Det finns ett engelskt uttryck som säger att djävulen finns i detaljerna, (the devil is in the details). Det kan tolkas som att djävulen har utformat det finstilta som ingen orkar läsa vid skapandet av ett kontrakt, vilket sen leder till att den ena parten lurar den andra. Sett ur ett bredare perspektiv kan man läsa citatet som att människor tenderar diskutera i alltför abstrakta och generella termer och därför riskerar förbise att sanningen faktiskt ligger i detaljerna.
Under sitt vittnesmål i rättegången mot Christer Pettersson i tingsrätten 1989 påstod Stig Engström att han hade stämplat ut klockan 23:21 på mordnatten. När advokat Arne Liljeros frågade om han kollat upp detta blev svaret att ”det här har jag kollat bara för några dagar sedan”.(1) Den enda som Engström hade kunnat kontrollera utstämplingstiden med var skandiaväktaren Roland B. Problemet är bara att någon sådan kontroll aldrig skedde 1989.
Däremot hade Engström som tidigare berättats ringt upp sin arbetsplats efter mordet 1986 för att kontrollera tiden och sedan fått beskedet att utstämplingstiden var 23:19.(2) Trots detta påstod han under rättegången att utstämplingstiden var 23.21. Det betyder att Skandiamannen talade osanning vid minst två tillfällen då han vittnade i rättssalen 1989. Med andra ord så begick han mened, ett brott som enligt lagstiftningen kunde lett till ett fängelsestraff.
När Skandiamannen sedan vittnade i Hovrätten fyra månader senare försökte han ytterligare frisera tiden genom att påstå att han hade stämplat ut 23:23!?(3) Han lägger alltså på ytterligare 2 minuter från sitt förra vittnesmål! När åklagaren påminde honom om att han sagt en annan tid i tingsrätten blev Skandiamannen tvungen att rätta sig själv och medgav att den tid han hade uppgivit under den förra rättegången var den korrekta.
Men enligt utstämplingsklockan och väktaren var alltså varken 23:23 eller 23:21 rätt tid.
Den korrekta tiden var 23:19!
Den ofrånkomliga fråga som infinner sig blir då förstås:
Varför var Skandiamannen beredd att begå mened tre gånger under rättegångarna?
Ett brott som enligt lagboken kan ge upp till fyra års fängelse.
Notera att det var först i december 1986 som den exakta tidpunkten för mordet (23:21:20) presenterades officiellt. Det vill säga efter att Skandiamannen gjort sina förhör hos polisen.
Om vi går tillbaks till de första polisförhören med Skandiamannen så framkommer att han först faktiskt uppgav att han stämplat ut 23:19. Vid andra förhöret 10 mars hävdade han dock att det skulle vara 23:20 eftersom han sade sig ha fått veta att stämpeluret gick en minut för sakta. Emellertid visade en kontroll av Skandias säkerhetspersonal att stämpelklockan gick en minut för snabbt och att han lämnat arbetsplatsen 21.19, två och en halv minut före mordet.(4)
Huruvida det var 23:19 eller 23:20 var i det läget mindre viktigt för en tänkbar gärningsman. Efter att det senare framkommit att mordet skedde 23:21:20 skulle det däremot innebära problem för en tänkbar gärningsman om vederbörande klev ut ur skandiabyggnaden i tid för att hinna till mordplatsen i skottögonblicket.
Vi ska nu titta närmare på fler detaljer som stämmer till eftertanke.
Skandiamannen hävdade att han bara hört ett skott! (5)Trots att han enligt egen utsago befann sig endast 20 meter från mordplatsen när Palme sköts säger han sig alltså bara ha hört det andra skottet. Anledningen till detta skulle vara att han uppfattat det första skottet som ”ett allmänt ljudinslag i omgivningarna”??(6) Det verkar rätt otroligt att någon människa med normal hörsel skulle ha undgått att höra båda skotten från en magnumrevolver så nära. Det fanns vittnen 200 meter från mordplatsen som hörde båda skotten.
För en gärningsman skulle det förstås ligga i vederbörandes intresse att ge sig själv alibi genom att hänvisa till att han inte befann sig på mordplatsen precis vid tidpunkten för skotten.
Skandiamannen uppgav att han känt sig stressad eftersom han var rädd att missa sista tunnelbanetåget. En kontroll av tunnelbanans tider visar emellertid att den sista tunnelbanan fredagen den 28 februari avgick först klockan 23:48.(7) Det betyder att Skandiamannen hade nästan en halvtimme på sig att hinna med tunnelbanetåget när han lämnade sin arbetsplats.
Efter att enligt egen utsago ha stått och tittat på klockan en stund så påstås Skandiamannen ha gått vidare mot mordplatsen. På vägen dit passerade han Dekorimas fönster vid vars port det skakade vittnet Anders Björkman stod. Skandiamannen sa dock ingenting om att ha sett Björkman trots att han måste ha passerat honom på ett avstånd av bara någon meter.
