Så lurar livsmedelsindustrin dig att äta skräpmat

Någonsin undrat varför du satte i dig hela den stora godispåsen eller och inte kunde spara lite till senare? Eller, varför du fortsätter att köpa skräpmat, halvfabrikat, tillsatser och äter på snabbmatsrestauranger, fast du vet om att maten egentligen är dålig för din hälsa?

Den obekväma sanningen är att matföretagen har betalat flera miljarder för att forskare ska ta fram exakt hur mycket socker, salt och fett som de behöver för att du alltid ska ta en kaka till.

Dessutom vet företagen också hur mycket smakämnen och tillsatser som de behöver lägga i kakan för att den överhuvudtaget ska kunna smaka gott. För utan dessa tillsatser hade skräpmaten varit oaptitlig.

Fryspizzor, snabbmat, chips, godis, glass, halvfabrikat och kakor — de flesta av oss är skyldiga till att äta dessa. Lika många av oss vet också att dessa inte är bra för vår hälsa, men vad vi inte visste är att det ligger många år och miljarder kronor i forskning bakom det som matföretagen helst inte vill prata om.

Hur livsmedelsindustrin får dig att äta skräpmat:

I och med de nya mer hälsomedvetna önskemålen från oss konsumenter behöver företagen dessutom ta till nya tekniker för att du ska välja just deras märke. Här är några av de fulaste tekniker som livsmedelsindustrin använder:

1. Förädlade livsmedel ”görs” naturliga

Är det äkta grillmärken du tycker dig se på din köpta hamburgare? Förmodligen inte. En av de tekniker fabrikerna använder sig av är att de får mat att se ut som om det är någonting det inte är: hemlagat. Det kostar dessutom mer pengar att få snabbmat att se hemgjord ut, än vad övrig fabrikat hade behövt.

Under två års tid tog Kraft Foods livsmedelsingenjörer  fram en speciell skärmaskin som skar deras kalkonbitar ojämnt. Det amerikanska företaget, Wendy’s tillverkade sina hamburgerkött större och ojämnare än andra fabrikat, för att de skulle se ut som om de hade gjorts hemma i ditt egna kök.

I artikeln, ”Food Engineers Now Making Your Burger Look Cool, Casual, Real” för tidningen Gawker, rapporteras följande:

“[Amerikanska] McDonalds, ’Egg White Delight McMuffin’ görs numera som en ojämn cirkel, istället för den perfekt runda formen som annars har varit karaktäristiskt för Egg McMuffin. Domino’s pizzaskärare är instruerad att skära deras ”Artisan Pizza” så att den ska efterlikna hembakta alternativ”.

Ytterligare rapporterar Gawker om ett annat amerikanskt företag, Hillshire Brands Company. I dag ägs företaget av Tyson Foods och tar sitt fulla ansvar för att endast ge de bästa produkter till konsumenterna, men så var inte fallet. I början bytte Hillshire Brand Company namn till Hillshire Farms och arbetade systematiskt för att samtliga produkter skulle upplevas som hälsosamma av köparen.

Efter att företagets testpaneler rapporterade att kunderna ville ha mer fullkorn i företagets kycklingpanetter, valde Hillshire Farms att förr använda karameliserat socker för att få en mörkare panering. Detta för att det skulle tyckas innehålla mer fullkorn.

Till tidningen Gawker berättade Hillshire Farms’ tidigare marknadsföringsansvarig, Reggie Moore att,

— Det är av central vikt att vi ständigt anpassar vår mats yttre till att alltid matcha olika åsikter, eftersom konsumentens definition av vad some ser ”naturligt” ut är olika för varje person.

2. Marknadsför mat till barn genom välgörenhet

Anna Lappe arbetar med att utbilda andra om mat och hälsa. Hon är mest känd i USA för hennes expertis om matföretagen samt är en stark aktivist för äkta och ekologisk mat. Under stormötet, TEDx Manhattan pratade hon för sin grupp, Food Mythbusters om att man bör tackla matindustrins marknadsföring till barn.

