Vari ligger den verkliga belastningen av vården?

Ifall oturen är framme kan ett tandläkarbesök bli en kostsam historia. Vill man minska risken för att behöva punga ut med en större klumpsumma kan man genom att teckna en försäkring tryggt betala in en viss summa varje månad. På detta sätt blir det inte bara enklare för svensken att upprätthålla en god tandhygien – vårdkostnaden fördelas dessutom enligt behov och individens önskemål. Olika människor har olika behov och betalar därmed olika mycket varje månad beroende på tandstatus och livsstil. Personer som röker och snusar betala mer för sin försäkring än de som inte gör det. Har man tandställning, bettskena eller problem med tandsten och karies är det klokt att lägg ut en extra peng på försäkringen. Ålder spelar också en stor roll, liksom kosthållning och hur mycket sötsaker som konsumeras. Hur ofta tänderna borstas är givetvis viktigt att ta med i kalkylen.

Dessa uppgifter registreras vid tandkliniken och följaktligen får man ett kostnadsförslag: 90 , 150 eller kanske så mycket som 200 kronor i månaden. Man kan betala per kvartal eller en gång per år om man vill. Ett överlag välfungerande och rättvist system, även om det finns vissa frågetecken och frågeställningar. För barn och ungdomar är tandvården kostnadsfri. I och med att fröet planteras tidigt läggs en stabil grund för god dental hälsa, men som vuxen väljer man helt själv – du måste inte gå till tandläkaren om du inte vill. För de allra flesta vuxna människor är det dock en självklarhet att relativt regelbundet besöka tandläkaren.

Debatten kring huruvida man som ovaccinerad borde betala högre skatt än de som vaccinerats mot covid-19 är illa underbyggd och baserar sig i det stora hela på ett ännu inte dissekerat påstående om att ovaccinerade patienter tidvis skulle varit överrepresenterade på intensivvårdsavdelningar runtom i landet. I väntan på Folkhälsomyndighetens fullständiga statistik och oberoende analyser av denna kan man dock vända blicken mot andra intressanta siffror rörande vårdens stora utmaningar.

I en rapport framställd av Folkhälsomyndigheten 2020 framkom det att 52% av svenskar mellan 16-84 år lider av fetma eller övervikt. Rapporten påvisar även att det finns direkta kopplingar till minskade levnadsår för en överviktig person. Övervikt och fetma ökar även risken för att utveckla typ-2 diabetes, drabbas av högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. Institutet för Hälso- & sjukvårdsekonomi (IHE) har på uppdrag av Novo Nordisk beräknat att de samhällsekonomiska kostnaderna för fetma och övervikt år 2016 låg på 25 miljarder kronor. Om trenden håller i sig kommer den siffran ha stigit till 42 miljarder kronor år 2030, enligt IHE.

Den 31 maj 2017 gick Cancerfonden ut med en rapport, även den gjord av IHE, att rökning kostar det svenska samhället drygt 31 miljarder kronor (I ÅRET?). Cancerfonden skriver vidare i artikeln att samhället måste börja ta sitt ansvar för att minska befolkningens cigarettkonsumtion. En företrädare för Cancerfonden påstod år 2017 att ett rökfritt Sverige år 2025 är möjligt att nå men kräver politisk handlingskraft.

Enligt en artikel i Svenska Dagbladet menar experter att stress i arbetet bidrar till att den psykiska ohälsan i Sverige ökar. Något som inte bara slår hårt mot den enskilda individen utan även på samhället i stort. I juni 2018 pekade siffror på att kostnaden för sjukskrivna som följd av psykisk ohälsa uppgår till 80 miljarder kronor (I ÅRET?).