I de första förhören vill Engström däremot göra gällande att han tror sig ha sett siluetten av mördaren inne på Tunnelgatan. (I själva verket var det vittnet Lars J.) Vid det tredje förhöret, efter att Lars förekommit på bild i SVD och Aftonbladet (8) veckan efter mordet, ändrar sig Skandiamannen och säger att personen han sett har stått där för länge efter mordet för att vara kunna vara gärningsman. (9) Han pekar sedan ut Lars J vid en fotovisning hos polisen.
Ett av argumenten mot att Engström skulle vara gärningsman är att han omöjligen kunde ha vetat att Palme befann sig i närheten och skulle gå förbi skandiahuset vid tiden för mordet. Makarna Palme tros ha passerat förbi skandias entré cirka 23.19.45.(10) Enligt egen utsago kom Skandiamannen ut på gatan efter att de passerat. Utstämplingstiden och vittnesmålen från väktarna tyder emellertid på att han kan ha hunnit ut redan innan paret Palme passerade.
Som tidigare konstaterats hävdade Engström dessutom att han inte varit utanför huset tidigare på kvällen. Men enligt en av skandias väktare hade Engström gått ut och ätit tidigare. Journalisten Thomas Petterssons tes är att han då observerade makarna Palme vid bion och efter att ha återvänt till jobbet smet ut bakvägen på skandia senare och skuggade paret efter bion. Därefter tros han åter ha gått in bakvägen och stämplat ut just innan paret passerade.
Uppgifterna om när på kvällen Skandiamannen varit ute och ätit går dock isär. Enligt en kvinnlig väktare kom han tillbaks till skandia vid 20:10, men enligt internutredaren Per H hade han lätt berusad, kommit tillbaks till skandiahuset först vid 21-tiden. Uppgiften hade Per fått från samma väktare, vilket i så fall motsäger hennes första vittnesmål. Om den senare tiden stämmer kan Engström ha sett paret Palme när de kom till bion strax före 21.(11)
En av de saker som sticker ut när man studerar Skandiamannens vittnesmål i detalj är hans beskrivning av Olof Palmes ansiktsuttryck. I en intervju med Svenska Dagbladet dagen efter mordet påstår Skandiamannen att ”Olof Palme låg stilla på gatan, med slutna ögon”.(12) Detta trots att både övriga vittnen och polisen vittnat om att Palme låg med stirrande ögon.(13) Något som i sin tur antyder att Skandiamannen förmodligen aldrig sett Palmes ansikte när han låg på backen.
Värt att notera i övrigt när man studerar Skandiamannens vittnesmål i detalj är hans påstådda samtal med Lisbet angående mördarens flyktväg. I Skandiamannens andra vittnesförhör med polisen står det visserligen att Engström frågar Lisbet ”åt vilket håll sprang mannen”? Men när han själv beskriver scenariot under rättegångarna använder han konsekvent det mer abstrakta och ospecificerade uttrycket: ”åt vilket håll”?(14) Något som förefaller extra märkligt i sammanhanget med tanke på att det riktas till en upprörd person.
När sedan den första polispiketen anländer till mordplatsen upprepas mönstret. Enligt Skandiamannen kommer en grupp poliser rusande varpå en av dem påstås ha ropat: ”Åt vilket håll”?(15) Polismannen ska med andra ord ha använt samma diffusa uttryckssätt som han själv. Att polisen skulle betett sig så märkligt förefaller osannolikt och får inget stöd av övriga vittnesmål. Det normala förfarandet borde vara att de efter att ha förhört sig om vad som hänt hade frågat: ”Åt vilket håll sprang gärningsmannen”? Inte luddiga ”åt vilket håll”?
Det tycks nästan som att han drar sig för att använda ord som gärningsmannen eller mördaren.
Dessutom:
Hur kunde Skandiamannen veta att det bara rörde sig om en man som skjutit och inte flera?
Enligt honom själv hade ju Lisbet till och med sagt:
”Förresten så har dom skjutit mig också”. (16) (min understrykning)
Skandiamannen påstår dessutom att han rusat efter polismännen in mot Tunnelgatan för att upplysa dem om att den misstänkte mördaren bar en mörkblå jacka. Det finns inga som helst belägg för att någon annan än mördaren och polisen ska ha sprungit in mot Tunnelgatan.
Efter mordet återvände Skandiamannen till sin arbetsplats. Enligt väktarna hade han då sagt att en man berättat för honom att det var Olof Palme som var skjuten. Om det stämmer innebär det att Skandiamannen inte har hört Lisbet Palmes högljudda rop om att det var Olof Palme som låg på gatan. Det har däremot de flesta andra närvarande vittnen gjort.
Skandiamannen påstår dessutom inför väktarna att han blivit förhörd på plats av poliserna. Detta har inget stöd från någon av de närvarande poliserna.