Enligt amerikanska hälsomyndigheten, Centers for Disease Control and Prevention har barnfetman fördubblats på 30 år. Enligt WHO är dessutom cirka 1,9 miljarder vuxna överviktiga världen över och av dessa lider 600 miljoner av fetma. År 2013 var 42 miljoner barn under 5 års ålder, överviktiga eller led av fetma. De flesta av de som är överviktiga bor i länder där övervikt samt fetma dödar flera gånger fler människor än undervikt.

Enligt WHO beror den främsta orsaken till övervikt på en obalans mellan den mängd kalorier som du äter och den mängd kalorier som du förbränner, t.ex. genom motion. Livsmedelsverkets rapporterar att övervikt och fetma är ett av våra allvarligaste folkhälsoproblem. I Sverige är i dag, hälften av alla vuxna män, drygt en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn överviktiga eller lider av fetma. Också nämner Livsmedelsverket, för att förebygga övervikt behövs många olika åtgärder där kosten kan vara en del i detta.

— Vad barn är uppmuntrade till att äta i dag kan verkligen ha dödliga konsekvenser för dem, hävdar Anna Lappe till tidningen, AlterNet.

Till den amerikanska regeringens, The Federal Communications Commission (FCC) uppger USA’s snabbmatskedjor att de lägger endast en bråkdel på marknadsföring ämnat för barn. Tittar man däremot närmare på rapporten till FCC, ser man att istället för att de har spenderat mindre på denna form av PR, använder industrin en annan form av marknadsföring till barn, än vuxna.

Bland annat, visar rapporten att företagen lägger stora pengar på att marknadsföra till barn genom sociala media, spelappar, spelwebbsidor och olika välgörenhetsmetoder. Välgörenhetsmetoderna kan till exempel innebära att skolklasser går på utflykt till McDonalds. Där får de lyssna på hur en skådespelare, utklädd till matkedjans maskot, Ronald McDonald berättar för eleverna om McDonalds välgörenhetsengagemang.

— Denna form av marknadsföring är maskerad till att handla om välgörenhet, men den effekt skolutflykterna istället har är att de får hela skolklasser, på skoltid, att gå till McDonalds och äta lunch där med deras lärare, säger Lappe.

Lappe fortsätter att berätta att välgörenhetsmarknadsföring, är en vanlig taktik som matindustrin använder sig av för att göra reklam till barn. Dessutom, när företagen gör reklam för unga genom välgörenhet, behöver de inte deklarera detta för FCC och andra organ som reglerar vilken marknadsföring som är tillåten.

Matföretagen använder sig också av sociala media och internet för att komma i kontakt med barn och ungdomar. Där McDonalds Ronald.com — som marknadsförs till barn i förskoleåldern — är en av flera olika webbsidor som matindustrin använder för att göra PR till den yngsta befolkningen.

— Dessa hemsidor kallas för advergames, eftersom de är spel inbäddade på webbsidor [t.ex. som spela.com, journalistens anmärkning], säger Lappe.

Hon berättar att, medan hon anser att all marknadsföring till barn är oetiskt, anser hon ändå att internetbaserad marknadsföring är värst. Detta eftersom den är helt okontrollerad av statliga organisationer.

— De flesta barn kan inte skilja mellan vad som är underhållning, skolundervisning och marknadsföring, säger Anna Lappe. Mitt största problem med att företagen marknadsför till barn och ungdomar via sociala media, är att sociala media utvecklas så otroligt fort. Fortare än vad vi aktivister och kontrollerande organisationer klarar av att hänga med i. Därför kommer företagen alltid att ha gråzoner som de kan utnyttja för att påverka våra barn till att köpa deras produkter.

3. Matberoende

Trots vida spridd information om vad vi ska och inte bör äta, väljer de flesta av oss att äta mat som vi vet inte är bra för oss. Det många inte vet är att industrin har spenderat miljardbelopp på hur de genom vetenskapliga metoder ska göra konsumenterna beroende av deras mat. De har till och med använt vetenskapen till att ta reda på hur de ska göra för att du ska gilla deras mat.

