Männen bakom kriget mot Cannabis

0
1605
cannabis

Länder har korrumperats, kunskap suddats ut och familjer splittrats. Det här är historien om hur kriget mot cannabis började och hur detta förödande krig går mot sitt slut.

Förbudet kom från USA
1 NC - H. J. Ansling Specimen of marijuana growing on farm near Plano, Illinois (1938)Industrihampa odlades och växte vilt i USA, men efter förbudet ryckte man successivt upp plantorna en efter en.

Det var i USA som kriget mot cannabis (och andra droger) påbörjades. En av de stora bidragande personerna var tidningsmogulen William Hearst [1]. Han var ägare av Hearst Newspaper och hade dessutom investerat stort i timmer- och pappersindustrin. Historiskt sett har hampa varit en viktig resurs för tillverkning av papper, och är dessutom mer (eko)logiskt än papper utvunnet från träd. Därför hade Hearst anledning att frukta hampan och dess påverkan på hans levebröd, men han hade en plan för att ändra detta.

Genom sitt enorma medieimperium startades en propagandakampanj under 1920-talet som syftade till att demonisera hampa (cannabis). Men istället för att använda de folkliga orden hampa/cannabis valde Hearst att använda ordet “marijuana” som är ett mexikanskt slangord för cannabis. Detta ordval gjorde att människor inte förstod vad det var för något och därmed inte heller insåg kopplingen till den allmännyttiga hampan.

Genom att dessutom förse allmänheten med påhittade historier om marijuanans förödande effekter skapades snabbt en oro för den tidigare så folkkära växten. Skräckhistorier målades upp och tidningarna valde att enbart fokusera på de berusande aspekterna, där man tänjde rejält på sanningen. Med tiden fick Hearst opinionen att svänga och allmänheten såg nu den tidigare folkkära växten som ett “mexikanskt drogproblem”.

 

Kriget trappas upp på 1930-talet
2 harry J Anslinger Harry J. Anslinger var den första chefen för FDA, som senare kom att bli DEA. Han är en stor anledningen till varför förbudet mot cannabis tog fart.

Personen som fick förbudet mot cannabis att sprida sig som en löpeld över världen är en man vid namn Harry J. Anslinger. Han var USAs första chef för Federal Bureau of Narcotics (FBN), numera känt som DEA (Drug Enforcement Administration).

Under USA:s förbud mot alkohol hade han utropat alkohol som människans fiende nummer ett. Men efter att alkohol åter blivit tillåtet år 1933 behövde han en ny fiende. Det naturliga valet föll på cannabis.

Med hjälp av artiklarna publicerade under 1920-talet av Hearst Newspaper tog han upp kampen mot cannabis och lyckades år 1937 genom “The Marijuana Tax Act” förbjuda cannabis. Under de närmsta årtiondena såg man till att i princip utrota traditionellt odlad cannabis men även den vilt växande cannabisen. Själva processen att rycka upp plantorna tog tiotals år av hårt arbete, men resultatet lyckades. Idag är få personer medvetna om att cannabis brukade växa vilt i stora delar av världen.

 

Vad ledde till förbudet 1937?
3 Reefer_Madness_(1936)Affisch för propagandafilmen “Reefer Madness” som formade människors uppfattning om cannabis.

Denna historia är både kontroversiell och tragisk i sin natur. Förbudet genomfördes bland annat till följd av ekonomiska intressen från ett flertal stora industrier, då hampan hotade deras ekonomiska utveckling. Genom att dessutom använda det okända begreppet marijuana vilseleddes myndigheter, organisationer och människor från att inse vad som höll på att ske. Nämligen att det var just cannabis som var på väg att förbjudas.

Bara några dagar innan lagförslaget skulle klubbas igenom fick American Medical Association (AMA) reda på att rättegången skulle handla om förbudet mot cannabis. Taktiken av att använda ett främmande ord, för att undkomma myndigheter som annars skulle velat stoppa förbudet hade lyckats. AMA motsatte sig det hela då de ansåg att cannabis varit en viktig komponent inom medicin sedan en lång tid tillbaka. Dessvärre hade de agerat för sent och hann aldrig sätta ihop ett ordentligt försvar mot lagförslaget som kom att godkännas.