I Finland har man hösten 2021 försökt räkna ut vad vården av ovaccinerade personer med covid-19 eventuellt kan komma att kosta samhället. Om dessa skulle insjunkna i covid-19 och en bråkdel av dessa skulle drabbas av komplikationer som leder till sjukvård beräknades detta kosta samhället så mycket som ca 10 miljarder kronor totalt. Man menar att dessa pengar behöver reserveras för andra behov behov – gissningsvis för att ta hand om överviktiga, sönderstressade och/eller nikotinberoende individer – och uppmanade ovaccinerade människor att vaccinera sig. Nu, fyra månader senare, står det i öppen dager att covid-19 muterat till en lindrigare variant och dylika förtida uppskattningar av framtida vårdkostnader av en virusvariant som inte längre ”existerar” bör närmast jämföras med skrämselpropaganda.

Förslaget på att en person som inte har injicerat sig med ett frivilligt läkemedel ska betala högre skatt än någon som gjort ett annat personligt (och tidigare högst privat) val utifrån sitt hälsotillstånd ter sig absurt mot bakgrund av en enkel jämförelse av människor med olika levnadsvanor. Skall en frisk person med fungerande immunförsvar och goda hälsovärden, regelbundna levnadsvanor och som äter en hälsosam kost straffbeskattas för att vederbörande inte vaccinerat sig mot covid-19? Vad skickar vi då för signaler till en person med svagt immunförsvar och dåliga hälsovärden, som äter snabbmat regelbundet, röker och lever ett stillasittande liv? En människa med dylika levnadsvanor kommer med all sannolikhet att rekommenderas vaccinet av både myndigheter och läkare på grund av att denne på grund av sitt metabola tillstånd anses höra till riskgruppen. Att den sistnämnde sannolikt kommer att belasta vården och samhällets finanser mer än den förstnämnde torde vara en rimlig utgångspunkt. Storrökare och överviktiga betalar dock ingen extra skatt trots den uppenbara merkostnaden för samhället. Att belöna den som borstar tänderna inom tandvården men samtidigt straffbeskatta den som lever hälsosamt inom hälsovården torde således vara en paradox.

Vi vet alltså enligt ovanstående att vi har stora, olösta problem sedan tidigare inom vården. I det läget skulle man önska att de styrande inte ökar mängden problem utan istället fokuserar på att lösa något av de redan existerande problemen. I sammanhanget bör nämnas att det ännu inte finns någon data på vad biverkningarna av covid-19 vaccinet kommer att kosta samhället, då detta vaccin är nytt och obeprövat. I Finland presenterade myndigheterna en kalkyl som inte höll sträck i fyra månader ens. Vem vet hur kostnadskalkylerna ser ut om några år eller hur väl vaccinet skyddar mot framtida virusvarianter?

I Kanada infördes undantagslagstiftning till följd av protesterande lastbilschaufförer och åtföljande stödtrupper i huvudstaden Ottawa. Även i Norden har vi sett att politikerna tagit till undantagslagstiftning i brist på andra verktyg för att mota covid-19 i grind. Tillämpandet av undantagslagstiftning utan ytterst vägande grunder eller införandet av nya skatter på undermålig beredning hör som utgångspunkt inte hemma i en demokrati. Beskattning baserar sig på lagstiftning och nya lagförslag måste förberedas, utvärderas, analyseras och debatteras i flera instanser innan ett lagförslag ens kan ligga på regeringens bord. Att införa ny lagstiftning på basis av hur intensivvårdsarbetet inom vården sett ut under ett fåtal veckor av 2021 och 2022 torde vara lika oändamålsenligt som att införa undantagstillstånd på grund av protesterande oliktänkare.

Antingen så inför vi samma typ av system i hälsovården som vi redan tillämpar inom tandvården; att var och en tillsammans med en läkare räknar ut hur mycket du bör betala i månaden för att ha den bästa hälsovården anpassad för var och en. Eller så lägger vi ner de här galenskaperna och tar itu med två verkliga hälsoproblem i Sverige: rökning och övervikt.

:Martin:Nilsson., Vari ligger den verkliga belastningen av vården?

SKARPT Hemsida