Neurolog: Människans ”stenåldershjärnor” är inte anpassade för att hantera informationsöverflöd från modern teknologi

I en tid präglad av smartphones, streamingtjänster och oändlig scrollning på sociala medier är det ingen hemlighet att vår uppmärksamhetsspann ständigt är under attack. Det som en gång verkade vara ett oskyldigt skämt – att människor numera har kortare uppmärksamhetsspann än guldfiskar – har blivit en nykter verklighet, understödd av vetenskaplig forskning.

Vad är boven? Modern teknologi och den obevekliga strömmen av skärmbaserade distraktioner.

Richard E. Cytowic, neurolog och författare till ”Your Stone Age Brain in the Screen Age: Coping with Digital Distraction and Sensory Overload”, varnade för att människans hjärna, som till stor del har förblivit oförändrad sedan förhistorisk tid, är dåligt rustad för att hantera det digitala stimuli vi möter dagligen.

Stenåldershjärnor var utformade för att bearbeta den naturliga världen – synintryck, ljud och smaker – inte den konstanta strömmen av notiser, videor och information som definierar det moderna livet.

Denna kollision mellan uråldrig biologi och modern teknologi orsakar stor skada på den genomsnittliga människans förmåga att fokusera.

Den mänskliga hjärnan arbetar under strikta energibegränsningar. Den kan liknas vid en dator med begränsad processorkraft och batteritid.

När du bombarderas med för mycket information eller distraktioner blir hjärnan överbelastad, vilket leder till stress. Stress utlöser i sin tur distraktion, vilket ofta resulterar i fel eller dåliga beslut. Denna ond cirkel ligger i centrum för dagens kris i uppmärksamhetsspannet.

Cytowic förklarade att hjärnan är kopplad för att prioritera syn över andra sinnen. Med kopplingar mellan ögon och hjärna som överstiger kopplingar mellan öron och hjärna med en faktor av tre är det inte konstigt att skärmar – med sina livfulla färger, rörliga bilder och oändliga innehåll – dominerar vår uppmärksamhet.

Smartphones, i synnerhet, är utformade för att utnyttja denna evolutionära egenhet och gör dem därmed oemotståndliga för stenåldershjärnor.

Informationsöverflöd: En modern epidemi
Begreppet ”informationsöverflöd” är inte nytt. Redan 1970 varnade futuristen Alvin Toffler i sin bok ”Future Shock” att människor skulle bli alltmer beroende av teknologi och oförmögna att hantera den enorma mängden information de mötte.

Spola fram till idag, och hans förutsägelser har blivit verklighet.

Amerikaner konsumerar nu fem gånger så mycket information dagligen som de gjorde för bara 25 år sedan. Till och med ”digitala infödingar” – personer som är födda in i en teknologisk värld – klagar över stressen och distraktionen som deras enheter orsakar.

Visuellt överflöd är den främsta boven. Till skillnad från ljud, som kräver tid för att bearbetas, behandlas visuell information nästan omedelbart.

Detta innebär att skärmar kan leverera en konstant ström av stimuli, vilket lämnar lite utrymme för hjärnan att vila eller fokusera.

Resultatet? Ett samhälle som alltmer saknar förmågan att upprätthålla uppmärksamhet på något i mer än några sekunder.

Studier antyder att uppmärksamhetsspannet har sjunkit till ett genomsnitt på åtta sekunder – kortare än en guldfisks. Även om denna statistik ofta debatteras är den bredare trenden obestridlig: Människor förlorar sin förmåga att fokusera.

Forskning av Gloria Mark vid University of California, Irvine, visar att människor nu byter mellan uppgifter var 47:e sekund, jämfört med 150 sekunder år 2004. Detta ständiga växlande, eller ”uppmärksamhetsläckage”, kan liknas vid en bensintank som ständigt läcker bränsle.

