En ny vetenskaplig forskningssammanställning visar att forskningen i allt större omfattning rapporterar biologiska effekter av strålning från trådlös teknik eller av lågfrekventa magnetfält från exempelvis elnät, elektrisk utrustning eller batteridrivna fordon. Över 2 200 studier visar endera neurologiska effekter, DNA-skador eller oxidativ stress, vilket motsvarar mellan 72 och 92 % av all forskning som undersökt dessa effekter.
Forskningssammanställningen omfattar 3 189 studier, till en majoritet cell- och djurstudier, som publicerats mellan 1990 och 2026. Den visar att en tydlig majoritet av undersökningarna rapporterar statistiskt signifikanta effekter inom samtliga fyra områden: neurologiska effekter, DNA-skador, oxidativ stress och reproduktion.
- 755 studier visar neurologiska effekter
- 754 studier visar genetiska effekter och DNA-skador
- 743 studier visar oxidativ stress
- 436 studier visar påverkan på reproduktion
Oxidativ stress betraktas som en central mekanism bakom bland annat neurodegenerativa sjukdomar, cancer och för tidigt åldrande. DNA-skador kan påverka cellernas normala funktion och reparation, och är en väletablerad mekanism bakom canceruppkomst. Neurologiska effekter kan få konsekvenser för minne, koncentration, inlärning, beteende och nervsystemets funktion. Forskningen har visat sådana skadliga effekter som kan leda till degenerativa sjukdomar som Alzheimers exempelvis.
- Detta innebär att de skadliga effekterna av dessa former av strålningsexponering inte längre kan avfärdas som enstaka, osäkra eller motsägelsefulla observationer. Inte heller går det att hävda att det skulle saknas kännedom om någon mekanism som kan förklara hur ohälsa, inklusive cancer, degenerativa sjukdomar eller olika symtom relaterade till påverkan på nervsystemet, skulle kunna uppstå till följd av exponering för strålning från trådlös teknik eller från magnetfält, säger Mona Nilsson, verksamhetsansvarig för Strålskyddsstiftelsen.
Bland de studier som undersökt effekter av radiofrekvent strålning finns 260 studier där SAR-värdet låg under 0,40 W/kg och ändå observerades signifikanta effekter. Detta är långt under gällande gränsvärde som tillämpas för mobiltelefoner, dvs 2 W/kg. Detta visar att skadliga effekter observerats vid nivåer som ligger långt under de gränsvärden som fortfarande idag rekommenderas av Strålsäkerhetsmyndigheten, WHO, ICNIRP och EU.
Sammanställningen visar tydligt att dagens gränsvärden för strålning från trådlös teknik och för lågfrekventa magnetfält är otillräckliga. Nuvarande regelverk bygger huvudsakligen på att förhindra omedelbara uppvärmningseffekter för radiofrekvent strålning samt omedelbara nervretningar från magnetfält då strålningen är extremt hög. Skydd saknas mot de många skadliga effekter som framkommer i forskningen och som kan uppkomma vid längre tids exponering och vid lägre nivåer. Därför är gränsvärdet hårt kritiserat av de flesta forskare verksamma inom området.
- Det går inte heller att avfärda dessa övertygande resultat från djur- och cellstudier med att effekterna skulle bero på oro eller att människor skulle överdrivit sin mobilanvändning, vilket försvararna av gällande gränsvärde brukar hävda när det gäller undersökningar som visat ökad risk för cancer eller neurologiska effekter bland människor, säger Mona Nilsson.
Strålskyddsstiftelsen efterlyser en oberoende översyn av gällande riktlinjer, där forskare som är kritiska till dagens extremt höga och föråldrade gränsvärden till slut får medverka:
- Under drygt 20 år har myndigheterna endast anlitat experter som är kända för att ha en okritisk hållning till de gravt otillräckliga gränsvärden som tillämpas idag. Det är hög tid att ändra på det. Vi behöver inte mer än 2 200 studier för att bevisa skadligheten. Skyddande åtgärder bör snarast vidtas, särskilt när det gäller känsliga grupper som barn, äldre och andra som är särskilt känsliga, säger Mona Nilsson.
Mer info om sammanställningen på stralskyddsstiftelsen.se
