Kroniska icke-smittsamma sjukdomar ökar bland barn. Astma, fetma och till och med vissa former av barncancer är idag betydligt vanligare än för bara några generationer sedan.
En omfattande studie, publicerad i The New England Journal of Medicine (NEJM) av Consortium for Children’s Environmental Health, visar att dessa sjukdomar nu hör till de främsta orsakerna till sjukdom och död bland unga.
Studien lyfter fram att miljöföroreningar och exponering för syntetiska kemikalier är utbredd, och pekar på att dessa kemikalier – som produceras i enorma mängder från fossila bränslen – är en av de viktigaste faktorerna bakom denna oroande utveckling.
Varför kroniska sjukdomar ökar bland barn
Kroniska sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdom och diabetes, förknippas ofta med vuxna. Men studien i NEJM visar att barn idag drabbas av icke-smittsamma sjukdomar i alarmerande takt.
Dessa sjukdomar uppstår genom en kombination av genetik, livsstil och miljöfaktorer. Syntetiska kemikalier verkar spela en särskilt stor roll i detta sammanhang – särskilt eftersom barn är extra sårbara under de tidiga utvecklingsstadierna.
Ett exempel som lyfts fram i studien är den kraftiga ökningen av barncancer, som uppskattas ha ökat med cirka 35 procent jämfört med för 50 år sedan.
Studien rapporterar också att reproduktiva missbildningar hos pojkar har fördubblats i förekomst. Dessa trender tyder på att barns kroppar, som fortfarande utvecklas, har sämre förmåga att skydda sig mot de kemikalier som finns i allt från livsmedelsförpackningar till hushållsprodukter.
Samtidigt påverkar neuropsykiatriska utvecklingsstörningar cirka var sjätte barn, och autismspektrumtillstånd diagnostiseras nu hos ungefär 1 av 36 barn.
När man ser på dessa siffror blir det tydligt att det som tidigare var ovanligt nu håller på att bli oroväckande vanligt. Studien jämför denna våg av barnsjukdomar med trender hos vuxna, där dödlighet och funktionsnedsättning kopplad till vissa cancerformer och hjärt-kärlsjukdomar faktiskt har minskat över tid.
Förklaringen bakom förbättringarna hos vuxna är delvis bättre screening och behandlingar. Hos barn verkar däremot miljöfaktorer och kemikalieexponering väga tyngre än de fördelar som modern medicin kan erbjuda.
Det här ger en tydlig varningssignal: dagens generation av barn växer upp i miljöer fyllda med nya syntetiska ämnen som innebär risker vi aldrig tidigare sett.
Och när en sjukdom börjar redan i barndomen, påverkar den barnets livskvalitet i årtionden – eftersom många av dessa sjukdomar följer med in i vuxenlivet.
Syntetiska kemikalier finns överallt
NEJM-artikeln lyfter fram att det idag finns uppskattningsvis 350 000 tillverkade kemikalier, blandningar och plaster registrerade i globala inventeringar. Många av dessa ämnen härstammar från fossila bränslen, såsom gas, olja och kol.
Produktionen av syntetiska kemikalier har ökat 50-faldigt sedan 1950, och fortsätter att öka med ungefär tre procent per år. Prognoser visar att den globala kemikalieproduktionen kan tredubblas till år 2050.
Om man tänker på den enorma mängden är det ingen överraskning att barn ständigt kommer i kontakt med dessa kemikalier – i allt från plastleksaker och nappflaskor till soffor, mattor och elektronik.
När dessa kemikalier väl släpps ut på marknaden, sprids de ofta vidare i luft, vatten och jord, enligt artikelförfattarna. Miljöföroreningarna är nu så omfattande att man hittar spår av kemikalier även i avlägsna delar av världen. Eftersom föroreningar färdas långa sträckor genom luftströmmar och vattendrag, kan man inte räkna med att ett liv långt från industrier automatiskt innebär trygghet.
Dessutom finns många av dessa ämnen i vardagsprodukter som rengöringsmedel, schampo och hudkrämer. Den upprepade exponeringen från flera produkter samtidigt ackumuleras och kan med tiden skapa en betydande belastning på hälsan.
Det mest oroande, enligt NEJM-artikeln, är att de flesta syntetiska kemikalier aldrig behöver bevisa att de är säkra innan de får säljas. Mindre än 20 procent har testats för giftighet, och ännu färre har granskats specifikt för sina effekter på spädbarn och barn.
Denna brist på tillsyn skapar en farlig situation där hälsoeffekterna ofta blir tydliga först när en hel generation barn redan har exponerats. Eftersom kemikalieindustrin är enormt lönsam, motarbetar den ofta striktare regleringar som kan bromsa tillväxten.
Dessutom saknar många myndigheter både befogenheter och resurser för att kräva omfattande tester innan en produkt når konsumenter. Det gör att du som förälder eller konsument ofta inte har en aning om vad som faktiskt finns i produkterna du köper.