 

Richard Nixon och “The War on Drugs
Det var USA:s president Richard Nixon som cementerade den hårda attityd som kom att prägla droger och dess användare. USA befann sig i krig i Vietnam. Samtidigt växte sig hippierörelsen i USA starkare, vilket ledde till ett ökat stöd för att gå ur kriget. Genom omfattande kampanjer lyckades Nixon:s regering få allmänheten att associera hippies med marijuana, och mörkhyade med heroin. Sakta men säkert blev anti-krigsrörelsen, som hade sin grund bland hippies demoniserad av den allmänna befolkningen.

Under 1980-talet och 1990-talet trappades kriget mot droger åter igen upp genom bland annat massiva kampanjer som vilade på moralistiska grunder. Istället för att erbjuda vård mot de eventuella skador som drogkonsumtion innebar, så försökte man hela tiden stigmatisera och straffa drogkonsumenter.

 

Nils Beijerot, den svenska och globala narkotikapolitiken fader
En otippad nyckelspelare i den globalt förtryckande narkotikapolitiken, är den svenska forskaren och psykiatriker Nils Beijerot. Med hjälp av vilda teorier och moralisk fundamentalism etablerade Beijerot teorier om att droganvändare var parasiter på samhällskroppen och för att stoppa tillförseln av droger i samhället så skulle man inrikta sig på den enskilda brukaren med auktoritära åtgärder i form av arresterande, fängelsestraff och böter.

Det var Beijerot som hjälpte till att utbildade stora delar av den svenska poliskåren, vilket är en stor anledning till varför Sveriges hårda och icke-humana narkotikapolitik är så stark. Även på ett globalt plan var Beijerot med och påverkade den rådande hållningen, vilket innebar att göra livet så svårt som möjligt för enskilda individer som valt att konsumera droger.

Idag kritiseras hans metoder allt starkare, främst av andra länder som lämnat den repressiva narkotikapolitiken bakom sig och istället satsar på vård och icke-stigmatiserande. Men även här i Sverige börjar allt fler och högre röster höras mot en förändring, mycket till följd av att landet har Europas näst högsta narkotikadödlighet.

 

Kriget mot cannabis går mot sitt slut.
En global förändring gällande förhållningssättet gentemot cannabis är nu i full gång. Sedan 1990-talet har allt fler länder gått från ett totalt förbud med hårda straff mot att istället närma sig en avkriminalisering av brukande, medicinsk användning och en fullskalig legalisering för kommersiella ändamål.

Cannabis legaliserades 2014 i Uruguay som första landet i världen, samma år legaliserar även de två amerikanska staterna Colorado och Washington. Sedan dess har gröna vindar kraftigt svept över världen, senast märkbart i Kanada som legaliserade cannabis den 17:e oktober 2018.

Men i Sverige är kampen långt ifrån över, även om det börjar synas ett ljus i horisonten. Positivt är att under 2010-talet började kosttillskottet CBD olja växa i popularitet och medvetenheten bland allmänheten gällande oljans positiva följder började öka. Dock fortsatte bakslagen då Läkemedelsverket tillsammans med rättsväsendet under åren 2017 och 2018 gjorde samordnade insatser för att underminera den Svenska hampaindustrin och 4 företag förbjöds att sälja produkterna.

I dagsläget har ett av företaget återigen fått tillåtelse att sälja CBD produkter samtidigt som den Svenska hampaindustrin fortsätter att utvecklas. Denna globala trend går inte att stoppa och även Sverige är nu med i samma process som andra länder som är i färd med att gå från ett förbud, till en mer hållbar inställning gentemot cannabis. Nu när Kanada legaliserat är frågan vilka andra länder som följer efter och när väl USA ger vika? Kommer då även Sverige välja att följa den gröna vågen?

Av: Peter Emery, frilansjournalist

 

Källor:

[1] Wikipedia
[2] CBS News