattats för en ansökan gällande en insektsart fortsätter ändå övergångsreglerna att gälla om det finns ansökningar från andra företag gällande just den arten. Exempelvis finns det i skrivande stund pågående ansökningar gällande tre insektsarter från olika företag – mjölmask, hussyrsa och europeisk vandringsgräshoppa – som också redan är godkända, men som fortfarande behandlas och därför får dessa säljas fritt enligt övergångsreglerna. Däremot finns det ingen pågående ansökan gällande buffalolarv och den får alltså enbart, just nu med ensamrätt, säljas av det nederländska företaget Ynsect NL B.V.
Ökengräshoppa (Schistocerca gregaria) och tropisk hussyrsa (Gryllodes sigillatus) har tidigare omfattats av övergångsreglerna och alltså sålts på marknaden utan att vara godkända, men eftersom ansökningarna för dessa har dragits tillbaka av oklara anledningar får man inte längre sälja arten.
Riskerna med att äta insekter
Det finns en del risker med att äta insekter och framförallt forskningen och kunskapen inom ämnet än så länge påtagligt begränsad.
”Bristen på kunskap om de möjliga riskerna är ett stort hinder för att främja denna trend, särskilt i utvecklade länder”, går bland annat att läsa i en omfattande grekisk granskning av ämnet från 2022.
Läs mer på nyadagbladet.se, Det här gäller för insekter på menyn i EU