När forskare väl upptäcker farliga effekter, kan barn redan ha utsatts i flera år. Att skjuta upp åtgärder för att skydda barns hälsa kan resultera i astma, utvecklingsstörningar eller till och med cancer som först blir synliga långt senare, när skadan redan är skedd.
Bevisen bakom sambandet mellan kemikalier och sjukdomar hos barn
NEJM-artikeln visar att kopplingen mellan kemikalier och barns hälsoproblem inte bara bygger på teori. Forskare har genom åren knutit flera barndomssjukdomar till specifika syntetiska kemikalier.
Några av de mest slående bevisen kommer från väl dokumenterade händelser: tragedin i Minamata, Japan, där kvicksilverförorenad fisk som åts av gravida kvinnor ledde till svåra neurologiska skador hos spädbarn, eller fallen med mödrar som tog dietylstilbestrol och själva förblev friska, medan deras döttrar drabbades av en högre risk för reproduktiv cancer.
Dessa händelser visade att kemikalier passerar moderkakan och orsakar allvarlig skada på spädbarn, även om modern verkar frisk. En annan incident var talidomidkatastrofen, där gravida kvinnor på 1950- och tidigt 1960-tal tog ett lugnande medel som orsakade svåra missbildningar av armar och ben hos mer än 10 000 spädbarn världen över.
Talidomid var en vändpunkt för förståelsen att barn och foster är särskilt känsliga för kemikalier, även vid låga eller kortvariga exponeringar.
Dessa händelser bidrog till att forma fältet miljöpedriatrik och gav forskare en ram för att undersöka hur och varför kemikalier skadar barn under kritiska utvecklingsfaser.
Idag använder forskare prospektiva födelsekohortstudier för att mäta kemikalieexponering hos gravida kvinnor och följa deras barns hälsa under många år.
Sådana studier har avslöjat kopplingar mellan ftalater — som finns i plast och hygienprodukter — och reproduktiva störningar hos pojkar, samt mellan vissa bekämpningsmedel eller flamskyddsmedel och lägre IQ-poäng eller neuropsykiatriska problem.
När flera studier på olika platser hittar liknande mönster blir bevisen svåra att avfärda. I många fall visar föräldrarna inga uppenbara hälsoproblem, men deras barn drabbas av hälsokonsekvenser kopplade till kemikalieexponering som skett i livmodern.
Dessutom kan skador uppträda vid olika tidpunkter i livet. Vissa missbildningar eller cancerformer visar sig tidigt, men andra, som fetma, fertilitetsproblem eller hjärt-kärlsjukdomar, uppträder först flera år senare.
NEJM-studien betonar att denna fördröjda effekt gör det lätt att missa den verkliga orsaken. Om ditt barn utvecklar astma vid sju eller åtta års ålder, är det inte självklart att en kemikalieexponering under spädbarnstiden eller redan före födseln spelade en roll.
Detta tidsglapp antyder att hela effekten av dagens miljöexponering inte blir tydlig förrän efter flera årtionden, vilket är varför starkare förebyggande insatser är så viktiga.
Varför dagens lagar sviker barnen
NEJM-artikeln ger också en nykter insikt i de begränsningar som finns i dagens regleringar. Den federala TSCA-lagen i USA var avsedd att skydda allmänheten och miljön från ”orimliga risker”, men experter menar att den inte har levt upp till det löftet.
En stor brist är att företag som producerar nya kemikalier inte behöver bevisa att dessa ämnen är säkra innan de släpps ut på marknaden. Istället måste statliga tillsynsmyndigheter bevisa att en kemikalie är skadlig, vilket är en långsam och kostsam process.
Man skulle kunna tro att när en fara väl är känd, skulle myndigheterna agera snabbt. Men i verkligheten har mycket få kemikalier faktiskt förbjudits eller kraftigt reglerats under de nästan 50 år som gått sedan TSCA först blev lag. Många ämnen som misstänktes vara skadliga har fått finnas kvar i åratal medan tillverkarna ifrågasatte vetenskapen eller undanhöll data under täckmanteln ”affärshemligheter.”
Som författarna påpekar får kemikalieföretag statliga subventioner och åtnjuter omfattande juridiskt skydd, vilket ger dem få incitament att minska produktionen eller investera i säkrare alternativ.
I Europeiska unionen lovar REACH-ramverket striktare tillsyn. Tyvärr brister även REACH, framhåller studien, delvis eftersom det tillåter industrilevererad data att utgöra grunden för säkerhetsbedömningar, med minimal kvalitetskontroll från oberoende laboratorier.
Således, även om Europa har förbjudit eller begränsat fler kemikalier än USA, förblir det övergripande resultatet liknande: tiotusentals ämnen är i bruk med begränsad testning och tillsyn i verkliga miljöer.
