Äldre vuxna som utsätts för en blandning av kemikalier som finns i vardagsprodukter, såsom livsmedelsförpackningar, kosmetika och kvitton, kan löpa en högre risk för minnesförlust och kognitiv försämring, enligt en studie publicerad i Journal of Affective Disorders i förra månaden.

Med data från nästan 900 amerikanska vuxna med en genomsnittsålder på 69 år fann forskare att kombinerad exponering för fenoler, parabener och särskilt ftalater (PAE) var kopplad till lägre resultat på standardiserade tester av hjärnfunktion, särskilt bland män.

Ju fler kemikalier som fanns i deltagarnas kroppar, desto sämre presterade de på kognitiva tester som mäter minne, inlärning, problemlösning och uppmärksamhet. Men även låga nivåer, enligt urinprover, visade sig vara förknippade med tecken på kognitiv försämring, enligt forskarna.

Centrala resultat:

  • Män med högre nivåer av dessa kemikalier i kroppen var nästan 1,8 gånger mer benägna att uppvisa kognitiva svårigheter, särskilt vad gäller omedelbar återgivning av ord och bearbetningshastighet. Det innebär att en uppgift som normalt tar fem minuter tog nio.
  • PAE-kemikalier, särskilt metylcyklopentadienyl (MeCp) och mono(2-etylhexyl)ftalat (MEHP), visade starkast koppling till nedsatt hjärnfunktion, främst hos män.
  • De skadliga effekterna var betydligt mer uttalade hos män, möjligen på grund av biologiska skillnader.

De flesta kemikaliersäkerhetsstandarder utvärderar fortfarande ämnen individuellt, trots att människor dagligen exponeras för blandningar. Studien varnar för att dessa kombinerade exponeringar kan ackumuleras och samverka i kroppen.

Detta kan ha starkare och mer skadliga effekter på hjärnhälsan än enskilda kemikalier, särskilt hos äldre vuxna, i en tid då åldersrelaterade sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons är vanliga neurodegenerativa tillstånd.

Enligt en studie från 2022 har nästan en av tio amerikanska vuxna över 65 år demens, medan ytterligare 22 procent har mild kognitiv nedsättning.

”Kronisk exponering för skadliga ämnen kan störa nervprocesser, skada hjärnan och orsaka minnesförlust,” säger forskarna. ”Eftersom äldre är en sårbar grupp vad gäller hälsa, kan kognitiv försämring kraftigt påverka deras livskvalitet och självständighet.”

Kombinerade kemikalier kopplas till lägre resultat på kognitiva tester
Ftalater, parabener och fenoler – vanliga i konsumentprodukter som plastbehållare och schampo – är kända hormonstörande ämnen.

Dessa kemikalier stör hormonfunktionen och har kopplats till reproduktionsproblem, utvecklingsförseningar, fetma, astma, ämnesomsättningsstörningar, cancer och andra allvarliga hälsoproblem.

Nyligen har nya bevis visat att plastpolymerer och deras kemiska tillsatser även bidrar till hjärt-kärlsjukdom.

År 2018 kunde över 356 238 dödsfall globalt kopplas till exponering för di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP), den mest använda plastmjukgöraren, vilket motsvarade cirka 13 % av alla dödsfall i hjärt-kärlsjukdom bland personer i åldern 55–64 år. Av dessa kopplades hela 349 113 dödsfall till plastanvändning, enligt en studie publicerad i eBioMedicine.

Forskarna bakom den nya studien konstaterar att exponering för fenoler, parabener och PAE kan påverka kognitionen negativt hos äldre vuxna, särskilt män.

De analyserade data från 856 personer (417 män och 439 kvinnor) som deltog i NHANES-undersökningen mellan 2011 och 2014. Urinproverna testades för nio kemikalier:

  • Bisfenol A (BPA): används i plast och hartser, t.ex. i matbehållare och konserver.
  • Triklosan: ett antibakteriellt ämne i bl.a. tvål, kosmetika och köksartiklar (förbjudet av FDA 2016 i konsumentprodukter för antiseptisk handtvätt).
  • Metylparaben (MPB) och etylparaben (EPB): konserveringsmedel i livsmedel och hygienprodukter.
  • Nedbrytningsprodukter av ftalater: MEHP, mono-isobutylftalat och mono-bensylftalat.
  • Industriella kemikalier: MeCp och metanol (MeOH), används i bl.a. färg, metallbeläggningar och spolarvätska.

Deltagarna gjorde fyra kognitiva tester som mätte minne, uppmärksamhet och bearbetningshastighet:

  • Immediate Recall Test (IRT): återge 10 ord direkt efter att de sagts.
  • Animal Fluency Test: nämna så många djur som möjligt på en minut.
  • Digit Symbol Substitution Test: para ihop siffror och symboler på två minuter.
  • Delayed Recall Test: återge ord från tidigare IRT efter en stunds paus.

Tre olika statistiska modeller visade ett tydligt samband mellan kemikalieexponering och försämrade testresultat, särskilt hos män.

Bland alla ämnen hade ftalatet MEHP – en nedbrytningsprodukt av DEHP – starkast negativ koppling till kognitiva testresultat. MEHP är mer toxiskt än DEHP och tas lättare upp av kroppen, enligt forskarna.

Tidigare studier visar att MEHP kan bidra till inflammation (en känd faktor i kognitiv nedgång) och vara skadligt för levern, testiklarna, hypofysen och hjärtat.

Prenatal exponering för ftalater har också kopplats till långsammare informationsbearbetning och sämre minne hos spädbarn.

MPB – vanligt i konserverade livsmedel som sylt och drycker – visade högst exponeringsnivå bland deltagarna. Högre nivåer av både MPB och EPB var paradoxalt nog förknippade med lägre risk för kognitiva problem i vissa tester. Men forskarna understryker att dessa resultat var inkonsekventa och kan återspegla komplexa interaktioner mellan kemikalier, hälsa och hjärnfunktion.

Författarna föreslår också att biologiska skillnader kan förklara varför äldre män påverkades mer av miljökemikalier än kvinnor.

En tidigare studie visade att pojkar som exponerats för ftalater i fosterstadiet presterade sämre i språktester, medan en djurstudie kopplade ftalater till ångestliknande beteenden och hjärnförändringar hos hanmöss.

Könsskillnader i hjärnans utveckling kan göra män mer sårbara för neurologiska störningar, enligt en annan studie.

Fler studier behövs om blandade kemikaliers påverkan på hjärnan
Tidigare forskning med 835 NHANES-deltagare visade att blandad exponering för ftalater kan utgöra en riskfaktor för kognitiv försämring.

Författarna till den nuvarande studien betonar att deras resultat inte bevisar att dessa kemikalier direkt orsakar kognitiva problem — bara att det finns ett starkt samband.

Mer forskning, särskilt långsiktig och inriktad på män, behövs för att bekräfta dessa fynd och tydliggöra hur kemikalieblandningar påverkar hjärnan.

Bland andra begränsningar nämner forskarna att studien inte justerade för multipla statistiska jämförelser, vilket ökar risken för falskt positiva resultat.

Studien använde dessutom endast data från två NHANES-undersökningsomgångar, vilket kan begränsa hur allmängiltiga resultaten är. Därtill baserades vissa hälsoinformationer, som tidigare stroke eller rökvanor, på självrapportering — vilket kan leda till felkällor, menar de.

childrenshealthdefense.org, Vanliga kemikalier, även i låga halter, kopplas till kognitiv försämring

 

 

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här