I pandemipaniken och åsikstscoronans tid

ansiktsmask aerosoliserar Munskyddstvång sprider sig i Tyskland belgiska läkare Brittiska regeringens munskydd mot virus Läkaruppropet

I dessa tider av pandemipanik då vi intalas att se varje människa som en potentiell livsfara kan det vara intressant att titta på statistik över hur många som dör i genomsnitt varje år och på vad en del forskare säger att vi kan göra för att stärka hälsan.

Enligt Statistiska Centralbyrån, (SCB) så dör cirka 90 000 personer varje år i Sverige. Det fanns en topp  2002 då drygt 95 000 avled och 2019 så dog färre än 89 000, vilket är det lägsta antalet döda under ett enskilt år sedan 1977. Mellan 1 januari och 31 oktober i år dog 79 309 personer i Sverige. (1) Det är 4 040 dödsfall fler än genomsnittet för motsvarande period 2015–2019, vilket innebär en överdödlighet på fem procent hittills under 2020.

”Men den observerade överdödligheten i år är främst koncentrerad till det andra kvartalet, alltså april till och med juni. Då dog det 5 313 personer fler än genomsnittet för 2015–2019”, säger Tomas Johansson, befolkningsstatistiker på SCB. ”Sedan halvårsskiftet har antalet döda varit något lägre än snittet”. (2) Den höga överdödligheten under årets andra kvartal (april–juni) följdes alltså av en marginell underdödlighet under det tredje (juli–september).

”I regel följs en hög överdödlighet av underdödlighet”; berättar Johansson.” Dessutom brukar dödstalen vara lägst under årens tredje kvartal för att sedan stiga under hösten och vintern”. (3) I oktober dog enligt statistiken 7 182 personer. Det är 275 dödsfall färre än snittet för samma månad 2015–2019, vilket innebär en underdödlighet på 4 procent. I relativa tal så dog cirka 67 personer per 100 000 invånare i oktober i år, vilket är lägre än någon oktobermånad 2015–2019. Närmast kommer oktober 2018, då 70,5 personer per 100 000 invånare dog.

Det dödligaste året som hittills uppmätts i Sverige var 1773, då 105 000 personer dog. Därefter följer 1918 med 104 591 döda, kopplat till Spanska sjukan och 1857 med 101 491 döda. (4)

För att komma upp i genomsnittet på 90 000 döda per år bör cirka 10 691 människor dö de närmaste sex veckorna. För att uppnå  de extraordinärt höga siffror vi såg år 2002 så måste 15 691 personer dö de närmaste sex veckorna.

Så långt statistiken. Låt oss nu titta på vad vi kan tänkas göra för att stärka vår hälsa.

Om vi drabbas av sjukdomar är det självklart bra med ett starkt immunförsvar. En del forskare, exempelvis Agnes Wold, professor i immunologi, anser att det inte finns något sätt att stärka immunförsvaret på annat än vaccinationer och naturliga infektioner. (5) Andra håller inte med. Susanne Gabrielsson är forskare och professor i immunologi vid Karolinska Institutet och forskar bland annat på exosomer, (små membranklädda bubblor som släpps ut från vävnader i kroppen och för med sig livsviktig information som gör att de tros kunna hjälpa till att förklara, diagnostisera och kanske bota cancer). ”Det finns mycket man kan göra själv för att stärka sitt immunförsvar och därmed bli mer motståndskraftig mot sjukdomar, (6) säger hon.

Några av de tips som professor Gabrielsson ger för att stärka immunförsvaret och skydda oss utöver vaccinering är att träna regelbundet, hålla oss varm, hålla slemhinnorna fuktiga och prioritera sömnen. Andra är att sluta röka, gå ner i vikt om man är överviktig och äta D-vitamin. (7)  Agnes Wold, som för övrigt även anser att inte heller C-vitamin har någon effekt för att stärka immunförsvaret, (8) anser att D-vitamin är ”Sveriges mest överförskrivna och överkonsumerade läkemedel” (9) och att det är slöseri med pengar att köpa D-vitaminer.

Forskningsresultat från Nortwestern University i Chicago tyder emellertid på att ett allvarligt D-vitaminunderskott skulle kunna fördubbla risken för allvarliga komplikationer eller dödsfall vid smitta med SARS-CoV-19.(10) Det är något som delvis skulle kunna förklara varför även länder med en högt rankad sjukvård har drabbats så hårt och varför barn sällan tycks påverkas särskilt allvarligt av Covid. Det finns ett femtontal andra forskningsrapporter som visar att låga D-vitaminnivåer ökar risken för allvarlig sjukdom och död vid covid-19. (11) berättar Mats Humble och Susanne Bejerot, vid Institutionen för medicinska vetenskaper i Örebro.

