Efter en vild helg i Eksjö har jag just landat tillbaka i soffan i Stockholm. Jag besökte nämligen Celebration, ett event med frihet i centrum som samlade cirka 150 personer på stadshotellet i Eksjö. Anledningen till mitt besök var dubbelt. Förutom att träffa vänner och bekanta från hela Sverige skulle jag även att utforska självaste Eksjö, som har blivit lite av en hub för frihet, eftersom många vakna valt att bosätta sig i området.

Bakom eventet ligger Åke. Det var inte mer än några månader sedan som jag fick kontakt med honom för första gången i en del av mitt sökande efter en plats att flytta till och skapa ett centrum för sanning och frihet. Jag hade redan tänkt göra ett besök i Eksjö och nu klaffade allt.

Jag hoppar in i en bil på lördag morgon med Torbjörn från Newsvoice. En gammal vän till mig som också varit med på denna resa sedan lång tid tillbaka och outtröttligt kämpat för att sprida sanningar i Svedala. Fyra timmar senare har vi uppdaterat varandra om allt nytt skvaller och glider in i Eksjö.

Väl på plats får vi ett varmt bemötande när vi kliver in på stadshotellet. Kristallkronor och fina mattor skapar en mysig atmosfär och många människor har redan samlats och småpratar glatt. Den första människan som jag möter är Emma, en av ortens aktiva sanningssökare. Hon har köpt en gård i området och fokuserar på att få igång ett levande community. Senare på kvällen tar vi faktiskt en titt på gården som har stor potential. På festen träffar jag också på flera vänner från Skåne, Göteborg och Stockholm. Eksjö ligger nära inpå exakt mellan alla storstäder vilket gör det möjligt att skapa en synergi mellan de olika orterna och de projekt som pågår där.

Min goda vän Ola som alltid lyser upp omgivningen med färgstarka hawaii-sjortor ger mig en riktig bamsekram och skrattar högljutt. Han frågar skämtande om jag fattat att jorden är platt ännu. Saken är den att det inte är ett skämt på riktigt. Han tror nämligen på just detta. Att jag ser Ola som en nära vän har inte så mycket med att vi delar världsåskådning, utan snarare att han är en av de roligaste personligheter jag stött på. Platt-jordare är annars för mig förknippat med galenskap och nyttiga idioter, som sprider disinformation. Men i mötet med Ola är det inte negativa bedömningar som kommer mig till tanken, någonting som lättare dyker upp på min egen kammare nedkrupen bakom datorskärmen, utan kontakten med människan på andra sidan. Utöver intresset för jordens form är Ola även kristen missionär (enligt hans egen skämtsamma utsaga). Men viktigast av allt är faktiskt att han tar allt med en nypa salt. Hans djupa självdistans och ödmjukhet gör att hans starka trosuppfattningar blir mjuka och leksamma filosofiska pärlor.

Om jag ska vara ärlig har jag faktiskt två nära vänner som är plattjordare. Någonting som jag inte gärna skryter med av rädsla av att folk ska bli bortskrämda. Gemensamt för båda är att andlighet och kontakt med Gud ligger i första rum. Det är alltså inte riktigt en materiell tro om att det fysiska rummet har ett visst utseende, utan en filosofisk uppfattning om självaste livets bakomliggande kvalitéer. Själv kommer jag från ett zen-buddistiskt, icke-dualistiskt perspektiv och kan i det närma mig deras tankesätt. Icke-dualistiskt betyder i grunden att ingenting finns. Eller att allt finns. Att verkligheten faktiskt inte går att beskriva, och att alla försök att göra så endast pekar i riktning mot en bakomliggande sanning. Detta icke-dualisktiska synsätt gör att inga ”sanningar” är rätt, men att många har korn av sanning i sig.

Enligt mitt tankesätt är universum, vår skapare och källan till allt obeskrivligt. Vi kanske närmast kan se det som ett ljus, brus eller ren potential. Ur denna potential uppstår en komplexitet i en kombination med observatören, med dig. Det är du som avkodar potentialen genom din föreställning och skapar en ”materiell” verklighet. Även kallad en illusion. Detta går i steg där komplexiteten ökar med varje ytterligare skapande tanke. Från den ursprungliga källan skapas första dualismen, himlen och jorden. I den tvådelade världen kan man faktiskt se det som att jorden är platt. Det finns endast tre världar, undervärlden, mellanvärlden och övervärlden. Men så fort tanken försöker förklara vad som finns bortom detta, manifesteras ytterligare dimensioner av verkligheten och planet görs om till en cirkel, en boll och runt den ett universum. Detta sker i varje ögonblick till viss mån, och man kan med det välja på vilket plan man själv ska ligga. Nära källan, eller långt ut i den oändligt komplexa matrisen. Båda lika verkliga och overkliga

Tillbaka till verkligheten. På festen möter jag även flera ”kändisar” och vapendragare i rörelsen som Jacob Nordangård, aktuellt med boken Världshjärnan, Per Shapiro på Folkets radio och musikern Christoffer Lundquist som släppt en ny CD (och LP) med frihetsorienterad musik. Det är både roligt och spännande att känna alla dessa karaktärer och skapa värdefulla relationer. Jag känner mig själv som en kändis som får kramar och tack från höger och vänster. Ofta med påföljande kommentar, känner du igen mig? Vi träffades där och där, varpå jag ler och ser förundrad ut.