Dagen efter mordet pratar Skandiamannen med Roland B som är personalman på skandia. Roland frågar då om det var blodigt, varpå Skandiamannen svarar: ”Nej, det var inte särskilt mycket”.(17) Med tanke på att både Lisbet, Anna Hage och Stefan Glantz var rätt rejält nedblodade, låter detta besynnerligt. Dessutom beskrev Ulf Dahlsten, Palmes Statssekreterare, i sina memoarer hur Lisbets stövlar ”kippade” av blodet från hennes make.(18)
Låt oss nu titta närmare på Skandiamannens klädsel. Det är välkänt att vittnenas beskrivning av mördarens klädsel; knälång, mörk rock och lågskor, stämmer väl med Skandiamannens klädsel på mordnatten. Enligt honom själv var det också en av anledningarna till att han kontaktade pressen och polisen eftersom han ansåg sig ha ”blivit förväxlad med mördaren”. Skandiamannen hävdade dessutom att han bar keps utan knäppning på mordnatten medan väktarna på Skandia vittnade om att han hade burit en keps med knäppning.(19)
Vittnet Anders Delsborn nämnde i rättegångarna både Sherlock Holmes-liknande mössa och keps som möjlig huvudbonad på mördaren. (20) Han beskrev även att det kan ha varit nedvikbara öronlappar och keps med öronlappar. Även Lars J, som såg mördaren springa förbi honom relativt nära i Tunnelgatan vittnade om att mördaren bar keps. (21)
Under sitt fjärde förhör säger Skandiamannen att det var Hans Holmérs första presskonferens som hade fått honom att kontakta polisen eftersom han ville rätta ett felaktigt signalement. Holmer nämnde emellertid varken glasögon, handledsväska eller knälång rock på presskonferensen. Däremot så nämnde han keps med knäppta öronlappar.
Fortsättning följer…
Källor:
(1) Palmemordet Skandiamannen Stig Engström i Tingsrätten, https://www.youtube.com/watch?v=caUAUSAKDAw2 mars 2016.
(2) Vad hände i Skandiahuset?, Proletären nr 8, 21-27 februari 1991. Se även: Skandiamannen pekas ut som Palmes mördare, sveigesradio.se, 10 juni, 2020.
(3) Skandiamannen i hovrätten 1989, https://www.youtube.com/watch?v=m9OkNV9Q4TY 25 juli 2020.
(4) Skandiamannens fem lögner om Palmemordet, Fredrik Sjöshult, Expressen, 2 mars, 2020. Se även: Så här gick mordet på Olof Palme till anser åklagaren – ”Skandiamannen” Stig Engström utpekad, yle.fi, 10.06.2020. Samt: Engström: ”Jag förväxlades med mördaren”, Jonas Gummesson, SVD, 2020-06-10.
(5) Skandiamannen i hovrätten 1989, https://www.youtube.com/watch?v=m9OkNV9Q4TY 25 juli 2020.
(6) Skandiamannen i hovrätten 1989, https://www.youtube.com/watch?v=m9OkNV9Q4TY 25 juli 2020.
(7) Skandiamannen pekas ut som Palmes mördare, sveigesradio.se, 10 juni, 2020.
(8) Aftonbladet, 4 mars 1986, Svenska Dagbladet 5 mars 1986.
(9) Mordnatten- Vittnenas berättelser, Viking Johansson, Bladh by bladh, 2016, (sidan (43)
(10) Thomas Petterssons andra svar: Skandiamannen låter sig inte bortförklaras, gunnarwall.wordpress.com, 15 november 2018.
(11) Minut för minut: Paret Palme – och Engström, Claes Petersson, Expressen, 1 mars, 2020.
(12) SVD, 2 mars 1986.
(13) Thomas Petterssons svar kring Skandiamannen, sanningskommissionen.com, 16 mars, 2019.
(14) Skandiamannen i hovrätten 1989, https://www.youtube.com/watch?v=m9OkNV9Q4TY 25 juli 2020.
(15) Skandiamannen i hovrätten 1989, https://www.youtube.com/watch?v=m9OkNV9Q4TY 25 juli 2020.
(16) Skandiamannen i hovrätten 1989, https://www.youtube.com/watch?v=m9OkNV9Q4TY 25 juli 2020.
(17) Det avgörande misstaget, Thomas Pettersson, magasinetfilter.se, 10 juni 2020
(18) Thomas Petterssons svar kring Skandiamannen, sanningskommissionen.com, 16 mars, 2019.
(19) Thomas Petterssons svar kring Skandiamannen, sanningskommissionen.com, 16 mars, 2019.
(20) Palmemordet: I rätten: Anders Delsborn, https://www.youtube.com/watch?reload=9&v=DNNfDEbtyNY
(21) Mordnatten- Vittnenas berättelser, Viking Johansson, Bladh by bladh, 2016, (sidan (223)