Livsmedelsverket rekommenderar barn och vuxna upp till 75 år att ta 10  µg /400 IE D-vitamin om dagen och personer över 75 år 20  µg /800IE men Humble rekommenderar att man tar minst 50  µg /2000 IE om dagen och att man kan ta upp till 100  µg/ 4000 IE. (12)   µg står för mikrogram och IE står för Internationella Enheter.

D-vitamin bildas i huden med hjälp av solens ultravioletta UVB-ljus, men finns också i vissa födoämnen, framförallt fisk, ägg och mejeriprodukter berikade med D-vitamin. Det reglerar kalkbalansen i skelettet och våra tänder. Brist kan orsaka rakit, även kallad ”engelska sjukan” hos barn och visar sig som mjukt, missformat skelett. Hos vuxna framträder det som osteomalaci, alltså benuppmjukning. D-vitaminet spelar även en avgörande roll i hjärnans funktion och i vårt immunförsvar. D-vitamin och dess metaboliter utgör ett viktigt endokrint system med effekter på genuttrycksnivå i de flesta vävnader, inklusive hjärnans neuron. (13)

”Livsmedelsverkets rekommendationer är ju det som krävs för att man inte ska få skelettmissbildningar”, (14) säger Humble, men ska vi behålla sommarnivåerna av D-vitamin i perioder utan sol så behöver vi minst 50µg/2000 IE D-vitamin om dagen.

För ett fullgott immunförsvar så krävs det vissa näringsämnen, förklarar Humble, som är Medicine Doktor  och Bejerot, (15) som är överläkare och professor i psykiatri. Något som samtidigt innebär att nedsatt immunförsvar orsakat av brist på ett näringsämne kan förbättras om det saknade ämnet tillförs. Det finns en rad sjukdomstillstånd, alltifrån autism till tjocktarmscancer som har kopplats till låga D-vitaminnivåer, säger de. Det innebär inte att de kan botas med D-vitamin, men om man gör studier där försökspersoner får D-vitamin eller placebo kan man påvisa om D-vitamin kan förebygga en viss sjukdom. När detta gjordes vid luftvägsinfektioner så visade det sig att vitamin-D tillskott skyddade mot infektioner. (16)

Till riskgrupperna för D-vitaminbrist hör de som är kraftigt överviktiga, mörkhyade, bär täckande klädsel eller på annat sätt undviker solen, säger Humble och Bejerot. Även institutionsboende, som äldre och intellektuellt funktionsnedsatta löper risker. D-vitamin ordineras sällan av läkare om inte en brist verifierats och en eventuell brist på vitaminet undersöks sällan. Dessutom initierar vårdboendepersonal sällan behandling med vitaminer.

Därför kvarstår också D-vitaminbrist hos de institutionsboende, förklarar forskarna. Något som också bekräftats i de studier som gjorts. (17) Det finns flera studier som visar att majoriteten av svensksomaliska kvinnor har extremt låga D-vitaminnivåer och låga nivåer rapporteras även hos äldre på institutioner oavsett etnicitet.  Trots att problemet varit känt sedan länge har inte myndigheterna agerat. Humble och Bejerot finner detta upprörande:

”Sedan mer än tio år har vi upprepat hävdat att ingen myndighet tar ansvar för D-vitaminbrist i högriskgrupperna. Vi uppfattar det som en rädsla för att peka ut minoritetsgrupper. Man förefaller hellre äventyra dessa människors hälsa än påpeka att mörkhyade, kraftigt överviktiga eller beslöjade personer behöver ett rejält D-vitamintillskott”. (18)

Att grupper med att låga D-vitaminnivåer löper ökad risk för allvarlig sjukdom och död i covid-19 kan inte enkelt förklaras av socioekonomisk utsatthet eller ålderdom, hävdar Humble och Bejerot, eftersom det initialt fanns en överrepresentation bland de läkare i Storbritannien som dött i covid-19. (18) Färgade brittiska läkare har sedan våren 2020 aktivt informerat varandra om D-vitamin som skydd mot covid-19. Enligt The Guardian så var 34,5 procent av covid-19-patienter inom den brittiska intensivvården i våras svarta, asiater eller av annan etnisk minoritet, trots att de bara utgör 13 procent av hela befolkningen. (19)