Efter en rad föreläsningar (som jag mestadels missade för att jag var djupt in i andra samtal) så var det dags för Connys ”snuten” som föreläste om vägen till frihet. Ett ganska underligt framförande som förde fram ett kristet perspektiv på problematiken vi ställs inför idag med fokus på utdrivning av demoner. Det mottogs inte helt väl av publiken och hela föredragen kanske skulle vara bättre förlagt på storkyrkan som låg på andra sidan torget. Själv tyckte jag att det var intressant, men kunde ju kortas ned något till fördel för andra perspektiv. Jag orkade dock inte igenom hela föredraget och letade mig tillbaka till baren för att fylla på glaset.

Ett ämne som sedan under kvällen kom fram i olika former var kontrollerad opposition och en allmän misstänksamhet mot allt och alla. Kanske upphättad av Per Shapiros mothugg med en bloggarska härom veckan där rörelsen Q föres på tal. Jag kom själv i samtal med en aktiv facebook-krigare som började med att be om ursäkt efter den obligatoriska hälsningsfrasen. Efter en stunds tänkande minns jag personen i fråga. En ung man som för några år sedan hade fått för sig att jag var kontrollerade opposition och förespråkare av transhumanism. Han stalkade mig under en tid och kapade mina trådar med otrevliga anklagelser. I hans ursäkt så tackade han i vart fall för att jag tagit mig tiden att svara på hans frågor och haft en trevlig ton under hela samtalet. Vi avslutade kvällen som vänner men jag har själv några egna misstankar om honom fortfarande.

Nyckeln i att hantera en konflikt är att inte vara delaktig i den. Om man kan ta ett steg tillbaka och inte bli personlig så är man själv inte en del av konflikten. Genom ett vänligt bemötande kan man få den värsta näthataren att tappa bollen, men varje mothugg leder till ett nytt drama. Problemet är att många inte förstår att det faktiskt inte handlar om vad man tror och vad som är rätt. Det handlar om vem som har heder och respekt. Endast en arroganta kan tro att han har rätt och det leder sedan in ytterligare villfarelse, något som ofta slutar i ilska och aversion. (Som Conny skulle bedöma som demoniskt besatthet).

Men hur ska man på ett lyckat sätt bemöta människor och idéer som man tror är disinformation och kontrollerad opposition? Måste man inte utmana och lyfta till ytan? Jo, visst är det viktigt att belysa, men det handlar igen inte om vad man belyser utan om hur man gör det. Man kan anfalla en idé, men man kan inte anfalla en person som har den iden. Personen i fråga förtjänar lika mycket respekt som alla andra. Utöver det behövs mycket ödmjukhet, man kan nästan aldrig veta om man med säkerhet har rätt. Denna öppenhet gör en stor skillnad.

Min känsla var att de flesta som jag kom att prata med hade ett bra tillvägagångssätt när det gällde att hantera misstankar mot olika idéer och personer. Det pratades hejvilt om vem som är vad, samtidigt som den vi pratade om just går förbi bordet vi sitter vid och jag lyser upp i ett plötsligt leende tills han gått vidare och samtalet fortsätter. Det viktiga är att våga vara kritiskt, men utan att vara arg eller hotfull. Lite misstankar skadar igen, endast det agerande som kan medfölja när man själv är arrogant och otrevlig.

Senare på kvällen efter att eventet är över sitter jag och några andra hemma hos organisatören och småpratar. Där berättar jag om hur vi brukade inleda våra möten på vaken.se när vi träffades. Det var just att vi gick genom en runda där alla kunde argumentera för varför alla andra (av oss som var samlade) var infiltratörer. Detta skämtsamma, men allvarliga och viktiga moment är just den typ av attityd vi måste ha. Misstänk alla men anklaga ingen. På så sätt har alla möjlighet att göra sina egna beslut av vad man väljer att tro på och samtidigt kan vi leva i samklang och harmoni. Det betyder alltså av vi faktiskt kan umgås med våra meningsmotståndare och respektera varandra. Vi behöver inte utesluta någon eller avfärda någonting. För börjar vi avfärda andra och ge vika för irritation så faller vi genast ned i demonernas värd. Där vill man inte vara oavsett om de som är med en har förstått ”sanningen” eller inte.

Vi måste hålla våra fiender närmare än våra vänner, har jag hört någon säga. Jag beskriver för Åke hur jag ser på min roll i detta världsliga drama. Jag ser mig själv som en aktiv medskapare av mitt liv. I den verkligheten är jag en hjälte mycket likt James Bond som glider runt bland intressanta människor och miljöer med ett hemligt uppdrag att rädda världen. I varje hörn finns en spion men med heder, mod och charm tar jag jag oskadd förbi alla svårigheter och hindrar alla superskurkar. Jag agerar inte utifrån hat och ilska, utan av en längtan efter att befria alla varelser från lidande. Inte minst de arroganta och ”onda”. Läs gärna min artikel om kontrollerad konspiration som jag fått mycket positiv feedback om.

Detta var endast ett ytskrap över allt som hände. Man kan lugnt säga att jag kände mig lite mör när jag kom hem innanför dörren. Men även mycket nöjd med min resa och allt jag fått ta del av. Jag tackar för alla som var med och delade denna fantastiska helg med oss. Nästa vecka blir det Läkaruppropets Pandemi-konferens i Stockholm och jag återkommer med ett hett reportage efter det.

Med Värme
Mikael Cromsjö
Vaken.se

Konspirationsteorietiker och hemliga agenter i Eksjö

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här