De flesta regleringar bedömer dessutom kemikalier var för sig, och förbiser det faktum att du och dina barn dagligen exponeras för en ”kemisk soppa.” De tar också sällan hänsyn till barns större sårbarhet.
Eftersom barn har mindre kroppar och organ som fortfarande utvecklas, är en dos som är ofarlig för en vuxen ofta skadlig för ett barn. Om en farlig kemikalie får finnas kvar på marknaden i årtionden, hinner den orsaka stor skada innan tillsynsmyndigheterna ingriper.
Vid det laget har en hel generation vuxit upp exponerad för ett ämne som kan orsaka inlärningssvårigheter, andningsproblem eller till och med öka risken för vissa cancerformer.
Verkliga exempel och strategier för att minska exponering
Du har kanske hört talas om blyad bensin. Under flera decennier tillsattes bly till bränsle för att förbättra motorprestandan, vilket ledde till en omfattande förorening. På 1970-talet insåg forskare att detta hade lett till förhöjda blyhalter i blodet hos barn över hela USA.
Artikeln påpekar att denna exponering orsakade en mätbar sänkning av genomsnittliga IQ-nivåer bland de barn som föddes under den perioden. När bly slutligen fasades ut ur bensinen, sjönk blyhalterna i blodet hos barn, och den genomsnittliga IQ:n förbättrades.
Detta exempel visar att när skadliga ämnen tas bort ur cirkulation, följer ofta betydande folkhälsovinster.
Även om det är svårt att eliminera all exponering, finns det fortfarande meningsfulla åtgärder du kan ta för att minska kemikaliebelastningen i ditt hem. Plast är en av de största bovarna, så byt ut plastbehållare och plastflaskor mot rostfritt stål eller glas, särskilt för mat och dryck.
Om du ska måla om ett rum, välj färg med låga eller inga VOC (flyktiga organiska föreningar), eftersom dessa ämnen kan irritera luftvägarna och ha giftiga effekter.
Minska också din användning av starka kemiska rengöringsmedel. Även enkla förändringar, som att byta till parfymfria tvättmedel och tvålar, kan minska mängden odeklarerade kemikalier i din och ditt barns närmiljö.
Utöver dina egna val i hemmet kan du också förespråka större förändringar i samhället. NEJM-artikeln gör det tydligt att våra lagar behöver en genomgripande reform. Kontakta dina lokala politiker eller stöd organisationer som driver på för strängare kemikalielagar i konsumentprodukter.
Titta också efter företag som är transparenta med sina ingredienser. Vissa företag har börjat med kemikalieavtrycksrapportering, vilket innebär att de öppet redovisar vilka kemikalier som finns i deras leveranskedjor.
När du handlar från dessa företag eller efterfrågar säkrare produkter, skickar du en tydlig signal: barns hälsa är viktigare än företagshemligheter.
Integrativ medicinsk vård kan också vara en värdefull resurs. Om ditt barn har astma eller utvecklingsrelaterade bekymmer, fråga din holistiska barnläkare om kemikalieexponering kan vara en bidragande faktor, och om de kan rekommendera tester, remisser eller råd för att minska exponeringen.
Öppen kommunikation med ditt barns vårdgivare gör det dessutom lättare att upptäcka tidiga varningssignaler innan de utvecklas till allvarligare problem.
Att bevara nästa generations hälsa genom handling och medvetenhet
NEJM-studien visar att kemikalier som en gång ansågs ofarliga i själva verket hotar ditt barns tillväxt och utveckling – särskilt när lagstiftningen halkar efter den vetenskapliga forskningen.
Icke-smittsamma sjukdomar, från astma till cancer, har nu blivit stora hot mot barns hälsa världen över, och många av dessa sjukdomar har kopplats till syntetiska ämnen som genomsyrar vår vardag.
Även om kemikalieindustrin har ett enormt inflytande och stora ekonomiska intressen, har du makten att ifrågasätta systemet och kräva säkrare produkter och miljöer för dina barn.
Samtidigt som produktionen av plast och fossildrivna kemikalier fortsätter att öka, är det viktigt att komma ihåg att lösningar faktiskt finns. Genom att stödja strängare lagar, uppmuntra ökad transparens från tillverkare och göra praktiska förändringar i ditt eget hem, kan du hjälpa till att flytta fokus från ohämmad kemikalietillväxt till en prioritering av hälsa.
Den verkliga framgångshistorien med att fasa ut blyad bensin visar vad som är möjligt när vetenskap, politik och allmänhetens vilja sammanfaller. När samhället beslutar att barns välbefinnande är viktigare än bekvämlighet eller företagsvinster, vinner alla på det.
Om du vill ha en värld där barn andas renare luft, utsätts för färre giftiga risker och får ljusare framtidsutsikter, är din medverkan avgörande. Även små val gör skillnad, och dina handlingar kan starta förändringar som ger den yngsta generationen en bättre chans till ett friskt liv.
childrenshealthdefense.org, Dödar vi våra barn med kemikalier?
