Hälften av alla kvinnor i 30-årsåldern rapporterar nu tidiga symtom på klimakteriet.
Klimakteriet, som ofta kallas övergångsåldern, är den fas då kvinnor slutar menstruera och blir infertila. I USA är den genomsnittliga åldern för klimakteriet cirka 50 år.
En ny undersökning, beställd av forskare från Flo Health och University of Virginia, omfattade cirka 4 500 kvinnor och visade att hälften av alla kvinnor i åldersgruppen 30-35 år rapporterade symtom på tidigt klimakterium eller ”perimenopaus”, som är den medicinska termen för tillståndet. Över 55 procent av kvinnorna mellan 30 och 35 år rapporterade ”måttliga till svåra” symtom, en siffra som ökade till 64,3 procent bland kvinnor i åldern 36 till 40 år.
”Fysiska och emotionella symtom kopplade till perimenopaus är underutforskade och avfärdas ofta av läkare. Denna forskning är viktig för att få en mer komplett förståelse av hur vanliga dessa symtom är, vilken påverkan de har på kvinnor och för att öka medvetenheten hos både läkare och allmänheten,” säger studiens medförfattare Dr. Jennifer Payne.
Styrkan på perimenopausala symtom kan variera, men den huvudsakliga förändringen är längre perioder utan mens. I den ”tidiga” perimenopausen kan kvinnor ibland missa sin mens eller få oregelbundna cykler, medan de i den ”sena” perimenopausen kan vara utan mens under mycket längre tid—från 60 dagar upp till ett helt år eller mer.
Andra symtom som kopplas till perimenopaus inkluderar: värmevallningar; vaginal torrhet; smärta vid samlag; oregelbundenhet i cykellängd; hjärtklappning; och frekvent urinering.
Även om undersökningen inte diskuterar orsakerna till resultaten, har andra studier kopplat tidigt klimakterium till exponering för hormonstörande kemikalier, en utbredd grupp kemikalier som finns i allt från hygienprodukter till livsmedelsförpackningar.
En studie från 2012 visade ett tydligt samband mellan nivåerna av exponering för hormonstörande ämnen och åldern då klimakteriet börjar.
”Forskarna undersökte nivåerna av många olika EDC:er [hormonstörande kemikalier] i blodet eller urinen hos 5 700 kvinnor genom en sekundär analys av den amerikanska databasen National Health & Nutrition Examination Survey (NHANES). De med de högsta halterna av ftalater och PCB [två mycket vanliga typer av hormonstörande ämnen] gick i klimakteriet i genomsnitt 2,5 år tidigare än de andra.”
Det finns en mängd studier som visar samband mellan specifika kemikalier, såsom per- och polyfluorerade ämnen (PFAS), och tidigt klimakterium, samt studier som demonstrerar mekanismerna genom vilka dessa kemikalier sannolikt påverkar menstruationscykeln.
Till exempel visade en studie ett tydligt samband mellan nivåerna av PFOA (en PFAS-kemikalie) och cykellängden. Kvinnor med de högsta nivåerna av PFOA-exponering hade betydligt högre risk för längre cykler än kvinnor med de lägsta nivåerna.
Studier har också visat att hormonstörande ämnen kan påverka funktionen hos äggstocksfolliklar, som spelar en central roll i produktionen av de hormoner som styr menstruationen.
USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr. har vid flera tillfällen sagt att den ökande exponeringen för hormonstörande kemikalier är en av de främsta orsakerna till USA:s kris med kroniska sjukdomar, något han lovat att sätta stopp för med sitt initiativ ”Make America Healthy Again”.