I Danmark och Norge så rekommenderas mörkhyade och de som bär täckande klädsel att ta tillskott av D-vitamin året runt. ”D-vitamin är billigt och ofarligt inom terapeutiska gränser”, skriver Humble och Bejerot i en annan artikel tillsammans med barnpsykiatrikern Henrik Pelling. ”Trots att det saknas evidens från randomiserade behandlingsstudier för D-vitaminets skyddande effekt mot covid-19 [19, 20] bör man sträva efter att höja D-vitaminstatus hos riskgrupper som inte når upp till adekvata nivåer genom solljus eller kosten”.(20)

Det betyder inte att man ska äta överdrivet mycket D-vitamin , det är inte är hälsosamt, men 50 µg/2000 är minimum och100µg/4000 IE, är maximum under vinterhalvåret, enligt Humble.

Vad mer bör vi tänka på?

Att minska på alkoholen är en bra idé. Vårt immunförsvar består till stor del av vita blodkroppar, celler som har till huvuduppgift att identifiera, angripa och bryta ner skadliga ämnen som vi kommer i kontakt med. När vi dricker alkohol, även i små mängder, minskar de vita blodkropparna och vår kropp blir mer mottaglig för infektioner. Alkohol försämrar flimmerhårens aktivitet i luftvägarna och minskar deras förmåga att fånga upp otrevliga virus och bakterier. Det dämpar även hostreflexen som hjälper kroppen att hålla luftvägar rena. (21)

Även sömnen försämras av alkohol. Vi sover ytligare och vaknar lättare vilket i sin tur leder till att kroppen blir stressad och att vi får en sänkt motståndskraft mot infektioner. Mellan 70-90 procent av vårt immunförsvar sitter i tarmen och vår tarmflora är avgörande för hur immunförsvaret fungerar. (22) När vi dricker alkohol påverkas det liksom tarmbarriären som ska skydda oss mot farliga ämnen vilket gör det lättare för bakterier att sig ut i blodet.

Idag inser allt fler att kosten är viktig inte bara för den fysiska utan även psykiska hälsan.  Syrade grönsaker innehåller mycket av de goda bakterier kroppen verkar behöva, exempelvis Kimchi och kombucha som har över 100 miljarder gynnsamma bakterier per gram. Anledningen är dessa grönsakers jäsningsprocesser. Metoden kallas fermentering eller mjölksyrajäsning och är nyckeln till att skapa goda bakterier till den viktiga tarmfloran. (23)

Dessvärre har många ungdomar idag en dålig kosthållning. Fullproppade av snabbmat och energidrycker sitter de hypnotiserade vid sina mobiltelefoner och rör sig allt mindre. Sedan blir alla förvånade när det visar sig att många av dem drabbas av orkeslöshet och depressioner.

Rädsla skapar stress och stress tenderar grumla omdömet. I dessa tider av oro är det extra viktigt att hitta sätt att varva ner på. En bra början är att se över hur vi tar hand om oss själva i form av kost, vila och motion samt att inte låta oss nedslås av dem som anser sig ha patent på sanningen och pekar finger åt dem de anser lider av ”åsiktscorona” i aktuella frågor.

Oavsett om det handlar om klimat, politik eller hälsa.

Michael Delavante, I pandemipaniken och åsikstscoronans tid

Källor:

(1) Än syns inte smittspridningen i höstens dödsstatistik, SCB, 2020-11-16.  https://www.scb.se/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/an-syns-inte-smittspridningen-i-hostens-dodsstatistik/

(2)  Än syns inte smittspridningen i höstens dödsstatistik, SCB, 2020-11-16.  https://www.scb.se/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/an-syns-inte-smittspridningen-i-hostens-dodsstatistik/

(3)  Än syns inte smittspridningen i höstens dödsstatistik, SCB, 2020-11-16.  https://www.scb.se/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/an-syns-inte-smittspridningen-i-hostens-dodsstatistik/

(4) Har vi flest döda på 150 år? Elsa persson, Dagens Arena, 20 augusti, 2020

(5) ”Det finns EXAKT 2 sätt att ”boosta immunförsvaret”: 1) vaccination 2) naturlig infektion”. Agnes Wold, Twitter 10:17 fm · 18 jan. 2018.

