I en värld som redan kämpar med geopolitiska konflikter, befolkningstillväxt och krympande naturresurser har ett nytt hot uppstått – ett så genomgripande hot att det tränger in i luften du andas, maten du äter och till och med dina organ. Mikroplaster, de små fragmenten av plastavfall som har förorenat varje hörn av planeten, kopplas nu till en oroande minskning av den globala livsmedelsproduktionen. En banbrytande studie, publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences, avslöjar att dessa osynliga föroreningar försämrar växternas fotosyntes och riskerar att driva ytterligare 400 miljoner människor mot svält år 2045.
Den dolda kostnaden av plastföroreningar
Mikroplaster, definierade som plastpartiklar mindre än fem millimeter, är en biprodukt av mänsklighetens beroende av syntetiska material. Från vattenflaskor till syntetiska kläder bryts dessa plaster ner i mindre bitar över tid och tränger in i jord, vatten och luft. Den nya studien, ledd av professor Huan Zhong vid Nanjing University, uppskattar att mellan fyra procent och 14 procent av världens basgrödor – vete, ris och majs – redan går förlorade på grund av mikroplastförorening.
Konsekvenserna är häpnadsväckande. År 2022 stod cirka 700 miljoner människor inför hunger. Om nuvarande trender fortsätter kan antalet människor som riskerar svält öka med ytterligare 400 miljoner under de kommande två decennierna. ”Mänskligheten har länge strävat efter att öka livsmedelsproduktionen för att föda en ständigt växande befolkning”, säger professor Zhong. ”Dessa pågående ansträngningar hotas nu av plastföroreningar.”
Studien kombinerade över 3 000 observationer från 157 studier och avslöjade att mikroplaster hämmar fotosyntesen på flera sätt. De blockerar solljus från att nå bladen, skadar jordstrukturen och frigör giftiga kemikalier som minskar klorofyllhalten. När mikroplaster absorberas av växter kan de täppa igen närings- och vattenkanaler, vilket skapar instabila molekyler som skadar cellerna.
En global kris med regionala skillnader
Effekterna av mikroplaster på jordbruket är ojämnt fördelade. Asien, världens största producent av ris, vete och majs, drabbas hårdast av krisen. De årliga skördeförlusterna i regionen ligger mellan 54 och 177 miljoner ton – nästan hälften av den globala totalen. Även Europa och USA upplever betydande minskningar i produktionen av respektive vete och majs.
I marina ekosystem täcker mikroplaster alger, som utgör grunden för havets näringskedja. Studien uppskattar att fisk- och skaldjursproduktionen kan minska med mellan ett och 24 miljoner ton per år, vilket skulle beröva tiotals miljoner människor en viktig proteinkälla.
Samtidigt odlar regioner som Sydamerika och Afrika mindre mängder av dessa basgrödor, och data om mikroplastföroreningar i dessa områden är fortfarande bristfällig. Denna kunskapslucka understryker behovet av mer omfattande forskning för att fullt ut förstå problemets omfattning.
Från livsmedelssäkerhet till mänsklig hälsa
Det hot som mikroplaster utgör sträcker sig långt bortom jordbruket. Dessa mikroskopiska partiklar har trängt in i människokroppen, och studier har påvisat deras närvaro i blod, hjärna, bröstmjölk, moderkakor och benmärg. Även om de långsiktiga hälsoeffekterna ännu är oklara, har mikroplaster kopplats till stroke, hjärtinfarkt och till och med cancer.
En separat studie, publicerad i Toxicological Sciences, fann mikroplaster i samtliga 62 testade moderkaksprover. Polyeten, den vanligaste typen av mikroplast som påträffades, har associerats med astma, hormonstörningar och reproduktionsproblem. Polyvinylklorid (PVC), en annan utbredd mikroplast, är en känd cancerogen som kan orsaka leverskador.
Matthew Campen, professor vid University of New Mexico och ledare för moderkaksstudien, varnade för att ansamlingen av mikroplaster i mänsklig vävnad kan vara en förklaring till ökningen av tjocktarmscancer bland unga, inflammatorisk tarmsjukdom och sjunkande spermieantal. ”Om vi ser effekter på moderkakor, kan allt däggdjursliv på denna planet påverkas,” sa han. ”Det är inte bra.”
Ett upprop till handling
Fynden kommer vid en kritisk tidpunkt. I december 2024 misslyckades världsledare med att nå en överenskommelse om ett FN-fördrag för att begränsa plastföroreningar. Förhandlingarna ska återupptas i augusti, och forskare uppmanar beslutsfattare att prioritera minskningen av mikroplaster i sina handlingsplaner.
Professor Richard Thompson vid University of Plymouth betonade situationens allvar. ”Även om prognoserna kan förfinas i takt med att ny data blir tillgänglig, är det tydligt att vi måste börja arbeta mot lösningar,” sade han. ”Att säkerställa att fördraget tar upp mikroplastföroreningar är av största vikt.”
Studien belyser också sambandet mellan miljö och mänsklig hälsa. Minskad fotosyntes på grund av mikroplaster kan reducera mängden koldioxid som absorberas av fytoplankton. Denna återkopplingseffekt understryker behovet av en helhetsstrategi för att bekämpa plastföroreningar.
En framtid i fara
Sedan 1950-talet har den globala plastproduktionen skjutit i höjden, med ett ton plastavfall genererat för varje person på jorden. En stor del av detta avfall kvarstår i miljön och bryts ner till mikroplaster som kommer att fortsätta förorena ekosystem i århundraden.
Som professor Campen påpekade: ”Det blir bara värre, och utvecklingen pekar på en fördubbling var 10:e till 15:e år. Så även om vi skulle stoppa det idag, kommer det 2050 att finnas tre gånger så mycket plast i bakgrunden som det gör nu. Och vi kommer inte att stoppa det idag.”
Tiden att agera är nu. Utan avgörande åtgärder kommer mikroplaster inte bara att äventyra den globala livsmedelssäkerheten, utan även hota hälsan hos framtida generationer. Frågan är inte om vi har råd att hantera denna kris – det är om vi har råd att låta bli.
naturalnews.com, Mikroplaster: De tysta sabotörerna av global livsmedelssäkerhet och mänsklig hälsa
