Läkarutbildningens vita fläck – glykokalyx

Detta riktigt provocerande påstående om att Läkarutbildningen inte delger studenterna kunskap om glykokalyx är en provokation. Om jag har fel i mitt påstående hoppas jag att det finns ansvariga inom läkarutbildningen som vill bemöta mitt påstående.

Efter att jag själv frågat sju läkare om vad glykokalyx är och ingen visste, var jag riktigt konfunderad. Efter att ha läst den välkända skotske läkaren Malcolm Kendricks bok ”The clot thickens” vars svenska översättning heter ”Hjärthälsans hemligheter” började jag inse att glykokalyx verkar vara okänt också bland läkare i Storbritannien. På sid 89 i originalutgåvan skriver dr Kendrick att han hittat något nytt – det heter glykokalyx. Han började fråga kollegor om de visste vad glykokalyx är. Efter att ha frågat tio kollegor utan att någon visste vad glykokalyx är slutade han fråga några fler. Det är därför jag använder mig av rubriken ”Läkarutbildningens vita fläck – glykokalyx”.

Att människokroppens miljarders miljarder celler var och en är innesluten i ett cellmembran vet säkert varenda läkare, men frågan är: Hur många vet att det på cellmembranets utsida finns en ”hårig” yta som kallas glykokalyx?

Om det nu finns några som vet detta så kvarstår frågan om vilken funktion eller kanske funktioner som glykokalyx har. Att glykokalyx har någon eller flera funktioner är enligt Charles Darwins evolutionslära uppenbart. Han menar att allt som existerar i djur- och växtriket har någon funktion – i annat fall försvinner det över tid av en eller annan orsak.

Två funktioner finns tydligt redovisade i medicinsk-vetenskaplig litteratur: skydds/försvarsfunktion och funktion inom kroppens signalsystem. Båda funderar bäst när glykokalyx är frisk dvs hög och tät (homeostas – molekylär balans). I takt med att glykokalyx tappar höjd och täthet minskar dess skyddande och försvarande egenskaper och signaleringsförmåga.

Om vi håller oss till endotel glykokalyx, vilket sitter på blodkärlens insida, så är denna negativt laddad. Ju friskare endotel glykokalyx desto kraftigare negativt laddad är den. Detta spelar en avgörande roll för blodcirkulationen. Ju friskare (hög och tät) endotel glykokalyx desto bättre blodcirkulation. Om detta och mycket annat om glykokalyx finns att läsa i min bok ”Hur mår din glykokalyx? – ju bättre den mår desto bättre mår du”.

I avvaktan på avtal med förlag har jag låtit trycka upp en lite gåvoupplaga. Säg till om du vill ha ett ex.

Lasse Blomdahl, Läkarutbildningens vita fläck – glykokalyx