Matinjengörer och forskare arbetar för företagen med att bland annat ta fram mat som ”känns bra” att äta. De arbetar också med att se till att maten innehåller just rätt mängd med socker, fett och salt för att detta ska trigga liknande kemiska ämnen i din hjärna som när du är kär.

I hans artikel, ”The Jargon of Junk Food” förklarar journalisten Paul McFedries om arbetsmetoderna inom snabbmatsindustrin. Artikeln förklarar hur vetenskapliga och kalkylerade matindustrins metoder är för att konsumenterna ska bli beroende av deras mat.

— Företag som säljer förädlade livsmedel och snabbmat, vänder sig ständigt till forskare och övriga specialister för att ta fram just den mat som vi inte kan motstå, skriver Paul MdFedries.

Även New York Times’ reporter, Michael Moss har öppnat ögonen för matindustrins användning av forskningen för att göra konsumenter beroende av deras mat. Bland annat, har han skrivit boken, “Salt Sugar Fat” som tog Michael Moss flera år att skriva. Den är ett grävande journalistisk verk, som fann följande arbetsmetoder och uttryck som används i matindustrin:

”Pillar Ingredients” — Salt, socker och fett är de så kallade ”Pillar Ingredients” som matföretagen strategiskt kombinerar för att du ska bli beroende av det du äter.

”Bliss Point” — Eftersom människan lätt blir beroende av ”Pillar Ingredient” (salt, socker och fett) har matföretag valt att ta detta till nästa plan. Målet är att ta reda på just hur mycket av dessa ingredienserna som behövs för att den mänskliga hjärnan ska reagera som mest positivt på den mat du äter. Detta är vad företagen kallar för ”The Bliss Point”.

”Mouthfeel” — Handlar om hur maten känns i munnen. Chokladkakor undviks till exempel att ha skarpa kanter eftersom matindustrins studier har visat att just choklad helst ska upplevas som lugnande och smälta i munnen. Chips utvecklas tills de får exakt rätt mängd knaperhet för att konsumenterna ska finna dem så oemotståndliga att de inte ska kunna äta bara en enda, utan gärna hela påsens innehåll.

”Flavour Burst” — Utvecklas när matinjengörer förändrar storleken och formen på saltkrystaller för att när de når konsumentens smaklökar, ska saltkristallerna framkalla en slags överreaktion på tungans smaklökar. Resultatet av en ”Flavour Burst” leder oftast till att smaklökarnas reaktion på att någonting inte smakar gott, omedelbart slås ut.

”Vanishing Caloric Density” — Den vanligaste vetenskapliga metoden som används inom snabbmatsindustrin är ”Vanishing Caloric Density”. Processen som sker i munnen är att när mat smälter snabbt i din mun luras hjärnan till att tro att du har konsumerat mindre med kalorier än vad du faktiskt har gjort.

Matsindustrin använder ”Vanishing Caloric Density”-metoden för att undvika att du lägger ned gaffeln när du blir överväldigad av den höga mängd smaker som finns i den färdigmat som du äter.

Industrins mål är att du antingen, 1. passivt överäter, 2. äter vidare utan att du är medveten om det, eller, 3.  att du äter utan att du egentligen är hungrig. De lyckas bland annat med att lura dig till att göra detta, eftersom kroppen har svårt för att förstå när den äter för mycket av för fet mat.

Journalisten, Michael Moss intervjuade även Jeffrey Dunn som ansvarade för mer än hälften av CocaColas försäljning på 20 biljoner dollar under år 2001. I en artikel för New York Times skriver Moss,

— [Dunn] använde sig av de tekniker som han hade bemästrat under de 20 år som han hade arbetat på CocaCola. Där fick han lära sig att den viktigaste regeln inom livsmedelsindustrin var att, ”Hur du säljer maten är lika viktigt som den mat du säljer” [när du vill öka din försäljning].

Därför lurar matföretagen oss genom att använda olika metoder för att vi ska äta mer av de livsmedel som inte är bra för vår hälsa. Så att de alltid ska sälja mer.

Så lurar livsmedelsindustrin dig att äta skräpmat