Neurovetenskapen skiljer mellan olika typer av uppmärksamhet: ihållande, selektiv och växlande. Ihållande uppmärksamhet gör det möjligt att fokusera på en enda uppgift under en längre tid, medan selektiv uppmärksamhet hjälper dig att filtrera bort distraktioner.

Växlande uppmärksamhet gör att du kan skifta mellan olika uppgifter. Tyvärr kräver det moderna livet alla tre typer av uppmärksamhet samtidigt, vilket pressar hjärnan till dess yttersta gräns. Resultatet är en minskning av fokus, minnesluckor och försämrad kognitiv prestation.

Negativa effekter av för mycket skärmtid
Konsekvenserna av överdriven skärmtid sträcker sig långt bortom ett krympande uppmärksamhetsspann.

Här är några av de mest oroande effekterna av för mycket skärmtid:
Kognitiv försämring

Studier har kopplat överdriven skärmtid till problem med hjärnans funktion, inklusive försämrat minne och reducerad kognitiv prestation.
Insomni och dålig sömnkvalitet

Det blå ljuset från skärmar stör produktionen av melatonin, hormonet som reglerar sömn. Kombinerat med konstant informationsflöde under dagen är det inte konstigt att många har svårt att koppla av på natten på grund av insomni eller dåliga sömnvanor.
Ögonbelastning och huvudvärk

Långvarig skärmanvändning kan orsaka trötta ögon, suddig syn och huvudvärk. Skärmens bländning och ljusstyrka förvärrar dessa problem ytterligare.
Smärta i muskler och skelett

Att sitta i timmar framför en dator eller hålla en telefon i en framåtlutad position kan belasta nacke, axlar och rygg, vilket leder till kronisk smärta.
Beroendebeteenden

Smartphones och sociala medier är designade för att vara beroendeframkallande, vilket utlöser sug och abstinenssymptom när användare inte kan komma åt dem. Detta kan leda till tvångsmässiga beteenden som stör det dagliga livet.
Minskad fysisk aktivitet

Tid som spenderas framför en skärm tar bort tid från fysisk aktivitet. En stillasittande livsstil ökar risken för fetma och andra hälsoproblem.

Tips för att minska skärmtiden
Även om det inte finns någon universell riktlinje för hur mycket skärmtid som är ”hälsosam,” är experter generellt överens om att vuxna bör begränsa sin rekreationsbaserade skärmtid till mindre än två timmar per dag. All extra tid bör användas till fysisk aktivitet eller andra hobbyer som inte involverar skärmar.

För barn är insatserna ännu högre. I genomsnitt tillbringar barn i åldern åtta till tolv år fyra till sex timmar om dagen framför skärmar, medan tonåringar kan tillbringa upp till nio timmar.

Överdriven skärmtid kan leda till sömnproblem, sämre skolresultat och en rad andra problem, inklusive exponering för olämpligt innehåll och nätmobbning.

Att minska skärmtiden är inte lätt, särskilt om du använder din telefon eller dator mycket, men det är avgörande för att upprätthålla både mental och fysisk hälsa.

Här är några praktiska tips för att minska skärmtiden:
Stäng av notiser

Det finns en anledning till att din hjärna alltid är på helspänn när ljudet av en notis hörs.
Notiser är designade för att fånga din uppmärksamhet och leder ofta till onödig skärmtid. Stäng av dem för att skapa en lugnare miljö.
Ställ in timers

Använd en timer för att begränsa din skärmtid. När timern går av, lägg ner enheten och ägna dig åt en aktivitet som inte involverar skärmar.
Förvara inte telefonen i sovrummet

Undvik att scrolla innan du går och lägger dig eller som det första du gör på morgonen. Använd en väckarklocka istället för telefonen för att vakna.
Uppmuntra aktiviteter utan skärmar

Byt ut skärmtid mot fysisk aktivitet, läsning eller hobbyer som inte involverar teknik.

naturalnews.com, Neurolog: Människans ”stenåldershjärnor” är inte anpassade för att hantera informationsöverflöd från modern teknologi