I dessa tider av pandemipanik då vi intalas att se varje människa som en potentiell livsfara kan det vara intressant att titta på statistik över hur många som dör i genomsnitt varje år och på vad en del forskare säger att vi kan göra för att stärka hälsan.

Enligt Statistiska Centralbyrån, (SCB) så dör cirka 90 000 personer varje år i Sverige. Det fanns en topp  2002 då drygt 95 000 avled och 2019 så dog färre än 89 000, vilket är det lägsta antalet döda under ett enskilt år sedan 1977. Mellan 1 januari och 31 oktober i år dog 79 309 personer i Sverige. (1) Det är 4 040 dödsfall fler än genomsnittet för motsvarande period 2015–2019, vilket innebär en överdödlighet på fem procent hittills under 2020.

”Men den observerade överdödligheten i år är främst koncentrerad till det andra kvartalet, alltså april till och med juni. Då dog det 5 313 personer fler än genomsnittet för 2015–2019”, säger Tomas Johansson, befolkningsstatistiker på SCB. ”Sedan halvårsskiftet har antalet döda varit något lägre än snittet”. (2) Den höga överdödligheten under årets andra kvartal (april–juni) följdes alltså av en marginell underdödlighet under det tredje (juli–september).

”I regel följs en hög överdödlighet av underdödlighet”; berättar Johansson.” Dessutom brukar dödstalen vara lägst under årens tredje kvartal för att sedan stiga under hösten och vintern”. (3) I oktober dog enligt statistiken 7 182 personer. Det är 275 dödsfall färre än snittet för samma månad 2015–2019, vilket innebär en underdödlighet på 4 procent. I relativa tal så dog cirka 67 personer per 100 000 invånare i oktober i år, vilket är lägre än någon oktobermånad 2015–2019. Närmast kommer oktober 2018, då 70,5 personer per 100 000 invånare dog.

Det dödligaste året som hittills uppmätts i Sverige var 1773, då 105 000 personer dog. Därefter följer 1918 med 104 591 döda, kopplat till Spanska sjukan och 1857 med 101 491 döda. (4)

För att komma upp i genomsnittet på 90 000 döda per år bör cirka 10 691 människor dö de närmaste sex veckorna. För att uppnå  de extraordinärt höga siffror vi såg år 2002 så måste 15 691 personer dö de närmaste sex veckorna.

Så långt statistiken. Låt oss nu titta på vad vi kan tänkas göra för att stärka vår hälsa.

Om vi drabbas av sjukdomar är det självklart bra med ett starkt immunförsvar. En del forskare, exempelvis Agnes Wold, professor i immunologi, anser att det inte finns något sätt att stärka immunförsvaret på annat än vaccinationer och naturliga infektioner. (5) Andra håller inte med. Susanne Gabrielsson är forskare och professor i immunologi vid Karolinska Institutet och forskar bland annat på exosomer, (små membranklädda bubblor som släpps ut från vävnader i kroppen och för med sig livsviktig information som gör att de tros kunna hjälpa till att förklara, diagnostisera och kanske bota cancer). ”Det finns mycket man kan göra själv för att stärka sitt immunförsvar och därmed bli mer motståndskraftig mot sjukdomar, (6) säger hon.

Några av de tips som professor Gabrielsson ger för att stärka immunförsvaret och skydda oss utöver vaccinering är att träna regelbundet, hålla oss varm, hålla slemhinnorna fuktiga och prioritera sömnen. Andra är att sluta röka, gå ner i vikt om man är överviktig och äta D-vitamin. (7)  Agnes Wold, som för övrigt även anser att inte heller C-vitamin har någon effekt för att stärka immunförsvaret, (8) anser att D-vitamin är ”Sveriges mest överförskrivna och överkonsumerade läkemedel” (9) och att det är slöseri med pengar att köpa D-vitaminer.

Forskningsresultat från Nortwestern University i Chicago tyder emellertid på att ett allvarligt D-vitaminunderskott skulle kunna fördubbla risken för allvarliga komplikationer eller dödsfall vid smitta med SARS-CoV-19.(10) Det är något som delvis skulle kunna förklara varför även länder med en högt rankad sjukvård har drabbats så hårt och varför barn sällan tycks påverkas särskilt allvarligt av Covid. Det finns ett femtontal andra forskningsrapporter som visar att låga D-vitaminnivåer ökar risken för allvarlig sjukdom och död vid covid-19. (11) berättar Mats Humble och Susanne Bejerot, vid Institutionen för medicinska vetenskaper i Örebro.

Livsmedelsverket rekommenderar barn och vuxna upp till 75 år att ta 10  µg /400 IE D-vitamin om dagen och personer över 75 år 20  µg /800IE men Humble rekommenderar att man tar minst 50  µg /2000 IE om dagen och att man kan ta upp till 100  µg/ 4000 IE. (12)   µg står för mikrogram och IE står för Internationella Enheter.

D-vitamin bildas i huden med hjälp av solens ultravioletta UVB-ljus, men finns också i vissa födoämnen, framförallt fisk, ägg och mejeriprodukter berikade med D-vitamin. Det reglerar kalkbalansen i skelettet och våra tänder. Brist kan orsaka rakit, även kallad ”engelska sjukan” hos barn och visar sig som mjukt, missformat skelett. Hos vuxna framträder det som osteomalaci, alltså benuppmjukning. D-vitaminet spelar även en avgörande roll i hjärnans funktion och i vårt immunförsvar. D-vitamin och dess metaboliter utgör ett viktigt endokrint system med effekter på genuttrycksnivå i de flesta vävnader, inklusive hjärnans neuron. (13)

”Livsmedelsverkets rekommendationer är ju det som krävs för att man inte ska få skelettmissbildningar”, (14) säger Humble, men ska vi behålla sommarnivåerna av D-vitamin i perioder utan sol så behöver vi minst 50µg/2000 IE D-vitamin om dagen.

För ett fullgott immunförsvar så krävs det vissa näringsämnen, förklarar Humble, som är Medicine Doktor  och Bejerot, (15) som är överläkare och professor i psykiatri. Något som samtidigt innebär att nedsatt immunförsvar orsakat av brist på ett näringsämne kan förbättras om det saknade ämnet tillförs. Det finns en rad sjukdomstillstånd, alltifrån autism till tjocktarmscancer som har kopplats till låga D-vitaminnivåer, säger de. Det innebär inte att de kan botas med D-vitamin, men om man gör studier där försökspersoner får D-vitamin eller placebo kan man påvisa om D-vitamin kan förebygga en viss sjukdom. När detta gjordes vid luftvägsinfektioner så visade det sig att vitamin-D tillskott skyddade mot infektioner. (16)

Till riskgrupperna för D-vitam