(6) Forskaren: 9 åtgärder som stärker ditt immunförsvar, Yvonne Ahnström, Expressen, 13 maj 2020.

(7) Forskaren: 9 åtgärder som stärker ditt immunförsvar, Yvonne Ahnström, Expressen, 13 maj 2020.

(8) Agnes Wold: 15 myter och sanningar om corona, Karin Sörbring, Expresssen, 18 mars 2020.

(9) Agnes Wold: Nej, du kan INTE boosta immunförsvaret mot coronavirus, Vivvi Ålström, mabra.com, 11 mars 2020.

(10) Evidence for possible association of vitamin D status with cytokine storm and unregulated inflammation in COVID-19 patients, Ali Daneshkhah,1 Vasundhara Agrawal,1 Adam Eshein,1 Hariharan Subramanian,1 Hemant Kumar Roy,2 and Vadim Backman. 1 Published online 2020 Sep 2. doi: 10.1007/s40520-020-01677-yPMCID: PMC7465887

(11) Vitamin D deficiency aggravates COVID-19: systematic review and meta-analysis Marcos Pereira , Alialdo Dantas Damascena , Laylla Mirella Galvão Azevedo , Tarcio de Almeida Oliveira & Jerusa da Mota Santana, .tandfonline.com, Published online: 04 Nov 2020. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7465887/

(12) Sätt in D-vitamin för att mildra pandemin, Mats Humble, Susanne Bejerot, Expressen, 20 nov 2020

(13)  D-vitaminbrist kanske vanligare än vi trott. Prevention och behandling skulle kunna ge oanade folkhälsoeffekter, Mats Humble, Läkartidningen nr 11 2007 volym 104.

(14) Så mycket D-vitamin ska du äta: ”Det är helt meningslöst” – Malou Efter tio (TV4), TV4, 23 nov. 2020.

(15) Sätt in D-vitamin för att mildra pandemin, Mats Humble, Susanne Bejerot, Expressen, 20 nov 2020

(16) Sätt in D-vitamin för att mildra pandemin, Mats Humble, Susanne Bejerot, Expressen, 20 nov 2020

(17) Vitamin D supplementation to prevent acute respiratory tract infections: systematic review and meta-analysis of individual participant data Adrian R Martineau  1   2 David A Jolliffe  3 Richard L Hooper  3 Lauren Greenberg  3 John F Aloia  4 Peter Bergman  5 Gal Dubnov-Raz  6 Susanna Esposito  7 Davaasambuu Ganmaa  8 Adit A Ginde  9 Emma C Goodall  10 Cameron C Grant  11 Christopher J Griffiths  3   2   12 Wim Janssens  13 Ilkka Laaksi  14 Semira Manaseki-Holland  15 David Mauger  16 David R Murdoch  17 Rachel Neale  18 Judy R Rees  19 Steve Simpson Jr  20 Iwona Stelmach  21 Geeta Trilok Kumar  22 Mitsuyoshi Urashima  23 Carlos A Camargo Jr  24  BMJ . 2017 Feb 15;356:i6583. doi: 10.1136/bmj.i6583.

(18)  Vitamin D deficiency was common among nursing home residents and associated with dementia: a cross sectional study of 545 Swedish nursing home residents Rebeka Arnljots, , JörgenThorn, , Marie Elm, ,Michael Moore & Pär-Daniel Sundvall  BMC Geriatrics volume 17, Article number: 229 (2017) Published: 10 October 2017

(19) Sätt in D-vitamin för att mildra pandemin, Mats Humble, Susanne Bejerot, Expressen, 20 nov 2020.

(20) D-vitamin kan skydda mot svår infektion vid covid-19, Mats B Humble, psykiater, med dr, institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet Henrik Pelling, barnpsykiaterUppsala, Susanne Bejerot, överläkare, Region Örebro län; professor, institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet, lakartidningen.se, 2020-05-07.

(21) Tarmens mikrobiota inverkar på hälsa och sjukdom, Pernilla Blom, doktorn.com, 4 juni, 2019. Se även: Alkohol och immunförsvaret, www.iq.se.

(22) Tarmens mikrobiota inverkar på hälsa och sjukdom, Pernilla Blom, doktorn.com, 4 juni, 2019. Se även: Alkohol och immunförsvaret, www.iq.se.

Lämna ett svar

Please enter your comment!
Please enter your name here